Jag vill inte prata om Juholt

Jag vill inte prata om Håkan Juholt och orkar inte läsa fler skandalartiklar. Jag funderar på att kasta ut min tv och blockera kvällstidningarnas hemsidor som olämpliga i webbläsaren. Någon gräns måste det ändå finnas. Att Håkan Juholt har gjort fel råder det ingen tvekan om, men det mediadrev vi nu ser står på inga sätt i proportion till det felet. Så här har det varit länge. Den politiska debatten medialiseras och handlar i allt lägre utsträckning om samhällsproblem eller om politiska skiljelinjer. Debatten reduceras till att handla om skandaler, vem som har mest förtroende och vilka som känner mest ansvar. Det vi nu ser är ärligt talat ett fattigdomstecken för den politiska debatten i det här landet.

Jag skriver inte detta för att jag likt en riddare vill rida ut till Håkan Juholts försvar. Den rollen finns det andra som har, och borde ta på större allvar. Jag skriver detta för att jag på fullaste allvar är orolig. Efter decennier av politiska förluster som ligger djupare än bara dåliga valresultat, har arbetarrörelsen inte råd att försvaga sig själv. Det är vi som är de stora förlorarna när den politiska debatten tillåts handla om yta snarare än om innehåll. Bortom de politiska spelen och mediala dreven förändras Sverige till det sämre. Skolan och välfärden har blivit big business, klasskillnader och könsorättvisor biter sig fast och byggs in i systemen. Just därför är det viktigt att inte ryckas med i dreven och förtroendedebatterna, utan istället prata om det som på riktigt spelar roll för människor i vardagen. Visst är det viktigt att diskutera politikers förmåner, men varför är vi alldeles för få som diskuterar den ekonomiska elitens privilegier?

Denna gången är det socialdemokraterna som drabbas, nästa gång kan det lika gärna vara någon annan del av arbetarrörelsen. För oss är det inget nytt fenomen att högern och borgerlig media gör sitt yttersta för att rycka axelklaffarna från våra företrädare. Medias granskning av makthavare är så klart viktig, men här handlar det om något annat. När mediarapporteringen blir viktigare än vad som faktiskt har hänt eller vad som är sant, blir det problematiskt för den som inte kan påverka den mediala dagordningen. När dreven sätts igång saknar vi verktyg för att slå tillbaka. Precis som Erik Berg skriver, är en av de viktigaste lärdomarna av den senaste veckans händelser att arbetarrörelsen behöver en mediestrategi som går längre än pressmeddelanden och utspelsplaner och som på allvar kan utmana högerns mediala dominans.

Läs också Kajsa Ekis Ekmans artikel i DN, Är det tillåtet att vara S-ledare?

Grattis till medaljerna – satsa på yrkesprogrammen

Stefan Lindborg

Sverige tog två silver i omvårdnad och trädgårdsanläggning och två brons i billackering och mekatronik när yrkes-vm i London avgjordes. Ung Vänster vill säga grattis till medaljörerna och konstaterar att bättre yrkesutbildningar på gymnasiet är nödvändigt för att stärka ungas ställning på arbetsmarknaden.

– Den borgerliga regeringen pratar mycket om yrkesprogram, men när det kommer till kritan struntar de i yrkeseleverna. Framtidens byggjobbare och vårdbiträden ska få den bästa tänkbara yrkesutbildningen och dessutom ha samma möjlighet som alla andra att lära sig matte och engelska, säger Ung Vänsters ordförande Stefan Lindborg.

Ung Vänster kräver också att kvalitén på yrkesutbildningarna höjs. Alla elever på yrkesprogrammen har rätt till 15 veckors APU, arbetsplatsförlagd utbildning, men bara var femte skola klarar av att ge APU med den kvalitet som krävs.

– För att stärka ungas ställning på arbetsmarknaden måste man satsa mer på yrkesutbildningarna i gymnasiet. Yrkesprogrammen måste få mer resurser och alla elever ska få den praktik de har rätt till, avslutar Lindborg.

