Uppbyggnadsfas

Det gäller att bygga upp spänningen:


(Avdelningen ”Det iranska hotet” som samsas med mer vanliga avdelningar som inrikes och sport. Från israeliska Jerusalem Post.)

Leka klass

Nabila Abdul Fattah skriver tankeväckande om klass, och självvalda nedåtklassresenärer.

”Jag började tänka och kom på att det finns två grupper av arbetarklasswannabes.
Första gruppen nöjer sig med att se ut som arbetarklass. Klädkedjor slänger systematiskt ut t-shirtar på Che Guevara och Sex Pistols, som säljs som smör i solsken tillsammans med prydligt upphängda palestinasjalar på Vero Moda i regnbågens alla färger. (…) Sen betalar man dyra pengar för ett par slitna jeans, medan vi som vuxit upp med slitna jeans sparar för att kunna köpa ett par hela.

Välformulerat. Läs här.

Bra om Israel/Palestina

Här finns en bra debattartikel av Pär Granstedt (c) om Israel, Palestina och bojkotten av Hamas. Den sätter fingret på flera viktiga saker kring hur Israel fungerar som stat – ett exempel:

”För de europeiska kolonial-makterna var det naturligt att Israel skulle skapas genom kolonial erövring, liksom för USA, som själv kommit till på samma sätt. Och fortfarande präglar det koloniala perspektivet USA:s och delvis också Europas syn på Israels kamp mot de arabiska ‘infödingarna’.”

Granstedt skriver om att bojkotten av Hamas är ”ett tragiskt misstag”. Han har förstås rätt. Genom ekonomisk och politisk bojkott mot den demokratiskt valda politiska majoriteten i Palestina, knäckte västvärlden Hamasregeringen. När nu Israel på olika sätt ska stödja den nu tillträdda, icke valda, Fatah-dominerade regeringen bemöts detta med samfällda gillande nickningar från svensk media. Det säger en del om vilken demokratisyn som råder.

I debattartikeln påminner Pär Granstedt om att sydafrikanska ANC också en gång stämplades som terrorister, under den tidens apartheidregim. När Yasser Arafat fick tala inför FN: s generalförsamling 1974, gjorde han det som representant för ett terrorstämplat PLO.

Tendensen att utmåla motståndsrörelser som terrorister är inte ny. Inte heller västvärldens vurmande för koloniala experiment. Men det är likväl vidrigt.

Blair måste ställas inför rätta

Storbritanniens fd premiärministern Tony Blair har landat i Mellanöstern. Enligt utsago ska Blair i egenskap av representant för den sk Kvartetten bestående av USA, EU, FN och Ryssland, agera fredsmäklare. Det skrivs att han ska förmå Israel och den palestinska myndigheten att inleda diplomatiska samtal som ett steg närmare en långvarig fred.

Det tycks vara en tradition. Krigsförbrytare under ämbetsperioden – fredsmäklare efter. Blair hann göra mycket under sin tid som premiärminister. Han drog in Storbritannien i två långvariga krig, först i Afghanistan och två år senare i Irak. Det yttersta priset för ockupationerna har folken i Afghanistan och Irak fått betala. Han var också den premiärminister som på allvar tryckte på för hårdare övervakningslagar – på hemmaplan men också på en allmäneuropeiska nivå, då i synnerhet tillsammans med svenska kollegor som fd justitieministern Thomas Bodström och nuvarande borgerliga ministrar. Resultatet är att den personliga integriteten har satts på undantag och det yttersta priset för den utvecklingen får bland andra du och jag betala.

Många hyser stora förhoppningar om Blairs nya uppdrag, men ”vägen till fred” och fredens villkor tycks redan vara avgjord. USA:s och ytterst Israels intressen sätts främst. Just därför startade Blair sin resa i diktaturen Jordanien, som i dagsläget agerar knähund inför USA:s agenda i regionen. Jordanien är för övrigt ett av två arabländer som erkänt den israeliska ockupationen av Palestina. De andra landet är Egypten, ännu en USA-allierad som kritiserats hårt av Amnesty International för kränkningar mot mänskliga rättigheter. Förtryck, förföljelser samt tortyr på oppositionella är en integrerad del av Mubaraks styre . Egypten och Jordanien är även i färd med att skissa fram ett ”arabiskt” alternativ till fredsprocess, ett förslag som ska först av allt presenteras för och accepteras av, just det, ockupationsmakten Israel.

