Fattaru på Socialismens dag

Runt tolvsnåret igår (fredag) började folk samlas i Kungsträdgården för att fira socialismens dag. Ung Vänster hade tillsammans med Vänsterpartiet arrangerat denna endagsfestival, som drog folk i alla åldrar från både förort och innerstad. Folk delade flygblad och ballonger, samt dikuterade allt från ockupationen av Palestina till borgarnas bostadspolitik. Stämningen var hög, trots att det inte var alltför många människor som samlats framför stora scenen för att lyssna på den saliga blandning av tal, musik och poesi. Medverkande var bl.a. Gudrun Schyman, Ali Esbati, Jan Hammarlund och Bob Hanson.

Mitt på torget hade man även satt upp en 10-15 m2 stor duk, som flitigt användes av ett femtiotal graffitimålare – så fort färgen torkat sprayades den över med nya motiv. Men som en av målarna sa: "när det väl finns en laglig vägg måste det ju utnyttjas. Dessutom betyder ju varje färgburk som hamnar på en laglig vägg en mindre ute på stan och det måste ju innebära mindre olaglig graffiti, vilket är jättebra".

Fram på eftermiddagen hölls flera omgångar med feministiskt självförsvar och sakta men säkert växte de tidigare små klungorna av folk till en stor folkmassa, mest bestående av ungdomar, som väntade på kvällens konserter. Vid åttatiden på kvällen äntrade artister som Fattaru, Fjärde Världen och Ison & Fille scenen. Konserterna var väldigt lyckade och dagen avslutades så med skön musik, en jublande publik och ett gäng glada människor som vunnit var sitt SL-kort i partiets tävling.

Malmösolidaritet med Palestina


över 4.000 personer kom till Ung Vänster Malmös solidaritetsfest för Palestina. Mitt under brinnande Malmöfestival och i strålande solsken valde tusentals malmöbor att avnjuta hiphop, reagge, visrock och mycket annat. Jublet steg när 500 balonger i Palestinas färger steg mot skyn och huvudatraktionen Mikael Wiehe med band bjöd på en och en halvtimmes lång stödspelning.

Under solidaritesfesten, en av de största arrangemangen för Palestina på många år, samlades det in över 20.000 kr att fördela mellan Palestinagruppernas ungdomsprojekt och israeliska soldater som vägrar tjänstgöra på ockuperad mark.

Solidaritetsfesten arrangerades av Ung Vänster Malmö med stöd av Vänsterpartiet, ABF, Emmaus Björkå, Victor Jara, Palestinska ungdomsförbundet och Transportarbetarförbundet avd 12 vars ombudsman Anton Flink höll ett skarpt tal som kritiserade Israels agerande och den socialdemokratiska regeringens flathet.

Festen var ett led i Ung Vänster Malmös bojkotta Israel kampanj. I kampanjen har över 2.000 namn samlats in för en bojkott av Israeliska varor. Malmös handlare har uppmanats att rensa sina hyllor från förtryckets varor och över 5.000 bojkottlistor delats ut.

Kampanjen fortsätter med oförminskad styrka och väcker stort stöd bland många människor i Malmö.

Socialismens dag i Kungsträdgården

Gudrun Schyman, Fattaru, Fjärde Världen och Ison&Fille på samma scen. Fredagen den 30 augusti anordnar Ung Vänster och vänsterpartiet Socialismens dag i Kungsträdgården, Stockholm.

Vänsterpartiet och Ung Vänster anordnar traditionsenligt Socialismens dag i Kungsträdgården. Den här gången blir det ett stort valmöte med musik, sång, dans och tal från 12.00-21.00. Tal och underhållning börjar 12.00, artisterna börjar spela 19.00.

Artisterna som kommer att uppträda är bland annat Fattaru, Fjärde världen, Ison&Fille. Ung Vänster kommer att hålla feministiskt självförsvar under dagen och på en 30 meter lång duk kommer det att målas graffiti med instruktörer. Detta och mycket mer händer på Socialismen dag i Kungsträdgården fredagen den 30 augusti.

Ali Esbati, ordförande i Ung Vänster, kommer att hålla tal klockan 19.30 och från vänsterpartiet kommer bland annat Gudrun Schyman, Lars Ohly och Ulla Hoffmann att hålla tal.

