Ung Vänster delade ut årets feministpris till Göteborgs stad

För 12:e året i rad delade Ung Vänster under gårdagen ut pris till årets feminister. Mottagare av Ung Vänsters feministpris 2015 är Göteborgs stad. Prisutdelningen ägde rum i Göteborg igår på internationella kvinnodagen under Ung Vänsters årliga feministiska mingelfrukost.

– Det känns roligt att ge årets feministpris till Göteborgs stad, efter att man tydligt har visat hur en kommun kan göra skillnad i den feministiska kampen. Satsningen på feministiskt självförsvar, låglönesatsningen, försöket med sex timmars arbetsdag och ett ökat stöd till stadens tjej- och kvinnojourer är viktiga feministiska reformer, säger Ung Vänsters förbundsordförande Stefan Lindborg

– Göteborgs stad har på ett tydligt sätt visat hur man sätter de feministiska frågorna på agendan. Att satsa på att alla högstadietjejer ska få prova på feministiskt självförsvar är inte bara en vinst för alla unga tjejer i Göteborg, utan också en vinst för hela den feministiska rörelsen. Vi har hållit på med feministiskt självförsvar i över 15 år, och det är fantastiskt att se fler haka på, säger Johanna Granbom, ordförande i Ung Vänsters feministiska utskott.

DSCF1702
Daniel Bernmar, representant från Göteborgs stads kommunstyrelse mottog årets feministpris av Ung Vänsters förbundssekreterare Hanna Cederin.

Motiveringen lyder:
Ung Vänsters feministpris tilldelas Göteborgs stad, för att man aktivt har satsat på feministiskt självförsvar i högstadieskolorna, ökade resurser till stadens kvinno- och tjejjourer och mot de låga lönerna som drabbar de kvinnodominerade yrkena.

Det feministiska självförsvaret är något som vi vet ger tjejer styrka, verktyg för att hantera sexualiserat våld och tekniker för att göra motstånd mot könsmaktsordningen. Göteborgs stads satsningar är en seger i kampen för ett jämställt samhälle och Göteborg har blivit ett föredöme för resten av landets kommuner.

Ung Vänsters feministpris
I samband med Internationella kvinnodagen delar Ung Vänster årligen ut ett feministpris. Priset syftar till att uppmärksamma en person, organisation eller händelse som under året påverkat debatten eller drivit fram konkreta förändringar i arbetet för ett jämställt samhälle. I år delas priset ut för tolfte gången.

Tidigare år har priset gått till Fotbollslandslaget (2004), Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (2005), Sveriges ungdomsmottagningar (2006), Umeåuppropet (2007), okejsex.nu (2008), Vårdförbundet (2009), riksorganisationen Popkollo (2010), Prata om det (2011), Dotterbolaget (2012), Astrid Johansson (2013) och Sveriges Kvinnolobby (2014).

För mer information:
Yrsa Rasmussen
0725- 87 86 85
yrsa.rasmussen@ungvanster.se

Dags för en välfärd utan vinstjägare

Idag skriver Stefan Lindborg, Ung Vänsters förbundsordförande, på Dagens Samhälle om att utredningen kring hur vinstjakten i välfärden ska stoppas nu är igång och hur viktigt vinststoppet faktiskt är.

– Sprängkraften i frågan om vinster i välfärden märks inte minst i det breda folkliga stöd som finns för ett vinststopp. Otaliga opinionsundersökningar har visat att svenska folkets motstånd mot vinster i välfärden är kompakt. Till och med bland de borgerliga partiernas väljare är stödet starkt för att antingen stoppa eller begränsa vinstintresset. De flesta i Sverige inser att det är ohållbart att skattemedel som borde gå till utbildning, sjukvård och äldreomsorg, i stället blir till aktieutdelning eller till vinster för riskkapitalbolag.

Samtidigt är det inte bara i stödet för ett vinststopp som frågans sprängkraft är uppenbar. Även det höga tonläget och de skarpa reaktionerna från högern och kapitalet tydliggör frågans betydelse. Den nuvarande Timbrochefen Karin Svanborg-Sjövall reagerade på höstens vinstöverenskommelse med en krigsförklaring. I dag, när direktiven till den utlovade utredningen presenteras, jämför Vårdföretagarnas Håkan Tenelius en välfärd utan vinstintressen med Östtyskland. När vinstintresset hotas utbryter panik bland välfärdskapitalisterna.

Läs hela artikeln här.