Huvuddragen i den fd premiärministerns uppdrag är tydliga. Ytterst har Blair fått mandat att utöka den splittring som drabbat det palestinska ledarskapet. Att slå in en kil mellan de partier som dominerar styret är ett sätt att förstärka denna splittring. Just detta sker som effektivast när det demokratiskt och av folket valda regeringspartiet Hamas stängs ute medan valets förlorare Fatah och dess ledare Abbas bjuds in till samtal. Att likna Blair vid en fredsmäklare och utvecklingen vid en fredsprocess är förstås djupt vilseledande.

Vid sidan av dessa händelser uttalar sig Israels utrikesminister Livni om den palestinska myndigheten och ställer kraven som innebär det definitiva slutet för en motståndsrörelse,

”The path to a Palestinian state will first undergo their own war on terror, and build a stable infrastructure for a responsible state that is controlled by a government that accepts the international community’s conditions and can rule in its own land and prevent it from becoming a danger source for Israel.”

Allt detta, och utnämningen av en av vår tids största krigsförbrytare till fredsmäklare i konflikten, visar att Kvartettens ambitioner också sammanstrålar med ockupationsmaktens. Israel har varit, är och kommer att vara fientligt inställd till varje process som möjligen kan bygga en fungerande palestinsk myndighet och ett styrande ledarskap. En fungerande sådan med förankring i det palestinska folket måste med all nödvändighet bygga på det cementerade motståndet mot den israeliska ockupationsmakten. Därav är Blairs stöd för en linje som inte innebär israeliska eftergifter (stopp på bosättningar, återvändande av fördrivna palestinska flyktingar och ett omedelbart slut på ockupationen) och som godtas lättvindigt av Israel, i praktiken lika med stöd till en fortsatt ockupation av Palestina.

Det enda rimliga för omvärlden att göra är att respektera det palestinska folkets demokratiska val och häva den politiska bojkotten av Hamas. Det är också hög tid att ställa krigsförbrytaren Blair inför rätta!

Juni: 49 döda palestinier

Mellanösterns enda demokrati och dess ockupation av palestinska områden forstätter att skörda offer. 2380 israeliska attacker riktade mot palestinier under juni månad. Facit ger vid handen att 49 dödats och 147 sårats.

International Press Center (IPC) vittnar om 30930 övergrepp under första halvan av 2007:
1538 skjutningar som resulterat i 166 döda och 889 sårade palestinier
2903 mobila checkpoints
2925 kidnappade palestinier
83 bulldozer angrepp med det specifika målet att förstöra bebyggelse och odlingar
143 attacker mot palestinier utförda av israeliska bosättare.

Samtidigt och här hemma i Sverige har Migrationsdomstolar beslutat om att utvisa asylsökande och statslösa palestinier till de ockuperade områdena i Västbanken och Gaza. Det första fallet skulle ha verkställts igår måndag och är då den första utvisning till ockuperade områden sedan andra intifadan 2002. Utvisningar till Irak har redan aktualiserats och högerns mörkermän, som den centerpartistiske Federley, har i sann liberal och humanistisk anda försvarat besluten.

Det faktum att människor utvisas till områden där fullskaligt krig råder verkar inte bekymra vår regerings företrädare. Rapporterna från de ockuperade palestinska områden göms undan. Att närmare en miljon irakier mördats sedan den amerikanska invasionen 2003 och att mördandet fortsätter viftas bort.

Kvar finns endast liberalernas unkna stank av hyckleri.

London och Röda moskén

Igår landade planet och jag var åter hemma i Sverige. Resan till Lissabon och sedan hem via London har varit intensiv. Jag är trött och har inte på något sätt hunnit smälta alla intryck. Dock finns det en hel del som jag vill säga och ventilera.

