HD:s dom en seger för rättssäkerheten

– Det är glädjande att någon äntligen tar konskvenserna av det som alla vet: att de extremt hårda domarna var politiskt motiverade. äntligen börjar man nysta i det som utvecklat sig till en enorm rättsskandal.

Så kommenterar Ung Vänsters ordförande Ali Esbati Högsta domstolens dom i målet mot den 20-årige norrköpingsbo som dömts för våldsamt upplopp och anstiftan till upplopp i samband med Polisens ingripande mot Hvidtfeldtska gymnasiet.

– Polisen har genom sina provokationer stor del i att tumult uppstod vid Hvitfeldtska, det har vi i Ung Vänster och många med oss hävdat länge och nu får vi stöd av Högsta domstolen, fortsätter Ali.

Högsta domstolen sänker straffet för den dömde med hänvisning till att kravallerna han deltagit i inte varit riktade mot EU-toppmötet utan specifikt mot polisens avspärrning av Hvitfeldtska gymnasiet. Därmed menar HD att de är jämförbara med tidigare domar vid till exempel fotbollsarrangemang.

– Att av politiska skäl låsa in någon i över ett år för ett brott som normalt ger några månader är oacceptabelt i en rättsstat. Det sänkta straffet är en seger för alla som kämpat mot politiskt motiverade domar och även en seger för den svenska rättssäkerheten, säger Ali Esbati.

– Det sänkta straffet är en viktig markering om att allt som hände i Göteborg under dessa dagar inte var försök att störa EU-toppmötet som pågick. över 20.000 människor demonstrerade helt fredligt och hade ingen del i eller koppling till upploppet. Flera hundra människor frihetsberövades vid Hvidtfeldska för att Polisen trodde att de kanske skulle hitta på något något, inte för något de faktiskt gjort.

– Det är oerhört obehaglig och ovärdig ett civilserat samhälle. Det minsta man kan begära är att även övriga domar och återstående fall genomgår en närmare behandling, avslutar Ali Esbati.

Ali Esbati,
ordförande Ung Vänster
ali@ungvanster.se

Aldrig en svensk Le Pen ­ nolltolerans mot högerextremism

Högerxtremisten Le Pens framgångar i det franska presidentvalet är en väntad tragedi. Den fascistiska våg som nu sveper över Europa måste mötas av folkligt motstånd. Vänstern bär ett avgörande ansvar för att fortsätta mobilisera det motståndet.

Det säger Ung Vänsters ordförande Ali Esbati i en första kommentar till resultatet i den första omgången av presidentvalet i Frankrike. Ledaren för Front National, Jean-Mari Le Pen gick alltså vidare till en andra avgörande omgång mot högerns Jaques Chirac.

Esbati menar att Front Nationals frammarsch i den franska opinionen följer ett tydligt mönster av hårdnande politiska motsättningar och ett berättigat missnöje med den politiska och ekonomiska eliten, som lätt låter sig utnyttjas av högerpopulister och högerextremister.

– Mönstret är detsamma över hela Europa. När skillnaderna mellan olika politiska partier minskar och det mesta av politiken i praktiken blir beställningsverk åt kapitalintressen uppstår en öppning för sådana här partier. En öppning som de i Frankrike utnyttjat mycket skickligt.

– Ett stort ansvar vilar på vänstern. Det är när vänstern misslyckas med att kanalisera människors berättigade ilska som de högerextrema kan vinna gehör för sin politik, som är människofientlig i allmänhet och arbetarfientlig i synnerhet. I Frankrike har detta varit mycket tydligt. Vi får inte göra om samma sak i Sverige, säger Esbati.

I lördags presenterade vänsterpartiet en rapport med namnet "Vänstern i första ledet ­ Nolltolerans mot högerextremism, rasism och homofobi". I den sägs bland annat att vänsterpartiet och Ung Vänster med gemensamma krafter alltid ska konfrontera de svenska högerextremisterna när de bedriver propagandaarbete. Senast ett dygn efter det att dessa partier haft torgmöten eller delat flygblad ska vänstern vara på plats och dela ut eget material. Esbati menar att detta arbete kommer att vara avgörande.