Arrangörer:
Ung Vänster Storstockholm & Vänsterpartiet Storstockholm

För mer information, kontakta:
Anna Morvall, Ung Vänster: 0739-81 29 71, 08-640 80 05, anna_morvall@hotmail.com
Anton Larsson, Ung Vänster: 0709-20 38 22, 08-640 80 05, anton@ungvanster.se
Annika Edman, vänsterpartiet: 070-789 49 37, 08-654 13 10, annika.edman@vansterpartiet.se
Bosse Jansson, vänsterpartiet: 08-654 13 10, bo.jansson@vansetpartiet.se

Förorten samlas för lagliga graffitiväggar

I lördags anordnades en graffitifestival i förorten Vällingby, som drog över tvåhundra besökare. Bland annat uppträde Kung Henry, Stor & Liten, F.A.B.L.E, Pure Purpose samt lokala grupper, Concrete Kingz körde breakdance och boogie – och det målades graffiti fram till midnatt. Tjugo meter duk hade spänts upp för besökarna att måla på, instruktörer lärde nybörjarna grunderna i graffitimålning och mer erfarna målare gjorde uppvisningsmålningar. Arrangörerna, Ung Vänster Hässelby-Vällingby, vill se festivalen som en manifestation för lagliga graffitiväggar och vill även uppmärksamma bristen på fritidsgårdar och replokaler.

– De senaste femton åren har inte mindre än åtta fritidsgårdar lagts ned i stadsdelen. Gårdar i Stockholm har de senaste åren drabbats av nedskärningar som tvingar dem att skära ned på öppethållande, personaltäthet och aktiviteter, berättar August Flensburg, en av arrangörerna.

Han menar att rätten till en rolig och meningsfull fritid numera är reserverad för den med tillräckligt tjock plånbok, de rätta kontakterna och rätt kön. Hetsjakten mot graffitimålare hindrar ungdomar från att utveckla sin kreativitet, nya konstformer och öva i lugn och ro från att bli bättre.

– När polisen i Vällingby fick höra att det skulle vara graffiti med på festivalen blev de tämligen förbannade. Jag blev nedringd av upprörda närpoliser som hotade att hänga ut mig i media om någonting gick snett. Men vi har kunnat visa att det går att ha en graffitifestival, att det går att låta ungdomar måla på lagliga platser utan att närliggande fastigheter blir vandaliserade, fortsätter medarrangören Clara Lindblom

Kvällen avslutades med populära open mic, då vem som helst fick gå upp på scenen och rappa. Trots att DJ:n gått hem, mörkret lagt sig och festivalen packats ihop, stod det tjugo ungdomar kvar på scenen och rappade egenkomponerade texter till väl utnötta beats.

– De gick inte förrän vi lovat att ordna ännu en festival i vår, avslutar Lindblom. Den kommer att bli ännu större, och ännu bättre.

Om du har frågor, eller vill ha bilder från festivalen, kontakta:

Clara Lindblom 0736-31 63 64

Lyckad Palestinakonsert – och absurda lögner

Ung Vänster Malmö anordnade i torsdags tillsammans med några andra organisationer en stor solidaritetskonsert till stöd för det palestinska folket. Bland andra Mikael Wiehe uppträdde och över 4000 personer deltog. Man samlade in pengar till ett ungdomsprojekt i regi av Palestinagrupperna i Sverige samt till judiska vapenvägrare i organisationen Gush Shalom. Solidaritetskonserten var det största i sitt slag på många år i Skåne.

I det senaste numret av organisationen Svensk Israel-informations (SII) nyhetsbrev kan man också läsa om konserten.

– Förutom att SII konsekvent sätter ordet solidaritet inom citationstecken så slår man också till med en rejäl lögn. SII påstår att Ung Vänster ”tidigare uppmanat till insamling av pengar till Hamas”. Detta påstående (som för ett tag sedan förekom för första gången i en förvirrad krönika skriven av Siewert öholm i tidningen Nya Dagen) är helt gripet ur luften och måste närmast betraktas som förtal, säger Sebastian Schelter, en av arrangörerna.

Ali Esbati, ordförande i Ung Vänster, menar att Svensk Israel-information är en obskyr organisation som aktivt stödjer etnisk rensning och en rasistisk kolonialpolitik.