En seger från vänster

stefanIgår meddelade regeringen att överskottsmålet ska bort. Fram tills dess hade Vänsterpartiet varit ensamma bland riksdagspartierna om att kräva att det ersätts av ett balansmål. Det finanspolitiska ramverket har behandlats som något i det närmsta av naturen givet, som något som är (politiskt) omöjligt att förändra och i det närmsta omoraliskt att ifrågasätta. Beskedet från regeringen är en seger för vänstern, för LO och för alla som inser att en mer expansiv finanspolitik är nödvändig för att kunna skapa full sysselsättning.

Överskottsmålet har legat som en våt filt över den ekonomisk-politiska debatten. I Sverige har det finanspolitiska ramverket, tillsammans med Riksbankens inflationsmål, varit den nyliberala normpolitikens tydligaste uttryck. Makthavarna har självmant och frivilligt tagit på sig en tvångströja som begränsar politikens möjlighet till förändring. Den tiden kan nu vara förbi när nya möjligheter öppnas för en ekonomisk politik med större investeringar och mer pengar till välfärden.

Både det ekonomiska och det politiska läget är idag helt annat än vad det var när överskottsmålet infördes 1997. Då hade Sverige hög statsskuld, men idag har vi en av Europas lägsta. Moderaterna, som var motståndare till ramverket, försöker nu framstå som dess främsta försvarare. Statsskulden är inte problemet som den ekonomiska politiken har att hantera. Problemet är istället den låga efterfrågan och den höga arbetslösheten. Lösningen av dessa försvåras av ett överskottsmål som fungerar automatiskt åtstramande. De borgerliga röster som igår rasade mot regeringens besked borde avkrävas svar på frågan om vilka besparingar, motsvarande 75 miljarder, som de föreslår för att målet ska uppnås.

När överskottsmålet nu försvinner, förhoppningsvis redan i höstbudgeten, öppnas dörrar för en rimligare debatt om den ekonomiska politiken. Efter år då Magdalena Andersson och Anders Borg har bråkat om vem som är den mest ansvarstagande kamreren, skapas nu ”nya” skiljelinjer i debatten om ekonomisk politik. Bort från slitna glosor och talepunkter till en debatt om vad som verkligen behöver göras. De stora ekonomisk-politiska utmaningarna finns kvar även om överskottsmålet ersätts av ett balansmål. Ytterst handlar de om att bekämpa arbetslösheten och rusta upp välfärden.

1. Vi behöver investera i fler jobb och ett bättre samhälle
Sedan Riksbanken införde negativ styrränta är det uppenbart att penningpolitiken är uttömt som instrument för att höja sysselsättningen. Nu är det på finansdepartementet som jobbet måste göras. Att överskottsmålet ersätts av ett balansmål innebär inte automatiskt, och särskilt inte på kortare sikt, att investeringarna ökar. Staten borde, precis som kommuner och företag, ha en investeringsbudget, där investeringar bekostas under flera år. I grund och botten är det enkelt. Vi har hög arbetslöshet, stora behov i samhället och möjlighet att låna pengar gratis. Det är nu vi ska bygga bort bostadsbristen, rusta upp infrastrukturen och genomföra nödvändiga klimatinvesteringar.

2. Att låna till skattesänkningar är fortfarande en dålig idé
Statsbudgeten går redan med underskott. Den borgerliga regeringens skattesänkningar har bekostats genom upplåning och maskorna blir grövre i det skyddsnät som välfärden är tänkt att utgöra. Den som vill rusta upp välfärden kan inte göra det med Anders Borgs skattepolitik. För den som vill ha en stark välfärd är det uppenbart att skatterna måste höjas, framförallt för höginkomsttagare och på kapitalet. Och det utrymmet finns. Den borgerliga regeringen sänkte skatterna med närmare 140 miljarder, Sverige har en (effektiv) bolagsskatt som är en av Europas lägsta och bankerna är fortfarande ett slags skattefrälse.

3. Omfördela från det privata till det gemensamma
Sverige är idag rikare än någonsin. Det har aldrig funnit så mycket pengar att fördela som nu, men ändå får man alltid höra att pengarna inte räcker till. Det offentliga går på knäna samtidigt som det alltid tycks finnas pengar till ytterligare ett köpcentrum. Det kan tyckas paradoxalt, men är bara ett bevis på att det krävs omfördelning. Den fackliga tankesmedjan Katalys har räknat ut att om vi skulle ha samma skattekvot (skatter som andel av BNP) idag som år 2000 skulle den offentliga sektorn varje år ha 330 miljarder mer att röra sig med. Så visst finns det pengar, men utan omfördelning kommer de ligga kvar i de rikastes fickor.