– I Frankrike gick människor ut i stora spontana protester efter det att resultatet i första valomgången presenterats. Ett av de vanligaste utropen var "Dans la rue! Dans la rue!". Man uppmanade de passiva åskådarna att komma ut på gatorna. Det är viktigt. Det är inte genom deklarationer utan gemon aktivitet och folklig mobilisering som vi kan mota tillbaka fascisterna. Där måste och kommer vi att gå i första ledet, avslutar Ali Esbati.

Ali Esbati,
ordförande Ung Vänster
ali@ungvanster.se

Kuppen i Venezuela – en del i USA:s normala repertoar

I Venezuela genomfördes den 12 april en militärkupp mot den folkvalde presidenten Hugo Chávez. Knappt två dygn senare återinstallerades dock presidenten.

Den vanligaste bilden i svensk media omedelbart efter kuppen, var att Chávez varit något av en impopulär diktator, som nu tvingades avgå efter att ha beordrat beskjutning av fredliga demonstranter och strejkande arbetare. Denna rapportering har varit oerhört skev.

Det finns ögonvittnesskildringar som talar om beväpnade extremhögergrupper som besköt de tusentals Chávez-anhängare, vilka omringat presidentpalatset, varefter polisen också tog till vapen. Det finns också rapporter om att de flesta som avlidit i tumultet varit anhängare till Chávez. Dessa röster fick inget gehör i rapporteringen från kuppen. Istället blev det kuppmakarnas version som pumpades ut.

Chávez har under sin tid som president genomfört konstitutionella förändringar som tagit makten från de två djupt korrupta partierna. Dessa turades, enligt samma modell som finns i flera andra latinamerikanska oligarkier, om att föra samma politik. Han har också genomfört sociala reformer som inneburit att barandödligheten sjunkit, analfabetismen minskat och steg tagits mot kostnadsfri sjukvård. Hans senaste åtgärd var att byta ut ledningen för det stora oljebolaget och därmed utamana mäktiga ekonomiska intressen i landet.

Helt följdriktigt var också den nya regeringens första åtgärd att riva upp Chávez 48 ekonomiska lagar och försäkra att Venezuela skulle leverera olja till USA.

USA:s regering har haft en avgörande roll i kuppen. Knappt två veckor innan kuppen varnade den brittiske journalisten John Pilger för att Venezuela kunde vara nästa offer för amerikansk destabiliseringspolitik. Mönstret känns exempelvis igen från kuppen mot Allende i Chile 1973. USA:s utrikespolitik i Latinamerika har bestått i systematiskt stöd till förtryckare och antidemokrater.

Det som förskräcker än mer, är det skamliga agerandet från EU:s sida och diktaturens villiga kreatur i Sverige. EU:s ordförandeland Spanien lät sin ambassadör besöka den nye "utrikesministern" – för övrigt från den stockkonservartiva katolska sekten Opus Dei – så fort USA:s sändebud gjort så. Sydsvenska dagbladets ledarsida gick ut i glädjeutrop under rubriken "Adiós, Hugo Chávez". Detta alltså efter en militärkupp!

Chávez är naturligtvis inte någon fullblodsdemokrat. Han är officer, uppvuxen i en politisk miljö som präglas av allt annat än öppenhet och demokrati. Det intressanta är inte Chávez som person, utan de folkliga krav som restes genom honom. Dessa krav omfattas idag av människor runt om i hela världen. Inte minst i Latinamerika där IMF:s och Världsbankens forcerade nyliberala politik gett katastrofala resultat för stora delar av befolkningen.

Det folkliga stöd som Chávez sades sakna visade sig plötsligt finnas där när någonstans mellan hundra tusen och en miljon människor trotsade militären och polisens tårgas och satte av mot presidentpalatset. Säkert är det dock inte sista gången som försök att föra en folklig politik möter utländsk inblandning och inhemska eliters vrede.

Händelserna i Venezuela är ännu ett exempel på att vi lever i en tid av hårdnande politiska motsättningar. En tid då folkliga protester, folkigt motstånd och solidariteten mellan människor runt om i världen är avgörande för att värja sig mot makthavarnas bredvillighet att döda, förtrycka och manipulera i syfte att försvara de ekonomiska eliterna mot krav på förändring. Hoppet om att regeringen ska ta ställning mot förtrycket verkar vara ute. Det är trycket underifrån som kan ge Sverige en röst som inte sjunger med förtryckarna.