– Organisationen bedriver hets mot palestinier och palestinska organisationer i och utanför Palestina. Man omtolkar och förkastar internationella avtal och FN-resolutioner som ger palestinierna rätt till en egen stat, rätt att försvara sig mot en brutal ockupationsmakt och rätt att återvända till de områden man fördrivits ifrån.

– Detta är känt sedan länge. Det som är nytt är att SII i det här fallet inte bara använder sig av faktaförvrängning och halsbrytande tolkningar, utan helt enkelt hittar på olika saker. Det är ett talande tecken på den desperation och cynsim som präglar försvaret av det oförsvarbara – Israels folkrättsvidriga och rasistiska ockupation av Palestina, och det systematiska förstörandet av palestinskt liv på ockuperade områden, avslutar Esbati.

För mer information, ring Sebastian Schelter 070 493 24 27 eller Ali Esbati 0733 706 426.

Graffitifestival!

Lördagen den 24 augusti ordnar Ung Vänster Hässelby-Vällingby en graffitifestival i Stockholm.

Målet är att uppmärksamma både de allt större fritidsproblemen i staden och hetsjakten på graffitimålare. Festivalen ses av arrangörerna som en manifestation för allas rätt till en meningsfull fritid. Det utlovas uppträdanden av bland annat skivaktuella Heli och Karl Katharsis, Stor & Liten, Kung Henry och F.A.B.L.E, uppvisningar i breakdance och boogie, open mic, tjugo meter duk, instruktörer som lär ungdomar grunderna i graffitimålning, och försäljning av tröjor och tidningar från Underground Productions.

– Borgarna säger att man i mångfaldens och privatiseringarnas Stockholm har skapat en stad där alla kan göra vad de vill på fritiden – när de vill och hur de vill. Vi vet att det inte är någonting annat än skitsnack. Våra faktiska möjligheter att göra någonting meningsfullt på fritiden är beroende av plånbok och kön. Fritidsgårdar och replokaler läggs ned på löpande band. Folkets Hus och samlingslokaler stängs. Samtidigt bedrivs det en hetsjakt mot ungdomar som utvecklar sin kreativitet och nya konstformer, säger Clara Lindblom, en av arrangörerna.

– De kallar oss klottrare, när vi är ungdomar med en kreativitet som egentligen borde uppmuntras. Den totala avsaknaden av lagliga graffitiväggar i Stockholm hindrar oss från att utvecklas och bli bättre, menar Lindblom.

– Vi vägrar att förpassas till en fritid på McDonalds eller dyra fik – vägrar att matas med borgarnas konsumtionskultur. Vi kräver lagliga alternativ för vår konst. Vi kräver fritidsgårdar och replokaler. Vi kräver en meningsfull fritid för alla – inte bara för de rika, avslutar hon.

Tid och Plats: Fornkullen, den 24:e augusti, 19.00, bakom S:t Jacobis gymnasium. T-bana till Vällingby, uppgång Lyckselevägen, därefter skyltat.

För mer information, kontakta: Clara Lindblom 0736-316364

Arbetspool och springvikariat för Svensson, Lundgren, Olofsson och Leijonborg.

Hans Linde, vice ordförande i Ung Vänster, utmanar de borgerliga partiernas företrädare genom att kräva att de tar konsekvenserna av sina förslag om en urholkad arbetsrätt.

– Jag har varit timanställd själv och vet vad det innebär. Det är en oerhörd ofrihet. Man kan bli uppringd på morgonen och först då få veta om man ska dyka upp på jobbet. Det går inte att planera sina dagar. Det går inte att få en betald semester eller köpa saker på avbetalning, säger Linde.

– Bland ungdomar har den här typen av otrygga anställningar exploderat de senaste åren. Otrygga anställningar och ekonomisk stress hör också till de viktigaste orsakerna till den galopperande ohälsan på arbetsmarknaden.

– De borgerliga partiledarna, som pratar om ”flexibilitet” och om att ”befria individen” när de vill avveckla arbetsrätten är antingen cyniska lögnare eller helt bortkopplade från den verklighet som de tror sig beskriva. Högerns flexibilitet innebär bara flexibilitet för företagen, för oss andra är det frågan om slavkontrakt. De enda som befrias av en skrotad arbetsrätt är arbetsgivaren, vi andra fjättras till en osäker livsstiuation.