 

För mer information kontakta:
Tove Liljeholm, pressekreterare, 073-669 17 34, tove.liljeholm@ungvanster.se

Korten på bordet Bildt!

olja

Den 1 juli greps de två svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye när de befann sig i Ogadenregionen i Etiopien. Ett område som är helt stängt för omvärlden. De anklagas nu av den etiopiska regimen för terrorbrott. Det har efter gripandet framkommit att de båda journalisterna befann sig i regionen för att undersöka det svenska oljebolaget Lundin Oils kopplingar till den etiopiska regimen. Samma oljebolag som utrikesminister Carl Bildt suttit i styrelsen för så sent som 2006.

Detta är inte första gången som Lundin Oils skumraskaffärer runt om i världen, med milt sagt tveksamma regimer, hamnar i media. Man har tidigare avslöjats ha samarbetat med den sudanesiska regimen. En regim som begått folkmord på sin egen befolkning i Darfur, glatt påhejade av utländska oljebolag som velat komma åt regionens fyndigheter. Det har påpekats förr men tål att upprepas, det kan inte annat än ses som graverande att Sverige har en utrikesminister som genom styrelseuppdrag varit direkt involverad i den typen smutsiga aktiviteter som Lundin Oil gång efter annan blivit förknippade med.

Regeringen och UD säger sig syssla med diplomati, och lägger locket på debatten. Det är allvarligt när vi befinner oss i en uppenbar intressekonflikt- vår utrikesminister har till uppgift att rädda dem som granskar honom själv. Det är en grundbult i fri journalistik att även det som inte vill bli granskat måste kunna granskas. Om detta ska vara möjligt måste våra journalister veta att de kan lita på att Sverige gör allt i sin makt för att hjälpa dem om de hamnar i knipa. Så länge vi har en utrikesminister som själv varit en del av den ljusskygga verksamhet som oljeindustrin är kommer alltid tvivel att uppstå.

Det är dags att Carl Bildt lägger korten på bordet och berättar vad det är för affärer han egentligen varit involverad i. De är uppenbarligen intressanta nog för att två journalister ska vara beredda att riskera sina liv för att granska dem, och för den etiopiska regimen att anklaga dem för terrorbrott. Sverige kan inte ha en utrikesminister som inte utan egna intressen kan skydda våra medborgare, eller för den delen diskutera utrikespolitiska frågor. Lägg korten på bordet Bildt, eller avgå. Ung Vänster kräver att UD gör allt för att få Johan och Martin fria!

 

Uttalande antaget av Ung Vänsters förbundsstyrelse 2011-10-08

Det behövs fler lärare, inte fler lyxbåtar

Idag skriver fem lärare på SvD Brännpunkt om det omöjliga i att bedriva en pedagogisk undervisning när sparkraven stör högst på skolans prioriteringslista.

Den svenska skolan styrs idag av ekonomi och inte av pedagogik. För inte ligger det väl en pedagogisk tanke bakom att bunta ihop 27 sexåringar i en förskoleklass och låta 1,5 lärare undervisa dem? Inte ligger det en pedagogisk tanke bakom klasser på 30 tonåringar?

Ung Vänster driver just nu kampanjen Stoppa vinstslöseriet i skolan. För samtidigt som lärare tvingas gå på knäna och elever mår dåligt över att inte kunna få den hjälp de behöver så försvinner enorma summor iväg till stora riskkapitalbolag i skatteparadis. Sverige har kanske världens mest liberala lagstiftning när det gäller privata skolor. I våra nordiska grannländer tillåts inte aktiebolag driva skolor och det är förbjudet att plocka ut vinst till egen ficka. Men här kan företag som AcadeMedia, John Bauer och Vittrakoncernen kan utan problem plocka ut vinst på skolpengen; de skattemedel som skulle gå till lärare och elever.

Vinstutaget i skolan måste förbjudas. Det behövs fler lärare i skolan – inte fler lyxbåtar i skatteparadis.  

Bakläxa för regeringen

skola

Det sägs att om man vill förändra ett samhälle i grunden ska man börja med utbildningssystemet. I augusti i år började den första årskullen elever i regeringens sorteringsskola. En skola där de elever som valt att gå ett praktiskt program inte blir behöriga till vidare studier på universitet eller högskola. En skola där de som går omvårdnadsprogrammet inte kan bli sjuksköterskor och de som går byggprogrammet inte kan bli ingenjörer. Nu syns konsekvenserna tydligt- andelen som sökt och kommit in på praktiska program har minskat drastiskt.