Kamratliga hälsningar

Ali Esbati
förbundsordförande Ung Vänster

Att inte ta ställning är att stödja ett folkmord

"Det finns ingen fredsprocess att återgå till. Att i det här läget tala om förhandlingar är fullständigt verklighetsfrämmande. Vad som krävs av alla fredsvänner är ett entydigt fördömande av staten Israels politik och stöd till palestiniernas rätt att kämpa med alla tillgängliga medel"

Så kommenterar Ali Esbati, ordförande i Ung Vänster, den senaste tidens utvidgning och upptrappning av den israeliska ockupationen.

– Israel har ockuperat fem av åtta palestiniska städer på Västbanken. Israel har satt den folkvalde palestinske presidenten i husarrest utan el och vatten. Israel har kallblodigt mördat palestinska poliser. Israeliska trupper har fört bort hundratals palestinska män vilkas öde nu är okänt. I ett sådant läge blir talet om att "båda sidor måste besinna sig" fullständigt absurt. Det måste bli ett slut på den inställningen i den allmänna debatten. Antingen tar man ställning för palestiniernas rätt till ett värdigt liv, eller så tar man ställning för Israels rasistiska kolonialpolitik och ett lågintensivt folkmord, säger Ali Esbati.

När biskopen Martin Lind i Linköping under sin Påskmässa påtalade att Israels politik är rasistisk så möttes han av kritik, bland annat från statsministern. Detta är, enligt Ali Esbati, ett tecken på en oroväckande omsvängning i den svenska politiken.

– Att staten Israels politik i är grunden rasistisk är ju en fullständig självklarhet. Den koloniala politik som Israel för bygger på uppfattningen att palestinerna inte betraktas som fullvärdiga människor, endast för att de är palestinier. Vad är detta om inte rasism? undrar Esbati.

Han hänvisar också till Ariel Sharons TV-tal där Sharon slog fast att Israel är i krig och att Arafat är en fiende.

– I sitt tal pratar Sharon om palestinier som terrorister och "vildar". Det är ett klassiskt rasistiskt språkbruk vars syfte är att avhumanisera de människor som ska koloniseras, mördas och förtryckas.

Esbati menar att en isolering av Israel och ett starkt stöd till palestinerna är det enda som på sikt kan leda till fred.

– Det kan inte bli fred så länge ockupationen fortgår. Palestinierna för en moralisk allmänmänsklig och politiskt legitim befrielsekamp. När Israel så fullständigt likviderat fredsprocessen är det viktigare än någonsin att stödja den kampen.

– Nu gäller det att agera på alla plan. Israel måste isoleras. Vi uppmanar till en handelsbojkott mot israeliska varor. En sådan bojkott bör också FN ta initiativ till, på samma sätt som sanktioner infördes mot rasiststaten Sydafrika. Den svenska regeringen kan agera på det diplomatiska planet genom att bryta förbindelserna med Israel. Men den nya svenska utrikespolitiken bygger tyvärr på ett svansviftande för amerikanska intressen istället för att baseras på folkrätt och fredssträvanden.

Ali Esbati betonar att omvärldens stöd till palestinierna är centralt för att de ska kunna stå emot Israels ockupation.

– Det gäller att stödja palestiners rätt att med alla medel bekämpa den israeliska ockupationen. Den palestinska myndighetens uppmaning till det palestinska folket att göra motstånd mot ockupationen är en självklarhet. Att inte tillerkänna palestinerna den rätten innebär att ge sitt stöd till ockupation och folkmord, avslutar Ali Esbati.

För mer information, kontakta Ali Esbati:
073-370 64 26, ali@ungvanster.se

Regeringens ryggradslösa utrikespolitik

Den som såg "TV-duellen" mellan Göran Persson och Bo Lundgren för några veckor sedan inser antagligen hur stor risken är att vi får vara med om en infantil valretorik, åtminstone från de två största partiernas sida. Det pratades mest skatter. Persson sade att man kan göra saker tillsammans. Lundgren sade att man kan göra saker själv. Med de var och är egentligen överens om det mesta.

Samförstånd och tristess präglar mycket av den parlamentariska debatten i Sverige. De verkliga politiska motsättningarna i samhället skärps dock. Vi lever i en dramatisk tid. Det innebär också att vi sett dramatiska omkastningar i svensk politik. Tydligast är det på utrikespolitikens område.