Överskottsmålet försvinner, men fler utmaningar återstår. Som över en natt ritade regeringens debattartikel om den politiska kartan. För första gången på många år finns det förutsättningar att genomgripande förändra den ekonomiska politiken i Sverige. Vänstern och fackföreningsrörelsen står slutligen som segrare och det är nödvändigt, för ännu återstår det stora segrar att vinna om den ekonomiska politiken.

Nu krävs mobilisering för att försvara alliansfriheten

stefanEnligt en ny rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är för första gången stödet för ett svenskt medlemskap i Nato större än stödet för att vi ska fortsätta stå utanför. Under de senaste åren har försvars- och säkerhetspolitiska frågor ökat i betydelse. Bakgrunden till varför finns framförallt i det försämrade säkerhetspolitiska läget i vårt närområde, men också den stora försvarsreformen från 2009 och vår egen bristande försvarsförmåga har spelat en viktig roll. Utvecklingen har inte enbart inneburit att de försvars- och säkerhetspolitiska frågorna tagit större plats i debatten, utan den har också medfört betydande förändringar i opinionen. Sextio procent av svenska folket är idag positiva till att öka försvarsanslagen och synen på ett svenskt medlemskap i Nato har förändrats. Det sistnämnda beror i hög utsträckning på att de som förordar ett sådant har lyckats framställa det som ett rationellt svar på det försämrade säkerhetspolitiska läget och bristerna i försvaret.

Att en sådan argumentationen väcker gehör i bredare lager av svenska folket borde inte förvåna, men för vänstern finns all anledning till vaksamhet. Igår invigdes Folk och försvars årliga rikskonferens i Sälen, och det tog inte många minuter innan frågan om ett svenskt medlemskap aktualiserades. De borgerliga partiernas krav på en utredning om vad ett svenskt Nato-medlemskap skulle innebära står idag i centrum av den politiska debatten. Under de närmsta åren kommer detta troligen att vara en stridsfråga mellan höger och vänster, inte minst genom att de borgerliga lär använda den som ett påtryckningsmedel i de försvarspolitiska samtal som utlovades i decemberöverenskommelsen.

Ett Nato-medlemskap skulle på ett genomgripande sätt förändra den svenska försvars- och säkerhetspolitiken, men också påverka vår utrikespolitik. För överskådlig framtid skulle ett sådant beslut vara mycket svårt, i praktiken nära nog omöjligt, att förändra. Argumenten för bibehållen militär alliansfrihet står sig fortfarande bra och ytterst hänger de samman med vilken roll man vill att Sverige ska spela i världen. Vår grundläggande uppfattning är att Sverige ska vara ett land som står för icke-militära lösningar på världens krig och konflikter. En röst för global nedrustning, diplomati och konfliktförebyggande arbete. En aktör som angriper de globala orättvisor som ligger till grund för så många konflikter runt omkring i världen. En sådan inställning överensstämmer inte med Natos, där istället militära medel står i centrum. Ett medlemskap i militäralliansen skulle försvåra en självständig utrikespolitik som är konsekvent i sitt försvar av mänskliga rättigheter, som varken tar hänsyn till stormakter eller ekonomiska intressen. Därutöver är det dessutom sannolikt att anspänningen skulle öka och säkerhetsläget försämras i vårt eget närområde om Sverige (och Finland) skulle gå med i Nato.

Från scenen på Folk och försvars rikskonferens raljerade folkpartiledaren Jan Björklund om vänsterns syn på ett Nato-medlemskap. Han menade att det handlade om neutralitetsnostalgi och anti-amerikanism. Om det är på den nivån som förespråkarna för ett svenskt medlemskap tänker ta debatten förstår jag varför de vill ha en utredning, helt uppenbart behöver de nya argument.

Vänstern har många gånger ett ambivalent och tvekande förhållande till den försvars- och säkerhetspolitiska debatten. Ofta är det som om vi allra helst skulle vilja diskutera något helt annat, något som vi själva är mer intresserade av. Det är ett förhållningssätt som inte fungerar. Försvars- och säkerhetspolitiken är för viktig för att helt lämnas över till högern. Vänstern är många gånger bra på att ge principiella ställningstaganden som kan fungera som vägledning, men ibland är våra principer, i vart fall ur ett kort perspektiv, motstridiga. Den som tycker att fortsatt militär alliansfrihet idag är den viktigaste försvars- och säkerhetspolitiska frågan för vänstern – jag tillhör dem – måste dra slutsatser av en sådan prioritering. Alliansfriheten förutsätter en egen försvarsförmåga, en försvarsförmåga som är större än den vi har idag. Ur ett lite längre perspektiv är det svårt att se att det går att göra utan att försvarsanslagen ökar. Den omläggning av försvarspolitiken som Vänsterpartiet genomförde 2013 var ett viktigt steg i rätt riktning.