I debatten innan reformen infördes snackade regeringen vitt och brett om att problemet med yrkesprogrammen var att elever var skoltrötta och ville läsa mindre svenska. Att en snickare ändå inte behöver lära sig så mycket matte eller att en undersköterska inte har så stor nytta av språk. Detta är självklart struntprat och enbart ett sätt att rättfärdiga en utbildningspolitik som står i direkt motsättning till modern forskning och kunskap på utbildningsområdet.

Högerns sorteringsskola cementerar klass- och könsorättvisorna, och får konsekvenser för eleverna livet igenom. Kvalitén på de praktiska programmen behöver förbättras genom mer resurser och praktik, inte nedvärderas genom att man tar bort möjligheten till högre studier. Regeringens och major Björklunds utbildningspolitik är unken och gammaldags och luktar 1800-tal lång väg. Satsa på yrkesprogrammen, bygg ut högskolan och ge oss den möjlighet till utbildning vi förtjänar!

 

Uttalande antaget av Ung Vänsters förbundsstyrelse 2011-10-08

Företag fortsätter utnyttja ungdomar

Idag släppte LO sin rapport ”Anställningsformer 2011”. Rapporten visar tydligt det som är vardagen för många unga. Över hälften av alla ungdomar som jobbar har idag en otrygg anställning. De tidsbegränsade anställningarna är allra vanligast bland unga kvinnor.

− Ungdomar i Sverige förtjänar bättre än att utnyttjas som slit och släng varor på en arbetsmarknad där näringslivstopparna kan skratta hela vägen till banken. Även unga ska ha rätt till den trygghet som ett fast jobb ger, säger Ung Vänsters förbundsordförande Stefan Lindborg.

− Som vanligt är det tjejer som får ta den största smällen. Det behövs en feministisk arbetsmarknadspolitik, men allt som regeringen hittills har haft att erbjuda har varit dåliga ursäkter. Det måste straffa sig för företag som anställer på dåliga villkor, avslutar Lindborg.

För mer information:
Tove Liljeholm, pressekreterare, 073-669 17 34, tove.liljeholm@ungvanster.se

Jämställdhetsministern gör sitt och blir kalenderflicka

Jag läser i Metro att Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni ska vara med i årets upplaga av kalenderflickorna. Alltså en kalender där kändisar låter sig fotas av Bingo Rimér för att uppmärksamma kvinnors hälsa. So far inga problem.

Men låt oss ta tillfället i akt och titta på ett par andra av regeringens ”jämställdhetssatsningar” under åren.

På första plats har vi RUT-avdraget a.k.a pigavdraget. Det vill säga att skattepengar går till att göra det billigare för höginkomsttagare att anlita en städerska. TCO:s förra chefsekonom har räknat lite på vad skattemiljonerna egentligen går till. Summan av kardemumman blir ungefär 900 heltidsjobb som har kostat oss 800 000 vardera. Pengar man hade kunnat använda betydligt bättre och till mer jämställda projekt. Kuriosa: bland de som tjänar över en miljon kronor om året använder drygt 14 procent avdraget medan bara drygt en halv procent bland låginkomsttagarna gör detsamma.

På andra plats hittar vi vårdnadsbidraget. Alltså en reform som är till för att kvinnor ska stanna hemma med sina barn istället för att sätta dem i förskolan. Några tusen i fickpeng till den förälder som väljer att vara hemma, alltså mamman. Hela 92 procent av bidraget tas nämligen ut av kvinnor.

Som tredje punkt på listan har vi det ökade löneglappet mellan män och kvinnor. Det är ingenting som fått någon större uppmärksamhet, men faktum är att skilnaden på våra löner bara ökar och ökar. Idag ligger kvinnors löner på sisådär 86 procent av mäns.

I ett sånt läge känns det ju tryggt att Nyamko drar sitt strå till stacken och hänger på Bingo och de andra kalenderflickorna. För att citera: ”jag gör vad jag kan från min horisont”. Det här med för lika lön för lika arbete, kvoterad föräldraförsäkring eller rätt till heltid är helt enkelt inte lika skoj som att få bli fotad i studio. 