Regeringen för nu en allt mer ryggradslös utrikespolitik. En utrikespolitik som går den enda kvarvarande stormaktens ärenden och konsekvent ställer sig på förtryckets sida i internationella konflikter.

Svensk utrikespolitik har – åtminstone officiellt – byggt på respekt för internationell rätt. Det har varit en svensk strävan att arbeta för fred, och i det arbetet inse den självklara kopplingen mellan förtryck, orättvisor och konflikter. Med rasande fart har nu dessa ståndpunkter övergivits av regeringen Persson.

Händelserna efter terrorattackerna den 11 september är tydliga exempel. Persson gav "oreserverat" stöd till amerikanska bombningar. Han använde han samma propagandistiska språkbruk som Bush-administrationen när han talade om de amerikanska terrorbombningarna som "självförsvar". FN-stadgan förbjuder krig. Självförsvar kan, enligt stadgans paragraf 51, användas av stater för att värja ett pågående väpnat angrepp. Detta kan göras i väntan på beslut i FN:s säkerhetsråd. Nu gjordes istället en "tolkning" av FN-stadgan, där den amerikanska regeringen ger sig själv rätten att när som helst ingripa militärt mot vem som helst. Hur länge som helst. även i "preventivt" syfte. I ett närmast groteskt tal till den socialdemokratiska partikongressen kallade Göran Persson detta för att "utveckla folkrätten". Det är ett nyspråk som döljer det verkliga budskapet: att det är okej att döda fattiga människor, om de råkar bo i fel land. Att det är okej med ohämmad kolonialism – alltså att västvärldens regeringar ritar kartor och tillsätter regeringar i fjärran länder.

Ett annat flagrant exempel på regeringens folkrättsvidriga politik är Palestinafrågan. Israel för en rasistiskt färgad kolonialpolitik. Israel bryter mot nästan varje tänkbar internationell konvention. Massarresteringar, kollektiva bestraffningar, tortyr, utomrättsliga avrättningar, anfall mot sjukvårdspersonal och ambulanser – allt detta möter varje dag palestinierna. ändå upprepar regeringen ett mantra om att "båda sidor måste besinna sig". Men det finns en enkel sanning som måste upprepas gång på gång: konflikten handlar inte om två parter som är våldsamma mot varandra. Israel ockuperar Palestina. Palestinierna organiserar sig till försvar för sitt oberoende, helt i enlighet med folkrätten. Varje steg mot fred måste innebära ett steg mot hävandet av ockupationen – annars är det inget steg mot fred. Regeringen Persson ställer sig alltså på förtryckarnas sida genom att mystifiera konflikten och tala om parterna som lika goda kålsupare.

Ett tredje exempel är regeringens politik vad gäller Colombia. Colombia är ett land med oerhörda sociala klyftor där ett närmast ofattbart politiskt våld riktas mot alla som vill utmana orättvisorna. "Latinamerikas äldsta demokrati" är helt korrupt, med två partier som turats om att föra samma politik. För att utmana systemet bildades 1986 partiet Unión Patriótica, UP. Partiet utrotades i princip fysiskt. 4.000 medlemmar mördades. Endast 2 av de 23 borgmästare som valdes 1988-1990 överlevde. Paramilitära styrkor har med stöd av den colombianska regeringen och av USA kunnat mörda politiska motståndare. Vänstergerillan FARC har varit och är ett av de få hoppen för dem som vill ha en förändring. Den svenska regeringen har deltagit i fredssamtal mellan FARC och Colombias regering. Men när Colombias regering – stärkt av USA:s "krig mot terrorism", alltså stöd till allt terror som gynnar USA:s intressen – nu gått till stort militärt angrepp tiger regeringen Persson. Istället för att fördöma och agera duckar regeringen. Amerikanska utrikespolitiska intressen går före strävandena efter fred.

Sådan är svensk utrikespolitik av idag. Den socialdemokratiska regeringen sjunger unisont med blodtörstiga krigshetsare. De försök till självständig utrikespolitik som har haft och har starkt stöd inom socialdemokratin liksom bland hela svenska folket har i det närmaste helt övergivits.

Men det finns inget som säger att det måste vara så. En uttryckt folklig opinion påverkar förstås även socialdemokratisk maktfullkomlighet. Då krävs det till exempel en valdebatt som handlar om väsentligheter. Det är en medborgerlig plikt att ställa regeringen Persson till svars för den nya utrikespolitiska linjen.