– De borgerliga partierna vill tillsammans se till att det blir ”lättare att visstidsansälla och anlita personal från bemanningsföretag”. För att de ska veta vad det är de pratar om föreslår jag därför att man inrättar en flexibel arbetspool för ledande borgerliga partiföreträdare. Där skulle de kunna bli uppringda på morgonen och eventuellt få arbetsuppgifter. Till exempel får man veta från dag till dag om man ska vara ordförande för folkpartiet, städa Per Unckels kontor eller hänga i en folkpark utan att få lön.

– Givetvis skulle då principen Först in sist ut också avskaffas, som borgarna föreslår, varför Alf Svensson får se till att lägga på ett extra kol. Kanske kan han utnyttja moderaternas förslag om att människor över 50 år ska kunna avtala bort såväl anställningsskydd som avtalsenlig lön. Moderaterna menar att ”större flexibilitet” ska till eftersom det ”ger ökat manöverutrymme för den äldre arbetskraften”.

– Om inte de borgerliga företrädarna är beredda att underkasta sig sådana villkor måste de svara på frågan varför de vill tvinga andra arbetstagare, i synnerhet ungdomar, att ge upp sina rättigheter på arbetsmarknaden. Att det skulle handla om frihet framstår som ett trist skämt, när det i undersökning efter undersökning framgår att ungdomar vill ha fasta jobb med lön att leva på.

Hans Linde kommer imorgon att befinna sig i Uddevalla i samband med Ung Vänsters valturné och där ta upp framför allt frågan om osäkra anställningar för ungdomar.

För mer information, kontakta Hans Linde: 0736 220 962

Borde Bo Lundgren utvisas?

– Om värderingar skulle handlar om demokrati och jämlikhet skulle Bo Lundgren och hela hans parti vara de första som åker ut ur landet. Det säger Paula Mulinari, vice ordförande i Ung Vänster.

Moderaterna har lagt förslag på att människor som ansöker om svenskt meborgarskap skall ha kunskaper om Sverige. Exakt vad detta är kan inte Lundgren förtydliga, men det handlar inte om svensk historia utan om svenska värderingar. Moderaternas förslag är en tillbakagång till en tid då medborgarskapet byggde på något annat än den enkla principen att man lever i ett land. Nu måste man plötsligt dela världsbild med Bo Lundgren för att kunna bli svensk medborgare. Personligen vill jag inte dela något med Bo Lundgren och jag anser att ingen skall behöva dela något med Lundgren för att bli svensk medborgare. För vad är det för värderingar vi talar om? Skall högern bestämma är det antifeministiska och antidemokratiska värderingar som är de svenska värderingarna.

Högern har konsekvent genom historien haft en tydligt antifeministisk värdegrund, man tyckte inte att kvinnor skulle ha rösträtt, man har varit emot abort, mot den offentliga sektorn och man lägger fortfarande förslag som skulle låsa kvinnor vid hemmet. Högern har alltid haft en antidemokratiskt värdegrund. Man har motsatt sig alla demokratiska reformer som inneburit att människor fått mer inflytande över sina liv, i allt från rösträtten till arbetsrätten. är det dessa värderingar som Bo Lundgren nu vill att alla som ansöker om medborgarskap skall bekänna sig till för att blir godkända som svenska medborgare?

Om värderingar skulle handlar om demokrati och jämlikhet skulle Bo Lundgren och hela hans parti vara de första som åker ut ur landet. Men till skillnad från Bo anser Ung Vänster att man faktiskt kan leva i Sverige även om man inte delar exakt samma åsikter och värderingar som oss.

Paula Mulinari, vice ordförande Ung Vänster
För mer info ring Paula Mulinari 0736-69 00 08
eller Pål Brunnström 08-654 31 00

Hycklande liberaler bereder väg för fascismen

I september går Sverige till val. Den politiska temperaturen höjs och det diskuterats mer än vanligt. Men det som presenteras som Den Politiska Debatten – alltså det man ser i TV-rutan och hör från riksdagens talarstol – är ofta uselt och platt. Ett tydligt exempel var ”TV-duellen” mellan Göran Persson och Bo Lundgren för ett tag sedan, som skulle markera starten på valrörelsen. Persson sade att man kan göra saker tillsammans. Lundgren sade att man kan göra saker själv. Men de var överens med varandra om det mesta. Och det är allvarligt.
För det finns verkligt brännande frågor som borde genomsyra valet mer än det tröttsamma mantrat vård-skola-omsorg som vi tyvärr har att vänta.

