Katastrofrapport från RFSU – dags för en offensiv för unga tjejers hälsa

RFSU presenterade idag en undersökning som visar att det finns stora skillnader i landet när det kommer till ungdomsmottagningar, subventioner av p-piller, aborter, stöd till sexualbrottsoffer och andra faktorer som påverkar ungas sexuella hälsa. I Västerbotten finns exempelvis ingen subvention på p-piller och i Värmland är köerna för aborter så långa att många tjejer inte kan välja att göra en medicinsk istället för en kirurgisk abort.

– Tillgången till stöd från en ungdomsmottagning, eller vård om man blivit utsatt för våldtäkt ska inte bero på var i landet man råkar bo. Vi vill se en reform där man jämnar ut skillnaderna och helt subventionerar kostnaden för p-piller – det är enormt viktigt för unga tjejers trygghet, säger Ung Vänsters förbundsordförande Ida Gabrielsson.

I Dalarnas län finns varken policy, central handläggare eller vårdprogram för dem som utsatts för sexualiserat våld och på Gotland finns bara en enda ungdomsmottagning för 8000 ungdomar att vända sig till.

– Färska rapporter från ungdomsstyrelsen visar att unga tjejers ohälsa ligger på historiska bottennivåer och det är främst de som är i behov av de saker som RFSU har visat brister. När ungdomsmottagningarnas möjlighet att hjälpa inskränks av resursbrist och politisk ovilja ger det tragiska konsekvenser för lång tid framöver. Det är skamligt att man inte tar det här på allvar, vi behöver en offensiv för att hjälpa unga tjejer, säger Gabrielsson.

För mer information, kontakta pressekreterare Hanna Cederin på hanna@ungvanster.se eller 0762 478 321

”Ungdomar i andrahand”

Barbro Engman, ordförande för Hyresgästföreningen, har helt rätt när hon beskriver hur unga behandlas (av högern, bör tilläggas) i valrörelsen:

Kampen om pensionärerna är hård. Löften om skattesänkningar står som spön i backen.
Ungdomar däremot ska nöja sig med lägre lön, sämre arbetsrätt, sämre bostadsstandard och så ska de bo i andrahand om man ska döma av de besked som hittills lämnats.
Detta kan dock inte med bästa vilja i världen kvala in under rubriken vallöften. Det är den direkta motsatsen.
Ungdomar kan uppenbarligen påräkna en politisk andrahandsplacering om ens det. Det kan bli som med boendet, både andrahand, tredjehand eller ingen hand alls.
En del kan kanske eventuellt få chans att med sin lägre lön och sina osäkra anställningar få hyra en lägenhet med lägre standard än vad alla andra har.
Hur sjutton kan man möta en hel ungdomsgeneration med en sådan uppgivenhet? Inte undra på att SFS säger nej till Odells senaste utspel om att underlätta andrahandsboende.

Debatt om arbetsvillkor och diskriminering

Debatt om diskriminering på arbetsmarknaden, mellan Ali Esbati (mot) och Fredrik Federley (för):

YouTube Preview Image

Frihet från övervakning – rätt till ett privatliv

Både Ung Vänster och Vänsterpartiet har motståndet mot övervakningssamhället som en av våra viktigaste frågor i valrörelsen. I Ung Vänsters valplattform skriver vi bl.a:

Högern anklagar ofta vänstern för att vilja att staten ska bestämma allting i människors liv. Men det övervakningssamhälle som växer fram är det högern som står i första ledet för. Trygghet skapas inte genom att bygga en omfattande kontrollapparat. All kommunikation måste få vara privat om inte en tydlig brottsmisstanke föreligger. Det finns inga garantier för att informationen som lagras används för påstått syfte. Våra mejl och telefonsamtal är en privatsak och inget för staten eller skiv- och filmbolagsindustrin att lägga sig i. Misstänksamhet människor emellan bidrar knappast till ökad trygghetskänsla. Den personliga integriteten är viktig att värna i ett samhälle som bygger på öppenhet.

Vänsterpartiet har liknande skrivningar i sin valplattform, och har nu dessutom antagit ett integritetsmanifest som slår fast rätten till ett privatliv och frihet från övervakning. Konkret vill Vänsterpartiet bl.a. riva upp FRA- och Ipred-lagen, säga nej till datalagringsdirektivet, införa digitala bibliotek för att underlätta fildelning och instifta en lag om integritetsskydd i arbetslivet. Läs integritetsmanifestet här.

Skattesänkningsfundamentalismen är dyr

På tal om slöseri med skattemedel så ser jag hos Alliansfritt Sverige att regeringens förslag om sänkt restaurangmoms innebär att varje nytt jobb åtgärden beräknas ge, kommer kosta 700 000 kronor per år. Känns som en skön uppföljning på den tidigare sänkta skatten för arbetsgivare med unga anställda, som innebär en kostnad på 1 000 000 kronor per jobb. En tredjeklassare skulle kunna räkna ut att det vore billigare att anställa fler, till exempel i välfärden, istället.