Mitt senaste besök i London var minst sagt skakande. Jag kommer aldrig glömma dagen då jag fann mig förstenad framför nyhetsbilderna av två flygplan flygandes mot de två höga skyskraporna. Det var tisdagen den 11 september 2001. Två dagare senare, på väg hem till Sverige, fann jag mig återigen på ett slagfält. Flygplatsen var i kaos. Kilometer efter kilometer av människor slingrades längs med väggar, hörn och gångar. Rösten från högtalaren varnade oavbrutet om säkerhetsläget och tungt beväpnade poliser patrullerade området. Det var en mycket obehaglig upplevelse.

Det är ytterst tydligt för den utomstående att Storbritannien har förändrats under senare år. För de människor som varje dag vandrar på landets gator är det helt omöjligt att inte påminnas och påverkas. Människan och den personliga integriteten existerar helt enkelt inte längre. Obehagligheter skämtas bort i den stressiga vardagen men i realiteten är de blodigt allvarliga. Storbritannien har förändrats. Under min vistelse var säkerhetsläget spännt. Säkerhetnivån var höjd vilket visade sig var man än befann sig. Övervakningskameror, beväpnade poliser med automatgevär och högtalare som oavbrutet upprepade samma varnande mantra. Landet befinner sig i ett tillstånd av masspsykos. Mitt i allt detta pågår en häxjakt på invandrare med ursprung i Mellansötern, och i synnerhet från Pakistan. Mediedramaturgin är fläckfri, inarbetad och väl inövad. TVn i mitt rum växlade mellan Sky News och BBC. Två nyhetsslingor upprepas med undantag för ekonominyheter och väder. Nyhetslinga nummer ett berör attentatet i Glasgow och det efterföljande bombfyndet i centrala London. Den andra slingan rapporterar från belägringen av Islamabads Röda moské. I båda fallen pekas Al-Qaida och dess pakistanska rekryter ut som de skyldiga. Det är lätt att köpa sambandet om man lever i och andas den våg av misstänksamhet som riktas mot gruppen muslimer i Storbritannien. Det rapporteras om trakasserier mot muslimer och asiater men det råder tystnad i medierna. Enkla samband må vara enkla att upprepa och öva in, men de är sällan korrekta. Och sambandet mellan islam och terrorism är den mest utnyttjade lögnen efter händelserna hösten 2001.

Det finns andra samband som är mer relevanta. Storbritannien är en ockupant och det land som tillsammans med USA bidrar allra mest till instabiliteten i Mellanöstern. Antalet civila offer för ockupationerna av Irak och Afghanistan stiger. Motståndet och protesterna mot den västerländska närvaron är påtagliga och sprider sig. Pakistan, ett land vars militärjunta slutit upp bakom USAs och Storbritanniens krig, upplever oroliga tider. Utvecklingen går år fel håll och allt tyder på att imperialismens fundamentalism ökar trycket en oroskammare som är i akut behov av en tryckventil. Händelserna i Storbritannien och Röda moskén symboliserar två sidor av den tragiska tid vi lever i. Kriget mot terrorismen har skapat långt fler ”terrorister” än den någonsin kan bekämpa. Samtidigt lider befolkningar under förtryckare som Pakistans junta, somcfår ekonomiskt och militärt stöd av USA och EU. Hyckleri.

Under tiden pågår något som kan liknas vid ett skådespel gästad av verklighetsfrånvända prinsar och princessor. Almedalen som är det politiska, ekonomiska och mediala Sveriges alter ego, saknar alla former av seriöst och transparent politisk debatt. Isolerade på en ö, långt ifrån de svenska hemmen, skålas det med bubbel. Den svenska utrikespolitiken finns inte på agendan. Den begravd av en politisk enighet mellan de två största partierna, moderaterna och socialdemomkraterna. Övriga allianspartier är nöjda med läget mellan Miljöpartiet är ute på skogsvandring. Detta är ett reellt demokratiskt problem. Den som tror att vi kan sticka huvudet i sanden, ta semester eller bara stå bredvid och titta på när svenska vapen sliter sönder människor tusentals mil från sanddynerna på Gotland, begår ett gravt misstag.

PS. Det finns en sak som är bra med Gotland. Det är Vänsterpartiets dag som är imorgon fredag. Programmet hittar du här. Ett tips är att lyssna på Ida Gabrielsson som pratar kl 18.30.

Förenen eder för bövelen!


