Henrik Malmrot inviger Ung Vänsters 49:e kongress 2021
Invigningstal, Ung Vänsters 49:e kongress 2021
Henrik Malmrot, förbundsordförande
Stockholm, 2021-01-03
Socialister, feminister, antirasister, aktivister välkommen till ung vänsters första digitala kongress, men den 49e kongressen i vårt förbunds historia. Det är här vi bestämmer nästa steg för vår rörelse och diskuterar politik och organisation. Kongressen är i vanliga fall ett tillfälle att få umgås med kamrater, sjunga sånger i plena och lära känna nya vänner. I år blir det annorlunda och pandemin har tyvärr sett till att det blir lite längre distans emellan oss till skillnad från tidigare. Det sociala får vi istället uppleva med kamrater från vårt distrikt och klubb eller med familj och vänner om ni är med själva. Det kommer kanske uppstå problem under dagarna men tillsammans kommer vi lösa detta och tillsammans genomföra något historiskt.
Den senaste kongressperioden har varit lång, längre än förväntat. Vi har hunnit med mycket under den tiden, Vi genomförde en valrörelse där vi värvade fler medlemmar än någon av de tidigare tre stycken trots att vi startade med rätt dåliga förutsättningar. Vi har tagit fram handböcker i antifasistisk aktivism, i hur man organiserar lokalt och vi har en speciell överraskning som det pratats om länge men som kommer upp senare under kongressen. Vi har gjort en omorganisering av förbundscentralen och aktivit arbetat med att stärka arbetsmiljön. Vi har genomfört nationella klubbstyrelseutbildningar, debattörsubildningar och höstkonferenser. Vi har genomfört stora kurser, massor med klimataktioner både internationellt och nationellt. Vi har affischerat, delat flygblad, organiserat våra vänner och klasskamrater. Vi har demonstrerat och protesterat, vi har hunnit med mycket och idag är vi nästan dubbelt så många medlemmar som för fyra år sedan. Det går framåt, kamrater.
Den här pandemin har haft enorm påverkan på vårt samhälle och våra liv. Isoleringen har skapat arbetslöshet framförallt bland unga, vi är dem med sämst villkor och de som först får gå. Inte nog med att det påverkar oss ekonomiskt så påverkar det oss framförallt enormt socialt. Att inte kunna träffa kompisar, att fritidsaktiviteter lägger ned tär på vårt psyke och mående. Jag tror tyvärr att detta kan få långsiktig påverkan på vårt mående som grupp, som inte kanske är på topp redan.
Den här pandemin har också med brutal kraft pekat på alla de problem som funnits i vården och omsorgen. Den har visat att systemet redan var trasigt och nu får vi äta upp konsekvenserna. Kall kapitalism har ätit ur vår välfärd där personal behandlas som maskiner och patieneter som pengapåsar. De patienter som inte är lönsamma kan man skita i och den anställde som inte springer sparkas. Rapport efter rapport har visat att de försämrade arbetsvillkoren i välfärden kostar liv och har hjälpt pandemin att spridas. Det här är ett resultat av år med borgerlig korruption där de säljer ut vårt gemensamma till sig själva och deras vänner. Där man rear ut vårdcentraler där vinsten nästa år är lika hög som kapitalisten betalade för det. Man vill inte ha nån insyn, inga granskningar och i Danderyd polisanmäler man dom som nämner ordet korruption för förtal. Men borgerligheten är inte ensamt ansvariga, Socialdemokrater som styrt år in och år ut genomför ofta exakt samma politik och skär ned i samma takt. En annan välfärd är möjlig, resurserna finns för ett annat samhälle. Vi skulle kunna gemensamt finansiera en välfärd där vårdpersonalen inte går på knäna och där äldre får den omsorg de förtjänar. I de stora villorna på gräddhyllan finns pengar, i de stora bolagen och bankerna. De är vi som skapat deras pengar, det är på oss de skott sig och nu tänker vi ta det tillbaka. Vi vill eliminera arbetslösheten med fler kollegor i vården, rädda trötta ryggar med sextimmars arbetsdag och ge demokratisk makt över arbetsplatsen till de som arbetar där. Så bygger vi välfärden värdigt namnet.