Är det inte märkligt att en regering å ena sidan, mitt i en arbetslöshetskris, kan kasta miljarder av skattepengar i sjön och å andra sidan kan hävda att man har skapat ”sunda statsfinanser”?

Vinstdrivna skolor och betyg

Ung Vänster och Vänsterpartiet vill förbjuda skolföretag att ta ut vinster. Skattepengar ska gå till välfärden – i det här fallet till att skapa världens bästa skola – inte ner i fickorna på aktieägare. Rossana Dinamarca skrev koncist och bra om frågan på politikerbloggen härom dagen:

”(…) skolbolagens vinstjakt går ut över eleverna. I de kommunala gymnasieskolorna är lärartätheten 8,2 lärare per hundra elever varav 79,5 procent har en pedagogisk högskoleexamen. I de fristående skolorna är lärartätheten 6,8 lärare per 100 elever och av dem är bara 56,4 procent behöriga. Vi kan alltså rent konkret se hur vinstjakten går ut över eleverna.

Läs här.

På tal om skola och utbildning, så noterar jag att skolinspektionen har gjort en granskning och upptäckt att lärare ofta sätter betyg utifrån helt andra kriterier än elevernas kunskaper. Uppförande, närvaro, personliga egenskaper och om man lämnar in uppgifter i tid, är sådant som kan höja eller sänka betygen. Vi är nog många som har upplevt att det fungerar så. Själv kan jag komma ihåg flera exempel från högstadiet och gymnasiet då jag misstänkte att betyget snarare speglade vad läraren tyckte om mig, än vad jag faktiskt lärt mig i ämnet. Det är uselt att det fungerar så. Betygen kan avgöra om man kommer in på den utbildning man vill gå och då måste de vara så rättvisa som möjligt. Som skolinspektionens utredare påpekar, så finns det möjligheter att förbättra likvärdigheten vid betygssättning. Det finns skolor som samarbetar, har gemensamma prov, låter andra lärare granska prov etc. Lika viktigt torde det vara att dels anställa fler lärare, så att de faktiskt hinner göra riktiga bedömningar av varje elevs prestationer, och dels att se till att alla lärare har lärarutbildning och därmed kunskap om bedömning och betygssättning. Återigen – här sviker man eleverna genom att låta friskoleföretagen slösa bort skattepengar på aktieutdelningar framför fler – och utbildade – lärare. Förbjud vinsterna!

Kolla in jobbgrillen

Clara Lindblom som sitter i Ung Vänsters förbundsstyrelse har skrivit en debattartikel om ungdomsarbetslösheten, som jag tänkte tipsa om. När jag gick in för att läsa den, hittade jag också några klipp där Clara blir ”grillad” av fyra företagare, om just ungdomsarbetslöshet.

Själva programmet är en Svenskt Näringliv-pryl och det är knappast förvånande att juryn ger ett kasst betyg till Vänsterpartiets politik (och för den delen obefogat – självklart har vi en bra politik för full sysselsättning), men Clara är jäkligt skarp, så kolla gärna!

Del ett:
YouTube Preview Image

Ska vi ta jobb som jobbcoach?

Den 18 augusti presenterade Moderaterna sitt "nya jobbpaket", som ska stimulera svensk arbetsmarknad och skapa jobb. I själva verket finns inget nytt i paketet, utan det innehåller mer av samma medicin som tidigare – 3 miljarder kronor ska ge fler jobbcoacher. Åtgärden har gång på gång kritiserats av forskare och experter för att vara ineffektiv och dyr. De stora vinnarna har istället varit mer eller mindre seriösa privata företag som kammat hem storkovan på att bjuda ut sina tjänster medan ytterst få ungdomar sett röken av nått jobb. Det är inte utan att man undrar ifall jobbcoacher har som enda syfte att skapa jobb åt sig själva.

När man lyssnar på Alliansen låter det som om unga arbetslösa lider av attitydsproblem, datorspelsberoende eller saknar förmåga att sätta ihop ett CV. Men ungas problem på arbetsmarknaden idag är varken att vi är lata eller inte vet hur man söker jobb. Vårt problem är att inga jobb finns att söka, och i den mån vi får tag på en anställning är den på otrygga vilkor och till en lön som inte går att leva på. Vi behöver inga fler åtgärder eller paket – vi behöver en konkret politik som syftar till att skapa sysselsättning.

Och det går om man vill. Den borgerliga regeringen har under den gångna mandatperioden sänkt skatten med hundra miljarder kronor, pengar som kan användas för att skapa arbete och sysselsättning. För lösningen på arbetslösheten ligger i en politik för full sysselsättning. Det innebär bland annat investeringar, i bostadsbyggande, i järnvägar och i fler anställda inom välfärdsyrken såsom inom vården och i skolan.