Den breda vänstern måste mobilisera mot ett svenskt medlemskap i Nato. Precis som vi en gång i tiden mobiliserade mot ett svenskt medlemskap i EU och EMU måste vi agera i samband med Nato-frågan. Det finns dessutom viktiga delfrågor att fånga upp, som exempelvis frågan om ett svenskt värdlandsavtal med Nato. Genom breda allianser och ett i det närmsta folkbildande arbete måste vi bygga en bred rörelse mot ett medlemskap. Och det är hög tid att börja nu – annars kommer gränserna fortsätta förskjutas och ett Nato-medlemskap snart vara en realitet.

Ung Vänsters självförsvarsveckor

Idag startar Ung Vänsters självförsvarsveckor. Under två veckor kommer vi att hålla över 100 pass i feministiskt självförsvar från Skellefteå i norr till Trelleborg i söder. Vi kommer att vara på skolor, fritidsgårdar, kvinnojourer, arbetsplatser och på många andra ställen.

Mäns våld mot kvinnor är ett av våra största samhällsproblem. Nästan hälften av alla tjejer över 16 år har upplevt våld eller hot från en kille eller man. Ung Vänster har utbildat instruktörer i över tio års tid och våra instruktörer är ofta ute och håller pass i olika grupper.

Under självförsvarsveckorna kommer vi att hålla ett antal öppna pass dit alla tjejer och kvinnor är välkomna. Här följer ett urval:

Malå 18/11 – öppet pass på Nilaskolan klockan 19.00
Öckerö 18/11 – öppet pass på Öckerö seglande gymnasium klockan 18.00
Östersund 19/11 – öppet pass på Tingshuset klockan 18.00
Linköping 19/11 – öppet pass i Ung Vänsters lokal på S:t Korsgatan 13 klockan 18.00
Stockholm 20/11 – öppet pass på ABF i Sundbyberg klockan 18.00
Motala 20/11 – öppet pass på biblioteket klockan 17.30
Norrköping 22/11 – öppet pass på Hagebyhus klockan 14.00
Stockholm 23/11 – öppet pass på Bio Cosmopolite i Haninge klockan 17.00
Göteborg 24/11 – öppet pass på Balltorpsgården i Mölndal klockan 15.00
Borås 25/11 – öppet pass på Arbetarrörelsens hus klockan 17.00
Lund 26/11 – öppet pass på ABF klockan 16.30
Göteborg 26/11 – öppet pass på Andra Långgatan 20 klockan 18.00
Ängelholm 27/11 – öppet pass på ABF klockan 17.30
Göteborg 27/11 – öppet pass på Guts Angered klockan 15.00
Falun 27/11 – öppet pass på Arenan klockan 17.00.
Malmö 30/11 – öppet pass på Röd huset, klockan 14.00

Kontakta Ung Vänster lokalt för anmälan och för att få mer information om vad som händer där du bor.

Läs mer om feministiskt självförsvar här.

 

För kontakt
Tove Liljeholm
Pressekreterare
08-654 31 00
072-587 86 85
tove.liljeholm@ungvanster.se

Ung Vänster kräver ett feministiskt systemskifte i välfärden

I samband med Nordiskt forum, det största feministiska mötet i Norden på tjugo år, ställer Ung Vänster idag krav på ett feministiskt systemskifte i välfärden. För att mota tillbaka könsmaktsordningen räcker det inte med enskilda förändringar, det krävs en feministisk offensiv som gör skillnad på alla viktiga områden.

– Kvinnor i Sverige betalar ett högt pris för den politik som högerregeringen har fört under de senaste åtta åren. Moderaternas skattesänkningar har ökat inkomstskillnaderna mellan könen och gått ut över nödvändiga välfärdssatsningar. Ung Vänster vill se en ny regering som genomför feministiska förändringar, däribland ett feministiskt systemskifte i välfärden, säger Ung Vänsters förbundsordförande Stefan Lindborg.

Den gemensamma välfärden fyller en nyckelfunktion i kampen för jämställdhet, men samtidigt är villkoren för de som jobbar där, de allra flesta är kvinnor, många gånger otrygga och slitsamma.