Det finns idag ett konkret hot mot demokratin. Det kommer från ett alldeles bestämt håll – högerifrån.
Högerextrema och fascistiska partier sitter i många europeiska regeringar och stärks i andra länder. Det har sina orsaker. Idag känner många människor med rätta att de övergivits av det politiska etablissemanget. I hela Europa för regeringar med på pappret olika färg ungefär sammma politik – en poltik där man talar allmänt om ansvar men menar ansvar för storföretagens vinster, inte för folkets välfärd. När vänster och höger på så sätt smälter samman och regeringar utför beställningsjobb åt den ekonomiska eliten, då öppnnas det ett utrymme för de reaktionära krafterna. Den ljumna blåröda buljongen bereder väg för fascismens sura soppa. Alltså måste skiljelinjen mellan höger och vänster göras tydlig i konkret politik.

Men det är inte bara de högerextrema krafternas cyniska utnyttjande av vanmakten och de vidgade klyftorna som måste bemötas, utan också det som händer i den "normala" debatten. Vi har under en tid sett exempel på en mycket obehaglig utveckling. Det som är otänkbart ena dagen blir historia dagen efter. Plötsligt visar även våra svenska mysliberaler att de vid behov kan acceptera vilka inskränkningar som helst i demokratiska fri- och rättigheter, till och med uppenbart politiska domar. Inskränkningar i demonstrationsrätten, ökad övervakning och acceptans för polisbrutalitet som riktar sig mot politiska aktivister och invandrare är historiskt välkända ingredienser i en utveckling som varje demokratiskt sinnad medborgare aktivt måste ta ställning mot.

Den etablerade högern flyttar fram positionerna när de högerextrema partierna förskjuter ramarna för vad som är möjligt att säga och göra. Dagen efter det att Pim Fortuyns högerextrema parti gjort stora framsteg i Holland kommenterade Svenska Dagbladet läget i Europa så här: "I land efter land i Europa har regeringarna bytt färg, från rödröda eller rödgröna koalitioner till borgerliga allianser som vill liberalisera ekonomin och reformera välfärdssystemen". Som exempel nämns östterike, Italien och Danmark. I ett läge när Danmark stiftar Apartheid-lagar, Italien riktar militära styrkor mot flyktingar och österrike har ett nyfascistiskt parti i regeringen gläder sig högern åt att man liberaliserar ekonomin och därmed skapar ännu större klyftor. Det är symptomatiskt. Och det gör klart med all önskvärd tydlighet att det är nu liksom tidigare i historien är vänstern som får ta huvudansvaret i striden mot fascism och främlingsfientlighet.

I september är det val i Sverige. Bakom de blodfattiga debatter som säkerligen kommer att dominera valrörelsen finns en mycket dramatisk politisk verklighet. En politisk verklighet där skiljelinjen mellan vänster och höger är viktigare än på länge och gör handfast skillnad i vardagen. Vägvalet handlar inte bara om vem som ska sitta i riksdagen, utan om vilken sorts samhälle vi ska leva i, om den ekonomiska eliten ska få fortsätta sätta marknadens princip om en krona en röst före demokratins princip en skalle en röst, om demokratin ska urholkas eller utvecklas.

Kort sagt: Det handlar om ditt liv – om vem som har makten.

Kjöllers lilla blåa

Det har gått ett år sedan EU-toppmötet i Göteborg. Ett år sedan de stora men medialt bortglömda demonstrationer. Ett år sedan kravallerna och ett år sedan polisbrutaliteten slog ut i full blom på Göteborgs gator. Kommentarerna högerifrån har varit intressanta att studera. Nu läggs ännu en kommentar till högen.

Hanne Kjöller är ledarskribent på DN. Hon har nu skrivit en bok om händelserna: När världen kom till Göteborg – om våldet och dess möjliggörare. Med möjliggörare avses ”den demokratiska vänstern”.