Moderaterna har ingen ambition att lösa ungdomsarbetslösheten. Åtgärderna som levereras är verkningslösa. Det stora problemet idag är att det inte finns några jobb att söka med eller utan coacher. Unga kastas idag rakt ut i arbetslöshet efter gymnasiet. Det är en väldigt dålig start på yrkeslivet. För många tar det flera år att etablera sig på arbetsmarknaden efter det.

Ung Vänster kräver rätt till fasta jobb efter gymnasiet, för vi förtjänar bättre än Moderaternas jobbpolitik.

 

Uttalande antaget av Ung Vänsters förbundsstyrelse 2010-08-22

För mer  information kontakta pressekreterare Hanna Cederin på 0762 478 321 eller hanna@ungvanster.se.

 

 

Obamas strategi spricker?

Det går inget vidare för president Obama. Efter att ha gått till val bland annat på en förändrad (mer dialog- och mindre bombhotsbaserad) utrikespolitik, är det nu dags för honom att infria vallöftet om att dra tillbaka trupperna från Irak. Det görs genom att delvis ersätta de vanliga soldaterna med privata motsvarigheter.

Privata ”säkerhetsfirmor” har spelat en roll genom hela Irakkriget och nu ska de fungera som garant för att kunna göra ett tillbakadragande på papperet, samtidigt som man från USA:s sida i praktiken behåller en del av den militära kontroll över Irak. Sannolikt är planen att använda samma strategi vid tillbakadragandet från Afghanistan. Nu har dock den Afghanske presidenten Karzai kastat in grus i maskineriet, då han krävt att privata säkerhetsfirmor ska vara ute ur landet om fyra månader.

Karzai har goda skäl för kravet. Dels har dessa privatmilitärer varit inblandade i skandaler både i Irak och Afghanistan, där de dödat och skadat civila, och dels utgör firmorna ett hot mot möjligheten för den afghanska regeringen att ha kontroll över det egna landet. Det gäller både i fall där firmorna är privatiserade inslag i den amerikanska ockupationen, och för de inhemska firmor som – bland annat genom ekonomiskt stöd från USA och andra NATO-länder – kan bygga upp mindre lokala arméer, som också de innebär ett hot mot den centrala regeringens möjlighet att styra landet.

Karzais krav om att de privata säkerhetsfirmorna måste bort är alltså fullt begripligt, men kan också bli ett problem för Obama, som sannolikt sett framför sig en liknande exit-strategi som i Irak; ett tillbakadragande baserat på en fortsatt närvaro som kräver mindre ansvarstagande och kostar mindre för USA, både ekonomiskt och politiskt.

Sätt stopp för vinsten istället, Björklund

Idag gick utbildningsminister Jan Björklund ut med förslaget att friskolor som "tullar med kvalitén" ska kunna råka ut för sanktioner.

– Utbildningsministern säger sig bli upprörd över att elever har det svårt samtidigt som friskolor delar ut vinst till sina ägare – välkommen till klubben, Björklund! Detta handlar om skattepengar som vårdbiträden, butiksanställda och förskollärare betalat in till vår gemensamma välfärd och som hamnar i fickan på aktieägare. Egentligen är det ganska enkelt. Startar man ett aktiebolag gör man det i första hand för att göra vinst. Annars finns det flera andra fomer att bedriva friskoleverksamhet, säger Ung Vänsters förbundsordförande Ida Gabrielsson.

I sitt uttalande tar Björklund exemplet att pengar som skulle gått till anslag för utsatta elever, istället går till vinstutdelning till enskilda aktieägare.

– Det gäller förstås inte bara den enskilda skolan utan pengarna kunde istället gått till en elev i en annan skola. Idag drivs över hälften av alla friskolor i form av aktiebolag och lärartätheten är mycket lägre än i den kommunala skolan, samtidigt går var fjärde elev i Sverige ut utan fullständiga betyg. Det är en fullkomlig skandal, säger Gabrielsson.

Sverige är ett av de länder i världen som har mest generös lagstiftning för nyetableringar av friskolor. I Norden är det bara svensk lagstiftning som tillåter aktiebolag som driftsform.

– Att kvalitén och elever blir lidande måste vi inte tillsätta några byråkratiska utredningar för att fastslå. Det säger ju sig självt. Antingen kommer skolor att ha mindre resurser till lärare eller så kommer skolor se till att skaffa sig billiga lönsamma elever som inte kräver extra hjälp och stöd. Hur skulle det annars kunna bli vinst över? Det är en ekvation som Björklund är väl medveten om att är omöjlig att lösa. Vinster står i derekt motsättning till att vi i Sverige ska kunna få världens bästa skola. Ung Vänster kräver mer än verkningslösa ord. Tryck på stoppknappen för vinster och startknappen för elever rätt till kunskap, säger Gabrielsson.

För mer information, kontakta pressekreterare Hanna Cederin på 0762478321 eller hanna@ungvanster.se

Sida 10 av 28« Första...89101112...20...Sista »