Katerina Janousch, tonårstidens sexrådgivningsledstjärna för nästan alla tjejer i min ålder (+/- ett par år) har skrivit en hyllning till systerskapstanken i Expressen. Må vara att hennes nulägesanalys på systerskapsfronten verkar vara aningen mer pessimistisk än min egen. Må också vara att hon fråntar grabbarna mer ansvar än jag skulle vilja göra. Men what the heck, hon har rätt i det mesta:

”Om vi börjar peppa varandra i stället, ge varandra jobb, höja varandras löner, ta in våra egna kompisar i styrelser och företag, omge oss med kvinnor som vi är bundis och vän med, då tror jag det kan bli förändring. Det är dags att dra på sig combatbrallorna brudar. Feminismen är inte död. Den lever i allra högsta grad.”

Så sant! Låt oss också lyfta fram varandra, stötta varandra, dunka varandra i ryggen. Vi kommer kallas fula, manshatande, lesbiska galningar när vi gör det, till skillnad från de grabbar och gubbar som med århundraden av träning i ryggen gjort den manliga motsvarigheten av könsmässig solidaritet till en konstart. Men det är det värt.

I Ung Vänsters principprogram skriver vi

”Det mest avgörande för en lyckad feministisk kamp ligger i kvinnors organisering för sina egna intressen. De gemensamma erfarenheter av underordning som alla kvinnor delar bildar en god grund för allianser och systerskap. Arbetet med feministiskt självförsvar och jämställdhetsgrupper har tydligt visat på den sprängkraft som finns i att tjejer går ihop för stödja varandra, göra politik av sina erfarenheter och kräva bättre vilkor och mer makt.”


Det är vad det handlar om. Insikten att tjejer tjänar på att solidarisera sig med varandra, systerskapet som verktyg för att motverka könsmaktsordningen. Nej, det handlar inte om att hata män. Det handlar om att inse att kvinnor har samma värde, bör ha samma makt, utrymme och möjligheter som män. Och att det är värt att kämpa för.

Läs hela Janouschs krönika här.

Värna vilka värden?

I jakten på potentiella terrorister sedan 11 september 2001 har USA använt sig av termen ”fientliga stridande” som beteckning på sådana man vill hantera vid sidan av gängse rättspraxis. Låsa in på Guantanamo Bay till exempel.

Nu verkar bruket av denna juridiska gummiparagraf öka i popularitet och kanske sprida sig. Den tyske inrikesministern Wolfgang Schäuble är sugen på att även Tyskland ska åsidosätta människor från all form av rättssäkerhet, och då kommer ”fientlig stridande”-begreppet väl till pass. De människor han vill sätta det epitetet på ska kunna hållas häktade på obestämd tid, förbjudas att använda Internet eller mobiltelefon, eller helt enkelt mördas.

‘Bäst att vara på den säkra sidan’, kanske Schäuble resonerar. Eller kanske vill han bara värna vissa värden.

Är du terrorist?

Här får du chansen att göra Röd Press egna terroristtest. Testet finns med i senaste numret av Ung Vänsters tidning Röd Press, som säljs i lösnummerform på våra bokbord, festivaltält och Ung Vänsterlokaler runt om i landet. Förutom spexiga test, får du också intressanta artiklar, reportage och mycket annat i tidningen. Får inte missas!
____________________________________________________

Vi har efter överläggningar med SÄPO bestämt oss för att hjälpa till med att hitta terroristerna i det här landet. Är du terrorist? Då är det lika bra att lämna in dig med en gång. Är du forfarande osäker, gör då Röd Press alldeles speciellt utformade terrorist-test, och lämna in dig själv efter det. Då har du säkra grunder, menar vi.

1. Ditt skägg är…
A) Bara lite fjun på kinden, torkas bort med en handduk.
B) Lite raspigt och tvådagarsstubb, komplett med polisonger. Lite strandraggarpoet över det hela
C) Karl Marx, släng dig i väggen. Welcome to the jungle.

2. Flygresor gör du…
A) Helst inte överhuvud taget, det är lite otäckt och känns inte helt säkert.
B) När du hittar billiga biljetter till roliga ställen, gärna lite exotiska resmål.
C) Inte så gärna eftersom det alltid tar lite extra tid i säkerhetskontrollen av någon anledning.