Listan kan naturligtvis fortsättas en bra bit, men för mycket depp på en gång kan sabba dagen. Så låt oss istället glädjas åt att vi nu kan få självaste jämställdhetsministern leende på kylskåpet för ynka femtio kronor. Som en liten påminnelse för alla oss feminister om varför vi aldrig kan lägga ner vapnen.

Jan vill sänka din lön

Jahapp, i förra veckan var det Almega som ville sänka lönerna, idag är det Janne Björklund och folkpartiet. Det är inga nyheter, utan samma gamla ramsa om att det ska hjälpa unga att få jobb. Det är inte utan att man själv börjar känna sig lite tjatig, men alltså… sämre villkor skapar inte fler jobb. Istället blir det en ofrivillig tävling om vem som kan ta jobbet till sämst villkor och lägst lön. Även kallat lönedumpning.

Det finns en massa bra skrivet här på bloggen redan, så jag ska inte upprepa mig in absurdum. Ett kort tillägg bara: löneskilnaden mellan unga och äldre är redan idag stor. År 2009 låg den genomsnitliga månadsinkomsten för en 18-åring i handeln på 7561 kronor. För en 35-åring låg den på 17 568. En 35-åring hade också 27 procent högre timlön. 

Ett lästips är den rapport som Handelsanställdas förbund och Hotell- och restaurangfacket släpptes i somras. Där konstateras att sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga under 26 inte har lett till fler anställningar. Istället blir det en fin present från oss skattebetalare till storföretag med många anställda, som till exempel Sandys, McDonalds och 7-Eleven. Grattis!

FP: Ta från de unga och ge till de rika

Folkpartiet sällar sig nu till de borgerliga partier som kräver att unga ska jobba för lägre lön om de överhuvudtaget vill ha ett jobb. Ung Vänsters förbundsordförande Stefan Lindborg säger:

– Folkpartiet vill att unga ska sänka sina löner för att aktieägare ska kunna göra mer vinst, så enkelt är det. Men det finns inga ungdomspriser på mjölk, man får inte lägre hyra för att man är ungdom så hur ska man klara sig? Jag skulle vilja se Jan Björklund leva på en lön som är ”tydligt lägre än genomsnittslönerna”.

– Man verkar dessutom totalt ignorera att unga redan idag har lägre ingångslön, och att ungdomsarbetslösheten ändå är skyhög. Regeringen har sänkt skatten med hundra miljarder istället för att skapa jobbtillfällen, det är det stora problemet, inte att butiksanställda och vårdbiträden lever lyxliv, avslutar Stefan Lindborg.

För mer information:
Tove Liljeholm, pressekreterare, 073-669 17 34, tove.liljeholm@ungvanster.se

Det är börsens tur att stå för eftergifterna

Idag kommer tjänsteföretagens branschorganisation Almega med sina krav inför avtalsrörelsen. Och det krävs ingen professur i stadsvetenskap för att räkna ut vilken sida de står på. Som botemedlet mot den höga ungdomsarbetslösheten lanserar man bland annat frysta ingångslöner och fler lokala överenskommelser. För att tala klarspråk så vill man alltså i praktiken sänka lönerna och samtidigt sabba ungas förhandlingsposition genom att slå undan benen på facket.

Och här blir det alldeles uppåt väggarna. För det blir ju inte fler jobb för att vi som redan har ett arbete får sämre lön och sämre trygghet. Unga är redan den grupp som sitter allra sämst till på arbetsmarknaden. Många jobbar på timme inom tillexempel handel eller restaurang. Man hoppar in där det behövs och håller tummarna för att man blir inringd även nästa vecka.

När finansmarknaden krisar är det vi unga som får fortsätta med eftergifterna medan börsstyrelser och VD:ar sitter tryggt i sina länsfotöljer. I rättvisans namn vore det inte fel att de som tog besluten också fick ta konsekvenserna. Det är dags för Jonas Milton, VD på Almega att ta ett riktigt jobb på samma villkor som vi unga har.

Sida 4 av 17« Första...23456...10...Sista »