Mellanösterns enda demokrati, eller hur var det?

Mordechai Vanunu har återigen blivit dömd till fängelse. Vanunu var kärnkraftsteknikern som satt fängslad i 18 år efter att ha avslöjat att Israel har och utvecklar kärnvapen. Efter frigivningen från fängelset 2004 belades han med hårda restriktioner: förbud att ha kontakt med utländska medborgare eller medier och förbud att lämna Jerusalem. Han har levt de senaste tre åren i ett slags mellantillstånd, som fängslad i den stad staten Israel tvingar honom att leva i, fråntagen grundläggande rättigheter som yttrandefrihet och rätten att bosätta sig där man vill. Detta på obestämd framtid. Nu anser dock Israel att han brutit mot de absurda restriktioner han ålagts och har dömt honom till ytterligare sex månaders fängelsestraff. Hela situationen är ett exempel på den fullständiga ignorans mot mänskliga rättigheter och allt vad rättsprinciper heter, som Israel gång på gång visar prov på.

Samma ignorans uppvisas nästan dagligdags, när rapporterna når oss om nya dödsoffer på de ockuperade palestinska områdena. Israel, som återigen har gått in med militär på den till gränsen utsvälta, ockuperade Gazaremsan, deklarerar stolt efter varje bombangrepp att nya offer skördats. Men inte vilka offer som helst – inte civila, inte sådana människor som du och jag – utan terrorledare. Konstigt det där, att när det är Israel som släpper bomber, då är dessa vapen inte klumpiga mordredskap, utan finjusterade verktyg med knivskarp precision. Inte bara undviker de israeliska bomberna konsekvent civila – de kan också avgöra vilka som är terrorister. Praktiskt, eller hur, med bomber som både kan utreda brott, sköta rättegångar och utfärda straff i ett slag? För så måste det väl vara, att de brott som de som i tidningsrubrikerna beskrivs som ”lokala terrorledare” begått måste ha utretts? Dessa personer måste väl ha ställts inför rätta, lika inför lagen som vilken israel som helst? Israel är ju ändå, som våra liberala vänner så ofta påpekar, mellanösterns enda demokrati.

Det land som håller egna medborgare i husarrest och sätter munkavle på dem efter eget godtycke; som bygger en vidrig apartheidmur på ockuperat land, runt de illegala bosättningar man byggt; som ogenerat terroriserar och bombar ihjäl människor, kan bara fortsätta hållas så länge omvärlden tyst tittar på och accepterar det som sker. Den israeliska ockupationen är beroende av vårt tysta medgivande. Det är nödvändigt att vi bryter den tystnaden.

Så var det dags igen

Jaha, nu är CUF ute och springer Timbros ärenden igen. Att centerpartiets ungdomsförbund tagit på sig rollen som minialliansens ärkehöger, alltid redo med diverse motbjudande och galna utspel, har väl knappast undgått någon. Efter deras attacker mot fackföreningsrörelsen, kollektivavtalen och anställningsskyddet, är det nu dags att ge sig på socialförsäkringssystemet.

DN debatt skriver deras ordförande Magnus Andersson någon slags artikel i frågan. Det nya ”trygghetssystemet” som förespråkas ska inte vara relaterat till inkomst utan alla, oavsett tidigare inkomst, ska garanteras en ”grundläggande levnadsstandard”. De tråkmånsar som har ”önskemål om ekonomisk trygghet”, får helt enkelt teckna privata försäkringar eller öppna ett sparkonto. Vidare menar de att det är en generationsfråga. Dagens ungdom enligt CUF, tycker att det är ute med sånt tjafs som a-kassa vid arbetslöshet och rimliga ersättningar vid sjukskrivning och har istället placerat flexibilitet högst upp på sin önskelista. Deras modemedvetna motto ”det ska löna sig att arbeta” betyder skrotning av a-kassan och sjukförsäkringen.

Syftena från borgerligheten med att inte ha en inkomstrelaterat socialförsäkringssystem är flera. Ett systems legitimitet bygger på att så många som möjligt får ut något av det. Det är det som är generell välfärd. Det som förespråkas i artikeln är en total omläggning av hur det har fungerat på den svenska arbetsmarknaden under mycket lång tid. ”Grundtryggheten” innebär en återgång till en arbetsmarknad utan trygghet och rättigheter, den generella välfärden byts ut mot ett system där bara de allra mest utsatta får understöd. Och när färre omfattas av försäkringen blir det förstås enklare att genomföra ytterligare försämringar.

Socialförsäkringssystemet är idag en av de viktigaste garanterna för att motverka lönedumpning på arbetsmarknaden. Ett ersättningssystem med mycket låga ersättningar skapar förstås ett tryck för en arbetsmarknad med låga löner och usla arbetsvillkor. Folk ska tvingas ta skitjobb till skitlön, genom att vi helt enkelt inte ska ha råd att leva på a-kassan eller sjukförsäkringsersättningen.

Frihet, frihetsälskande, frihetsgrad är epitet som används frekvent genom hela artikeln och med en sådan hängivenhet att man får Livets ord-vibbar. Men vad innebär denna fantastiska frihet då i realiteten? Frihet att slita ihjäl sig och bli tvungen att ta flera jobb för att säkra sin inkomst. Frihet att vara ”flexibel” och inte kunna betala sina räkningar vid sjukskrivning. Frihet att se en låglönemarknad utan trygghet växa fram i rasande fart. Fräscht. Jag betackar mig.

Nu drar vi igång!

Välkommen till Ung Vänster-bloggen! Vi som skriver här är Ida Gabrielsson, ordförande för Ung Vänster, Elisabeth Biström Risslén som är första vice ordförande och Thaher Pelaseyed, andre vice ordförande.
Så lägg in ungvanster.blogspot.com bland dina favoriter, så kör vi!

Sida 116 av 116« Första...102030...112113114115116