3. För att hitta dina gamla vänner letar du…
A) På eniro.se eller i telefonkatalogen
B) Jag letar på diverse communitys runt om på internet såklart. Alla har väl en blogg, eller?
C) På USA och EUs listor över misstänkta terrorister.

4. På semestern fotograferar du…
A) Djur, natur och dina resekamrater
B) Lokalbefolkningen och sånt som är speciellt för just den platsen.
C) Kulturhistoriska byggnader, och intressant arkitektur, såsom kyrkor och moskéer (även broar och dammar kan förekomma).

5. Efter att ha läst veckans mode-spalt tänker du…
A) Ojdå, dags att byta ut garderoben igen.
B) Förundrat på hur folk orkar bry sig! Du har minsann en egen stil.
C) Nähä, bombbälte till kavaj fanns inte på innelistan nu heller. Bara vänta på nästa nummer.

6. På TV tittar du på…
A) MTV och ZTV typ. Och så klart olika såpor, gärna i sjukhusmiljö.
B) Mest på discovery-dokumentärer, gärna om djur, resor och främmande kulturer.
C) Al-Jazeeras nyhetssändningar, som komplement till CNN och TV3 Direkt.

7. Du bor i…
A) Barndomsrummet hemma i föräldrarnas villa.
B) Din första helt egna lägenhet, och lever just nu ut dina kreativa heminredningsdrömmar
C) Förorten hos en kompis, i en nedgången etta. Oftast på soffan.

8. Om Israel/Palestina-konflikten säger du…
A) Att de ska hålla på att bråka hela tiden. Det är aldrig ens fel när två träter.
B) Jag kanske inte har sagt, men nog har jag tänkt att det inte kan vara riktigt vettigt av en statsmakt att bomba människor till döds, bara sådär.
C) Israel driver en rasistisk apartheidpolitik. Riv Muren – Befria Palestina!

9. På väggen hemma har du…
A) Tavlor från Ikea, och något du ärvt av mormors mor.
B) Foton du tagit själv, och estetiska porträtt som ingen ser vad de föreställer.
C) Bilder på min familj och olika ”frihetskämpar”.

10. Dina vänner kallar dig…
A) Vid förnamn såklart, allt annat vore för formellt.
B) För smeknamnet du fick efter att ha gjort något knäppt, som bara ni förstår.
C) ”Talibanen”, då du har en tendens att bli lite lätt ilsken när man diskuterar USA.

Fick du flest A?
Din terroristfaktor är i det närmaste obefintlig. Välkammad och prydlig, snäll och glad. Det är nästan för bra för att vara sant, vilket är lite misstänkt. Men du har inget att skämmas över, alla har vi svackor. Skaffa lösskägg, brytning och ett ordentligt bälte så är du med i matchen på nolltid igen.

Fick du flest B?
Du ligger i riskzonen för terrorverksamhet, misstänkt är du redan sedan länge! Du verkar ha ett osunt intresse för andra människor, framförallt från andra länder. Antagligen hänger du en del på det där ”internet” också… Man kan se dig som en larv i puppastadiet, med lite praktik på det här, kommer du spricka upp till en fjäril i en explosion av färger.

Fick du flest C?
Det är du som är ärketerroristen, hotet och samhällets fiende nummer ett. Akta dig för USA, SÄPO, skolan och Jan Björklund. Eller rättare sagt, passa dig, de finns överallt. Vad du än gör, lämna inte din förort, då lär du aldrig komma tillbaka igen.

Lästips

Version ett, för dig som inte har så mycket tid/ork: intressant debattartikel av Mohammad Fazlhashemi (idéhistoriker, Umeå) och Cecilia Englund (fd. analytiker på integrationsverket) om islamofobi.

Version två, för dig som har mer tid/ork: rapporten ”Rasism och främlingsfientlighet i Sverige” (Integrationsverket 2007), där båda ovannämnda skrivit var sitt kapitel. Särskilt rekommenderas Fazlhashemis kapitel som går på djupet med Muhammad-karikatyrerna.

Sida 115 av 116« Första...102030...112113114115116