– Kvinnor ska inte behöva bära upp välfärden med otrygga anställningar, deltider och stressig arbetsmiljö. Välfärdsarbetarna i Sverige betalar ett högt pris för de senaste årens högerpolitik. Nu ställer Ung Vänster krav på ökade resurser, fasta heltidsjobb och ett stopp för den privata vinstjakten i välfärden. Det är vad ett feministiskt systemskifte i välfärden handlar om, avslutar Lindborg.

Läs vår rapport här

För mer information:
Yrsa Rasmussen
Pressekreterare Ung Vänster
08-6543100
076-2100011
yrsa.rasmussen@ungvanster.se

Värvardagen 3 december

Äntligen är det dags! Måndag 3 december kommer alla distrikt och klubbar vara ute på skolor, gator och torg för att värva så många medlemmar som möjligt. Det är viktigare än någonsin att vi är många i kampen för ett samhälle där människors behov sätts före vinstintressen. Vårt arbete handlar om att kämpa för sådant som påverkar våra egna liv. För att på allvar förändra samhället måste vi vara många som kämpar tillsammans!

Det är inte bara på gator och torg och i skolkorridorer som Ung Vänsters kompisar finns. Känner du nån som är nyfiken, har du en feminist i familjen eller facebook-vänner som är vänster? Värva dem!

På kongressen i juni 2011 slogs det fast att vi måste bli bättre på att värva medlemmar som går eller har gått ett yrkesprogram. Därför satsar vi extra mycket på att komma ut på skolor med just yrkesprogram. Det är också dessa elever som oftast drabbas hårdast av regeringens politik.

I förbundet utlystes en medlemsvärvartävling i augusti som pågår fram till Veckokursen i januari. Det distrikt som ökar sitt medlemsantal mest, i procent, vinner ett fint pris!

Massivt program på Sommarläger 2012

Årets sommarläger bjuder på en femstjärnig uppställning föreläsare. Det blir en vecka med sol, bad, feminism och socialism, och det är dags för dig som vill åka att genast anmäla dig. Den 6-10 augusti samlas vänsteraktivister från hela landet på Furusjöns camping i Dalsland och för att gå på workshops, ligga i solen och lyssna på de smartaste föreläsarna vänstern har att erbjuda.

Ett smakprov ur programmet är bland annat storsamling med Vänsterpartiets nya ordförande Jonas Sjöstedt. Det bjuds också på spelning av Sanna Carlstedt och livepoesi av Jenny Wrangborg, och malmörapparen Behrang Miri dyker upp för att snacka förortsromantik. Christina Höj Larsen gästar sommarlägret för andra året i rad och pratar om flyktingfrågan, och Tomas Gorin följer upp sitt bejublade besök på Ung Vänsters ungdomsfackliga konferens med att snacka facklig organisering i sommarsolen.

Lars Ohly tar också en sväng förbi Furusjön i sommar, liksom Kajsa Ekis-Ekman. Det gör även Omar Mustafa (Islamiska förbundet), Ida Gabrielsson (ordf i Vänsterpartiets kvinnonätverk), Hans Linde (utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet), Kalle Larsson från Vänsterpartiets partistyrelse, Jenny Lindahl-Persson (f d informationschef (V)) och fildelningsaktivisten tillika brottslingen Peter Sunde.

Det är med andra ord en uppställning du knappast vill missa. För att anmäla dig betalar du in deltagaravgiften som är 700 kr inklusive resa (betala senast 7 juli), eller 400 kr exklusive resa (betala senast 30 juli) till PG-konto 72 37 26-6. Märk inbetalningen ”Sommarläger” och ditt namn och adress. Du som är intresserad av Ung Vänster men ännu inte medlem är också välkommen att åka.

Har du fler frågor? Kika in på sommarlägershemsidan, eller ta kontakt med Ung Vänsters förbundscentral på 08-654 31 00 eller info@ungvanster.se.

Ung Vänster lanserar Makthandbok för tjejer

omslag

Idag på Ung Vänsters höstkonferens den 29:e oktober släpps Makthandbok för tjejer, ta makten över ditt liv på Nixon förlag. Handboken riktar sig till tjejer i högstadiet och på gymnasiet och ger verktyg och handfasta tips för att ta den plats man har rätt till och ge sig själv makt.