Kamratliga hälsningar

Ali Esbati
förbundsordförande Ung Vänster

Artikeln publicerad i Norrköpings Tidningar 26/3 2002

Lämna Percy i fred!

Percy Barnevik har den senaste tiden blivit föremål för svenska folkets moraliska indignation. Det är i och för sig rimligt, eftersom han roffat åt sig mer pengar än vad människor i hela stadsdelar tjänar tillsammans. ändå tycker vi att man borde lämna Percy i fred. Det är ju inte han som är problemet. Det riktigt sjuka är förstås inte att Percy tagit emot pengarna. Det är att någon haft råd att ge honom dem. Detta är bara ännu ett exempel på det bisarra i det ekonomiska system vi har idag. De värden som företagens arbetare skapar pytsas ut till ett fåtal parasiterande gubbar. Hyckleriet känner inga gränser när samma gubbar, som själva både uppbär och delar ut liknande summor, nu säger sig vara "chockerade". Att belöna varandra på ryggdunksbasis är inte undantaget i det så kallade näringslivet – det är regeln.

Alltså: lämna Percy i fred – avskaffa kapitalismen istället.

Ung Vänsters förbundsstyrelse 020224

Ett profithungrigt kaos!

Det är snö- och storm "kaos" i Sverige igen. Tågförseningar, strömavbrott och andra praktiska svårigheter ställer till problem och stora ekonomiska skador runt om i landet. I vissa fall, exempelvis i trafiken, kan det t.o.m. bli fara för människors liv.

En väl fungerande och mot störningar säker infrastruktur är av yttersta vikt, inte minst för glesbygden. Det är absurt att lägga detta samhällsomfattande ansvar på vinstdrivande företag. Deras intresse av högre vinster står då i motsättning till människors intresse av den grundläggande trygghet som ges av el- och vattenförsörjning och fungerande transporter.

Att vinstdrivande företag får lägga vantarna på vår infrastruktur innebär att säkerhetsmarginalerna för att klara av vädersvårigheter minskar, konsumentpriserna på tjänster med hög risk stiger och människors rätt till en fungerande vardagstillvaro i praktiken åsidosätts.

Ung Vänster kräver att Sveriges försörjning av el, vatten och transporter drivs i offentlig regi.

Ung Vänsters förbundsstyrelse 020224

Tävling: <i>Galet Krav</i>

Det har sedan tidigare varit känt att Israels folkrättsvidriga och rasistiska politik har sina största anhängare och försvarare i Sverige i ett litet men aggressivt parti som heter Folkpartiet. På senare tid har EU-parlamentrikern Hadar Cars utmärkt sig genom att i debattartiklar framhärda i att Israel MåSTE ockupera Palestina. Den före detta folkpartiledaren – numera rättshavererade kolumnisten i Dagens Nyheter – Per Ahlmark har fört fram som lösning på konfllikten att palestinierna ska inhängnas med hjälp av elstängsel.

Alla som på sistone följt nyhetssändingarna från Mellanöstern har hört Israel absurda krav på palestinierna. För att man ska uppta de fredsförhandlingar som man själv brutit och låta bli att spränga folks bostäder kräver Israel till exempel regelmässigt sex eller fler dagars fullständig vapenvila! Då är det alltså inte så att man kräver vapenvila från den palestinska myndighetens sida utan från samtliga palestinska individer.

Nu tar sig det folkpartistiska Israel-svärmeriet helt nya, oväntade former. Folkpartiet tar nu som första svenska parti initiativ till att överföra den israeliska arméns logik till den svenska kommunala förvaltningen. I DN den 18 mars presenterar kulturborgarrådet Birgitta Rydell (fp) "fyra krav som graffitimålarna måste uppfylla för diskussion om tillträde till det offentliga rummet". (Vi som trodde att poängen med att kalla det offentliga rummet just offentligt var att alla skulle ha tillträde till det. Eller åtminstone till diskussionen om det).

Kraven är som följer:
– Klotterfritt i tre månader – i tunnelbanan och på fasader
– Ta avstånd från illegal grafitti
– Totalstopp för trashing – inte en tunnelbanevagn till får slås sönder
– Ta ansvar för att hålla staden klotterfri – att de målare som vill bli betraktade som seriösa ingriper mot dem som fortsätter att klottra

Detta alltså för att polis och väktare ska sluta trakassera ungdomar på stan och för att kommunen ska överväga graffitimålaers krav på lagliga väggar.