Trots att boken är kort – knappt 150 små sidor med bilagor och allt – är det omöjligt att ge en bild av den röda tråden i resonemanget. Det finns ingen sådan.

Man kan dock bland annat få reda på följande viktiga saker:

1) Hanne Kjöller ”kan tänka sig” att en del människor tycker att det är spännande att vandalisera. ”Detta bekräftas av författarna till anarkisthandboken ’lilla svarta’. Där står det att läsa att ’sabotage är kul’”.
2) Hanne Kjöller har träffat många inom vänstern som är trevliga. Det kan vara jobbigt. Ty ”det är vanskligt att både tycka om en person och att verkligen ogilla hennes åsikter”.
3) Organisationen Global Intifada har en hemsida. Där står det att organisationen ETA i Baskien har gjort en del bra saker.
4) En kille i Göteborg viftade med en flagga med Mao Zedong. Mao Zedong ”är och förblir” en massmördare. Ett citat från Kommunismens svarta bok visar att Mao dödade ”kanske 20 miljoner”.
5) Journalisten Dan Josefsson har i en intervju i radions Pippirull kallat journalisten Jan Josefsson ”en vän”.

Kjöller stannar dock inte vid att leverera fakta, avgörande för att förstå händelseförloppet i Göteborg. Hon redovisar också ett flertal samband och tolkningar. Här ett axplock:

1) Vänstern är konspiratorisk: ”Vissa tror att det är Bonnierfamiljen som bestämmer vad och hur vi tar upp någonting på ledarsidan […] Jag fick ett mejl från en aktivist med just denna verklighetsbild”.
2) Föräldrarna till de aktivister som fängslades efter Göteborg är obehagliga människor. En av dem har nämligen skrivit följande på en e-postlista: ”Vi anser att dessa ungdomar är de renaste, de mest värdefulla människorna som finns i Sverige idag”. Hanne Kjöller gör en självklar tolkning: ”Tankarna går till 1930-talets Tyskland”
3) Om man, som Erik Wijk, hävdar att det ur rättssäkerhetssynpunkt är anmärkningsvärt att ett stort antal aktivister dömts gruppvis med identiska gärningsbeskrivningar, då ”måste det rimligtvis betyda att man också underkänner en rad andra domslut. Till exempel domarna för polismördarna i Malexander”.

Förberedelsearbetet är gediget: litteraturlistan innehåller hela fem (5) titlar. Till detta ska läggas tre utredningar gjorda av polisen samt nio (9) intervjuer/telefonkontakter. I en bilaga kan man slå upp begrepp som Avenyn, Hannes Westberg (”även känd som den skottskadade 19-åringen”) och Röda armé-fraktionen. Tidningen Offensiv ges följande uttömmande förklaring: ”Vänstertidning till vänster om det mesta”.

Mot slutet blir Kjöller intressant – och obehaglig. Hon säger sig vara bekymrad över att polisen ges större befogenheter och att grundläggande demokratiska fri- och rättigheter inskränks. Men hennes syfte är likväl att förklara detta vara nödvändigt. Hon beskriver inskränkningarna som ”motstrategier”, som ”samhället” väljer att ta till. Och så lägger hon till att hon ”räds båda parters tänkbara agerande”. Kjöller står alltså utanför ”samhället”. De som kommer att acceptera inskränkningar, skriver Kjöller, är ”vanligt folk”. Som om hon inte skulle ha betalt för att bilda opinion just hos ”vanligt folk”. Detta är alltså den etablerade höger som driver på och drivs på av samhällets fascistisering.

Att Hanne Kjöller skriver en usel bok om Göteborg är ingen överraskning. Att Arena-gruppen ger ut boken är dock det. Jag låter Hanne Kjöller själv förklara: ”Tack till Ursula Berge som så raskt förstod att konflikten i det här fallet inte står mellan borgerlighet/vänster utan mellan demokrati/antidemokrati. Och för att jag därför fick ge ut min bok på ett vänsterförlag”.

Med sådana vänner behöver man inga fiender

Kamratliga hälsningar

Ali Esbati
förbundsordförande Ung Vänster

Texten tidigare publicerad i något bearbetad form som krönika i tidningen Flamman.

Sida 5 av 10« Första...34567...10...Sista »