Ur boken:

Det är okej att säga ja till hångel och nej till sex. Det är okej att inte få högsta betyg. Det är okej att vilja ligga bara för att man är kåt. Det är okej att inte vilja ligga. Det är okej att snacka i tjugo minuter på lektionen. Det är okej att inte snacka alls. Det är okej att säga ifrån om någon tafsat på en. Det är okej att vara förbannad på honom även om man inte sa ifrån. Det är okej att vilja ligga med andra tjejer. Det är okej att inte raka fittan. Det är okej att raka fittan också. Det är okej att sminka sig och bry sig om sitt utseende. Det är okej att skita i det.

Boken kommer att distribueras av Ung Vänsters klubbar och distrikt samt finnas för beställning hos Red Planet.

För mer information:
Tove Liljeholm, 073-669 17 34, tove.liljeholm@ungvanster.se

En månad efter Utöya – hög tid visa handlingskraft mot rasismen

Stefan Lindborg

Det har nu gått en månad sedan massakern, och även om sorgearbetet måste få ta sin tid, kan inget vara överordnat att hindra en rasistisk utveckling vars yttersta konsekvens är våldet, men som märks och syns varje dag. Att vara antirasist stannar inte vid att delta på minnesmanifestationer eller skriva debattartiklar, det måste gå längre än så, skriver Ung Vänsters ordförande Stefan Lindborg.

Politiska attacker måste bemötas politiskt, och trots att många – från politiker till journalister och experttyckare – konstaterat att Anders Behring Breivik inte var någon ensam galning, är det skralt med initiativ bland alla stora ord i debatten efter Utöya. Det har nu gått en månad sedan massakern, och även om sorgearbetet måste få ta sin tid, kan inget vara överordnat att hindra en rasistisk utveckling vars yttersta konsekvens är våldet, men som märks och syns varje dag. Att vara antirasist stannar inte vid att delta på minnesmanifestationer eller skriva debattartiklar, det måste gå längre än så, annars står vi chanslösa inför hatet.

Det är viktigare än tidigare att fler kommer med i den antirasistiska kampen. Det är när människor organiserar sig som man kan göra skillnad. Ung Vänster har alltid gått i första ledet i kampen mot rasism, men det vi har gjort tidigare räcker inte längre. Därför kommer vi under hösten och våren att förstärka vårt antirasistiska arbete. Vi kommer själva att gå från ord till handling och se till att antirasistiska skolgrupper startas över hela landet.

Det märks på flera sätt att rasistiska krafter har flyttat fram sina positioner i Europa under de senaste tio åren. Tonläget i den politiska debatten har skruvats upp kontinuerligt och rasistiska och islamofoba föreställningar har alltmer normaliserats. Rasismen och islamofobin är inte abstrakta tankefigurer utan något som finns mitt ibland oss och som får konsekvenser för människor i vardagen. Det är ingen slump att hatbrotten mot muslimer ökar i Sverige samtidigt som islam och muslimer konsekvent beskrivs som något hotfullt. Att vägra inse att terrorattackerna i Norge hänger samman med hur samhället och den politiska debatten har förändrats är inte bara naivt utan också farligt. För att se till att något lika fruktansvärt aldrig händer igen måste därför kampen mot rasismen bli viktigare.

Vi behöver bli fler som aktivt tar ställning mot rasism och främlingsfientlighet. Det är det enda sättet att mota tillbaka de rasistiska strömningarna och vända den politiska utvecklingen. Det behövs fler som alltid säger ifrån mot vardagsrasismen och som alltid bemöter rasisternas lögner. Ung Vänster kommer under hösten och våren att arbeta med att starta antirasistiska skolgrupper på så många skolor runtomkring i landet som möjligt. Det arbetet handlar inte om att starta Ung Vänster-föreningar på skolor, utan vad det handlar om är att vi vill ta vårt ansvar för att bidra till att stärka den antirasistiska rörelsen. Den antirasistiska rörelsen måste bli bredare, fler måste med på tåget helt enkelt, och då är det viktigt att det är så enkelt som möjligt att vara aktiv antirasist i sin vardag. För att göra det möjligt spelar antirasistiska skolgrupper en viktig roll.

Det är på allvar nu. Det urskillningslösa dödandet på Utöya är den yttersta konsekvensen av en samhällsutveckling där rasism och hets mot muslimer under lång tid har blivit alltmer accepterat. Det måste bli ett slut på det nu, den rasistiska utvecklingen måste vändas. För att det ska bli verklighet vilar ett stort ansvar på oss alla, vi behöver bli fler som går från ord till handling.

Stefan Lindborg, ordförande Ung Vänster

Sida 2 av 1912345...10...Sista »