Vi vill gratulera folkpartiet till denna politiska innovation och till Birgitta Rydells ära utlysa tävlingen Galet Krav. Du som har ett galet krav eller ultimatum att ställa till någon eller några kan mejla in ditt bidrag till info@ungvanster.se. Skriv Tävling eller Birgitta Rydell i ärenderaden .

Vi inleder själva med följande förhandlingkrav: Om ingen liberal ledarsida skriver en skitartikel på en månad så lovar vi att under en månad inte betrakta Lars Leijonborg (fp) som Sveriges sämsta partiledare i modern tid.

Nu är tävlingen öppnad. Kom in med ditt bästa galna krav. Första pris är som vanligt hemligt men skojigt.

Regeringen agerar brottsligt!

"Den situation som redan från början varit oacceptabel framstår nu allt mer uppenbart absurd. Genom sin ohämmade servilitet och kryperi gentemot USA begår svenska regeringen och dess myndigheter brott mot en rad existerande lagar och konventioner. Det är en ohygglig rättsskandal vi bevittnar".

Så kommenterar Ali Esbati, ordförande i Ung Vänster, situationen för de tre svenskar som nu finns med på FN:s så kallade terrorlista, utan att amerikanska myndigheter presenterat några bevis mot dem.

– Amerikanska myndigheter bekräftar nu att svenskarna står på listan "i preventivt syfte". Detta är hårresande. De är alltså dömda till att få samtliga sina ekonomiska tillgångar frysta – ett straff som i den formen inte ens existerar i svensk lag – utan att det finns, eller är på väg att presenteras, några bevis. Den som accepterar en sådan fullständigt utomrättslig behandling måste själv betraktas som medskyldig. Den svenska regeringen har en skyldighet att agera i enlighet med svensk lag och internationella konventioner. Det gör den inte nu.

Esbati tar också upp det faktum att de tre har somalisk bakgrund som en anledning till att svenska myndigheter agerat på det sätt de gjort:

– Det är tydligt att dessa medborgares intressen ses som mindre angelägna, eftersom de har somalisk bakgrund. Den strukturella rasism som på så sätt gör sig påmind fördjupar regeringens och myndigheternas skuld.

Ali Esbati menar att man måste ställa statsråd till svars.

– Det är en möjlighet som ges i Regeringsformen. Och det är också det enda rimliga. Här har vi alltså svenska medborgare som är dömda utan att det presenterats bevis mot dem och utan att de kunnat överklaga. Svenska regeringsledamöter har däremot i sin tjänsteutövning begått brottsliga handlingar. Mot dem bör det därför inledas en rättsprocess. Med allt som hör en rättsprocess till: åtal, bevis, möjlighet till försvar, presenterade domskäl – allt som nu förvägras de tre svenskarna.

För mer information, kontakta Ali Esbati:
073-370 64 26, ali@ungvanster.se

Väntande blodbad i Colombia?

Den colombianska presidentens beslut att avbryta fredsprocessen bäddar för ett blodbad i Colmobia, varnar Ali Esbati, ordförande i Ung Vänster.

– Presidentens order till armén att återinta den demilitariserade zonen och gripa Farc-gerillans ledare är en krigsförklaring, riktad inte bara mot Farc, utan mot stora delar av Colombias befolkning.

Esbati kopplar i en kommentar samman händelseutvecklingen i Colombia med den globala politiska utvecklingen:

– Pastrana – som liksom tidigare colombianska presidenter fått massivt stöd från USA:s regering för att förtrycka och förfölja den egna befolkningen – verkar nu ha ryckts med i USA:s "kamp mot terrorism". I verkligheten innebär denna kamp en utbredd terror mot civila och en brutal repression riktad mot alla krafter som kämpar för social rättvisa.

– Den svenska regeringen har på senare tid visat en fullständig ryggradslöshet i utrikespolitiken. Nu finns ännu en möjlighet att ställa sig på fredens och rättvisans sida. Den svenska regering måste agera för att Pastranas krigsäventyr fördöms och förhandlingarna återupptas, avslutar Ali Esbati.

För mer information, kontakta Ali Esbati: 0733-706426, ali@ungvanster.se

Sida 240 av 245« Första...102030...238239240241242...Sista »