Den feministiska arbetarsången Bread and roses ligger mig varmt om hjärtat och kristalliserar vår feministiska kamp. Kampen för tillgången till pengar, makt och försörjning. För att utjämna skillnaden och skapa en jämställd verklighet. Kvinnor framförallt de som är rasifierade är den grupp med sämst arbetsvillkor och lägst betalda. Det är tydligt vilka som tvingas gå i pension först eller som inte ens får ett jobb överhuvudtaget. Det handlar också om tillgången till en bostad som på denna bostadsmarknad är otroligt svårt för alla men vi killar får inte förfrågningar om sexuella tjänster eller om vi inte också kan städa och diska där vi bor inneboende. Men det är inte bara hårda värden som spelar roll i livet och det är i den andra halvan av bröd och rosor där kampen också fortgår. Ett värdigt liv är inte bara ett arbete och en bostad utan också hobbies och kultur. Det är att film och spel ska vara tillgängliga och finnas där oavsett vem du är. Att den machokultur som syftar till att stänga ute tjejer från olika kulturella fenomen måste krossas. Det handlar om lika möjlighet till idrott där inte kan vara så att männen alltid får bästa träningstid och plats. Det handlar också om det sociala, där kvinnor måste få en möjlighet att slappna av, att inte behöva ta socialt ansvar för männen i deras liv. “Heart starves as well as bodies, bread and roses” är sista meningen som avslutar sången, den summerar fint tanken om att vår feministiska kamp aldrig bara kan föras på en front utan måste hela tiden inkorporera den totala frigörelsen från könsmaktsordningen.
Efter kongressen börjar nästa kapitel i vår historia. Först lite välbehövlig vila från en lång kongress. Därefter fortsätter kampen för ett annat samhälle. Nya förbundsstyrelsen, det är inte alltid lätt och roligt att sitta i förbundsstyrelsen, det är hårt arbete och mycket tåg åkande, i alla fall när pandemin är över. Men det är också otroligt, givande och utvecklande, för mig har det varit en helt fantastisk upplevelse, och jag har arbetat med människor som jag är oerhört tacksam över att ha få vara kamrater med. Det gäller att lägga i och fortsätta bygga förbundet, studier och aktiviter allt för att skola oss själva och andra, för att organisera fler i rörelsen, det finns att göra. Nästa kongressperiod tror jag kommer bli både kul och utmanande, jag tror den kommer bli riktigt bra.
Har ni tänkt på att ni genom ert engagemang i vår rörelse gör er odödliga. Era namn kommer finnas i protokoll tills bläcket har bleknat och filer korrupterats. Att ni kommer organisera nya människor som i sin tur kommer organisera nya människor pågrund av er. Att ni kommer driva fram politiska förändringar som förändrar livet för människor, Pass i feministiskt självförsvar, klimataktioner, organiserandet av arbetskamrater och skolkampanjer allt påverkar människor i er närhet. Jag vet inte om dom som kämpade för åtta timmars arbetsdag, fri aborträtt och allmän rösträtt vet att dom har förändrat vår verklighet, att dem gav oss fritid och demokratiskt inflytande. Jag hoppas att de förstod den förbättring det gav oss genom deras kamp. Men inte nog med att ni ska känna att ni gjort skillnad, vet att ni lägger grunden för att någon annan ska kunna lägga nästa byggsten. Det kan vara allt från det lilla att se till bokföringen är korrekt för nästa styrelse som att driva igenom förbud av bemanningsföretag och förbättra människors arbetsvilkor. Allt möjligör att kampen lever vidare. Varje del av förtrycket, klassamhället, könsmaktsordningen, rasismen rivs sten för sten och något annat växer fram. Förtryck har alltid och kommer alltid möta motstånd så länge det existerar. Kamrater före oss bekämpade förtrycket så att vi kunde fortsätta så att en dag kan framtidens kamrater kasta av sig bojorna och skapa framtidens GaySpace luxury Communism, ett liv i frihet
Nu kommer jag lämna ifrån mig taktpinnen och se nya personer driva förbundet mot nya höjder. Den här rörelsen hänger inte på en person, den hänger på oss alla. Ingen aktivitet händer utan er inget blir gjort utan medlemmar. Glöm inte det, att inte falla in i vad förbundet kan göra för mig, utan vad kan du göra för förbundet. Jag har inte tänkt att försvinna, jag är ju trots allt revolutionär socialist och feminist, jag är ung vänstrare. Jag kommer inte bära svart slips och svarta skor när jag ser kapitalismen falla, “jag vill se dess uppgång och fall”. Det är klart att jag måste citera ebba grön i mitt sista tal som ordförande. Med dem sista orden öppnar jag ung vänsters 49e kongress.
