Grattis i alla fall

Nej, om man skulle ta och säga något om det här med Victoria och Daniel då… Eller ska man det? Jag vet inte riktigt om det finns så mycket att säga. Det känns så ointressant. Just därför är det i och för sig lite intressant att medierna toppar med den här nyheten. Vad är det för århundrade egentligen? En vuxen kvinna förlovar sig med killen hon har varit ihop med i hundra år. Rafflande! Jaja, jag vet – de är representanter för Sverige, blablabla. Hon ska bli statschef så småningom, blablabla. Men ändå – snacka om ljummen nyhet. Annat är det med norrmännen. Prinsessan gifte sig med ökänd playboy och blev sagotant i barne-TV, och prinsen blev plastpappa när han gifte sig med Mette-Marit (som dessutom tydligen någon gång hade knarkat – o.m.g!). Kom igen när ni kan toppa det, kungahuset. Då ska till och med jag tycka att det är lite, lite spännande.

Äsch, jag ska inte vara så tjurig. Jag önskar de unga tu lycka till. Jag må vara republikan, men det är ju inte Vickans fel att hon föddes in i den där familjen, så det tycker jag gott man kan unna dem. Jag hoppas brölloppet inte behöver bli så himla dyrt, det är ju ändå vi skattebetalare som ska pröjsa kalaset, och det är ju ändå kristider. Jag har massor med tips för hur man gör ett bröllop billigt – om någon från hovet är intresserad, skriv en kommentar, så hör jag av mig.

Det finns 2 kommentarer till “Grattis i alla fall”

Skriv en kommentar