Uttalande transfrågor och feminism
Under de senaste månaderna har en debatt om feminismens förhållande till transpersoner växt fram. Delar av denna debatt har varit destruktiv och splittrande. I en tid då reaktionära krafter stärks ser vi ett behov av en enad kamp mot könsmaktsordningen, och när en våg av transfobi sköljer över den offentliga debatten behövs rörelser som står på transpersoners sida och tar politisk kamp.
Det finns ingen plats för transfobi i vår feministiska rörelse. Vi ser att könsmaktsordningen är grunden för förtrycket av kvinnor och transpersoner. Det är mot könsmaktsordningen vi måste organisera oss. Att stigmatisera och exkludera transpersoner skadar både transpersoner och hela den feministiska rörelsen.
Våra erfarenheter av könsmaktsordningen skiljer sig åt. Det finns ingen politisk analys som beskriver allas upplevelser utan att bli ytlig och platt, och ingen strategi som är rätt i alla lägen. Men denna bredd av erfarenheter bör ligga till grund för en mångfald av strategier mot könsmaktsordningen, inte gränsdragning och exkludering bland alla oss som förtrycks av den.
Ung Vänster är en rörelse av och för unga som vill bygga en rättvis och jämlik värld. Bland våra medlemmar finns erfarenheter från alla delar av den unga arbetarklassen, och det är en av våra största styrkor. Vi ser att vår teori och praktik för transkamp är otillräcklig idag, och vi kommer utveckla dem under kommande år. Vi har viktiga diskussioner och strategiska vägval framför oss, och en grundval för dessa är respekten för alla våra medlemmars erfarenhet och identitet.
Antaget av FS 201128
Ung Vänsters ordförande avgår på kongressen!
Hej Henrik! Du har varit Ung Vänster ordförande i snart 3 år. Kommer du ställa upp igen?
Nej, det gör jag inte. Det känns som det är dags att lämna över till ny generation av ung vänstrare. Vi har gjort mycket bra i förbundsstyrelsen de här åren, men nu börjar jag känna att det är dags för mig att kliva av som ordförande. Samtidigt sker det också andra förändringar i mitt liv, som att jag ska bli pappa.
Hur skulle du beskriva Ung Vänsters utveckling de senaste åren?
Jag skulle beskriva den som tillväxt i antalet medlemmar men framförallt lokal aktivitet. De här åren har vi fokuserat på att bygga upp nya lokala klubbar och stärka de redan existerande. Vi har även genomgått en bra politisk utveckling. Idag är vi en tydligare del av klimatrörelsen. Vi har stått på oss när vindarna har blåst hårdare och inte backat i dagens dåliga medieklimat.
Hur ser du samhällsutvecklingen idag?
Den är kass. Jag tror att jag som många andra ungdomar känner väldigt låga framtidsförhoppningar. Det gäller kring det mesta som saker som bostad, arbeten och välfärden. Vi har aldrig fått uppleva att riksdagen har gjort våra förutsättningar bättre.
Samtidigt har jag stora förhoppningar till växande lokala uppror mot nedskärningar. Även i ungas organisering i klimatkampen, att fler idag än någonsin identifierar sig som feminister och i den enorma mobiliseringen mot sexualiserat våld mot kvinnor.
Om man tittar på framtiden, vad tror du vänstern bör göra för att vinna segrar?
Vi måste vara vår egna aktör, särskilt när socialdemokratin klappar ihop. Det absolut viktigaste är att bygga rörelse och mobilisera vanligt folk. I ett samhälle där folk är besvikna på regeringar och socialdemokratin kan inte vårt mål vara att backa upp dem. Vi måste alltid vara de främsta kritikerna av all högerpolitik och bygga våra egna nya projekt.
Jag tror att vänstern har alla möjligheter att vinna. Om man tittar på den systemkritiska mobiliseringen kring klimat så ser vi att det är möjligt att kräva förändring och flytta fram våra positioner. Vi ser det även i vänstern i andra länder som visar att det går att lyckas. Allt är möjligt.
För mer information, kontakta:
Pressekreterare 0855901822
Du beskyller en ensam 18-åring för strukturella problem, Malou!
Under fredagen den 6:e december intervjuades rapparen Greekazo i programmet Malou efter tio. Intervjun handlade inte, som man kanske hade förväntat sig, om Greekazos musik och budskap, utan istället anklagade Malou rapparen för att romantisera våld och knark. Tillsammans med Anders “Arga snickaren” Öfvergård ställde Malou Greekazo till svars för strukturella samhällsproblem som gängvåld och ökad drogkonsumtion, och avbröt honom konsekvent när han försökte svara på deras frågor. Intervjun skiljer sig markant från när Malou bara några veckor tidigare intervjuade rapparen Nils ”Einár” Grönberg i samma program. Einár gavs utrymme att beskriva sin musik, sina texter och berätta om motgångar som han mött i livet. Einárs intervju väcker sympati för honom som person och, till skillnad från intervjun med Greekazo, tillåts han uttrycka sin mening och berätta om sina erfarenheter utan att direkt bli ifrågasatt för sina texter, vilka precis som Greekazos berör våld och droger.
Hur de två unga männen blir bemötta skiljer sig brutalt åt. En ska ifrågasättas och skuldbeläggas medan den andra ska hyllas och uppmuntras. Som Madeleine Eliza uttrycker det i en intervju med expressen (https://www.expressen.se/tv/noje/influencerns-kritik-mot-malous-intervju-fick-jatteont-i-hjartat/) riskerar Malou efter tios intervjuer att få folk som identifierar sig mer med Greekazo än med Einár, att känna sig ställda mot väggen. Därutöver har programmet, utifrån de stora skillnaderna mellan intervjuerna, anklagats för rasism på sociala medier. Oavsett blir det, när man jämför de två intervjuerna, uppenbart att vi idag behandlas väldigt olika beroende på vår bakgrund, hur vi ser ut och vad vi heter.
Ytterligare ett exempel på hur fördomarna och rasismen i samhället kan ta sig uttryck står att finna i Jessica Almenäs och Lovisa Sandströms podd, Träningspodden. Där svartmålar programledaren och bloggaren vissa förorter i Stockholm och människorna som bor där. Husby beskrivs exempelvis som ett ställe där “man inte ska hänga ensam på kvällarna”, som är “otryggt och invandrartätt”. De utmålar tjejer från förorter som aggressiva, läskiga och hotfulla medan de själva (två kvinnor från Stockholms innerstad) beskrivs som väluppfostrade och “välkammade”.
Dessa två exempel sammanfattar på många sätt det samhälleliga samtalet idag. Det rasistiska “vi” och “dem”-snacket blir allt vanligare och enskilda 18-åringar beskylls för samhällets strukturella problem. Samtidigt som man väljer att inte prata om den politik som skapat dessa problem. En politik som sågar och skär i det vi sägs äga gemensamt,som urholkar skolan och välfärden, som attackerar de sociala skyddsnäten och ökar klassklyftorna. Denna politik är en grogrund för polarisering och splittring mellan människor, för brottslighet och för ökat våld i samhället.
Politikerna skapar och återskapar ständigt de strukturella problem vi ser genom rasistisk signalpolitik och att inte satsa på välfärden, på allas rätt till arbete och bostad. Deras politik föder ökad otrygghet för flertalet av oss och samtidigt skyller de ständigt denna otryggheten på oss som i själva verket drabbas av den. Deras lösningar på otryggheten de själva skapat är “hårdare tag” och batongpolitik. Istället för att driva på för social trygghet, en fungerande skola och för allas rätt till en meningsfull fritid satsar man på höjda straff och fler poliser. Förutom de rasistiska undertonerna i motiveringarna till förslagen ligger det absurda i att varken kriminologer eller polischefer håller med om den förda politiken, vilket lyfts i exempelvis följande artiklar: (https://www.gp.se/nyheter/14-polischefer-h%C3%A5rdare-straff-l%C3%B6ser-inte-g%C3%A4ngproblemen-1.19270094?fbclid=IwAR0jNAxoI281zYvBGJ1PAf0rpXK1HXsIkzxldScV42uF0xffTopPD9Hme1M och https://www.dn.se/debatt/kriminalpolitisk-kapprustning-bortser-fran-forskningsresultat/?fbclid=IwAR1qTI-Edfm8ZnBmMXBG_lphIZSDJjYdtVWh4yqMXrrJ7SX3pciXfT3-G7k).
För att göra upp med kriminalitet, otrygghet, utanförskap och våld behöver vårt samhälle byggas utifrån radikalt andra premisser. Människor behöver känna hopp inför framtiden, känna att de har makt över sitt eget liv och sin vardag och kunna vara med och fatta beslut om sådant som rör dem. Vi måste kunna förvänta oss att vår rätt till bra utbildning, arbete och bostad gäller alla – oavsett vem man är, var man bor eller hur tjock plånbok man har. Samhällets sociala skyddsnät måste utvecklas istället för att avvecklas och grogrunden för ökad rasism, klassamhället, måste krossas. För att nå dit krävs andra lösningar än de batongpolitikerna föreslår och många av lösningarna finns inom gräsrotsrörelserna i de områden som nu svartmålas, så som i Förorten mot våld. Dessa rörelser behöver än mer lyftas och bli hörda.
Vi lever i en upp-och-nervänd värld där de som utsätts för samhällets våld beskylls för det samma. I denna värld utmålas vi som vill se en annan ekonomisk och social politik som naiva. Men vem är egentligen naiv? Vi som vill gå till botten med problemen eller de som beskyller enskilda 18-åringar för dem? Vi som vill behandla gängskjutningarna som en nationell kris eller de som använder dem som slagträ i debatten för en mer repressiv politik?
Vilma Bolding, vice ordförande Ung Vänster
Saga Åkerman, andra vice ordförande Ung Vänster
Ung Vänsters Kongress 2021
Den 3-6 januari 2021 är det dags för Ung Vänsters 49:e Kongress!
Viktiga datum
10 december – Förslag till dokument och dagordning ska vara distrikt och klubbar tillhanda
31 januari – Motionsstopp
28 februari – Sista dag att rapportera in ombud
13 mars – Handlingar ska vara ombuden tillhanda
14-15 mars – Ombudsträffar i Västra och Södra grannskapet
5-6 dec – Ombudsträffar i Norra, Bergslagens och Östra Grannskapet
3-6 januari 2021 – Kongress
Handlingar till kongress – Förslag
Förbundsstyrelsens förslag till dagordning
Ung Vänsters principprogram och stadgar
Motioner och motionssvar
Motioner och motionssvar har nu skickats ut till alla inrapporterade kongressombud. Vill du ha handlingarna skickade till dig på mail kan du höra av dig till info@ungvanster.se!
Nominera inför kongressen
Under kongressen i april kommer det att ske ett antal viktiga val till viktiga positioner i Ung Vänster. Alla medlemmar har rätt att nominera/föreslå vem eller vilka de tycker ska få de uppdragen.
Det man kan nominera någon till är:
- Förbundsordförande – förbundets ansikte utåt, leder Ung Vänster tillsammans med förbundsstyrelsen
- Förbundsstyrelse – Ung Vänsters politiska och organisatoriska ledning
- Programkommitté – ansvarar för debatten om Ung Vänsters principprogram och föreslår ändringar
- Stadgekommitté – hjälper förbundsstyrelsen i stadgefrågor och föreslår ändringar
- Revisorer – granskar Ung Vänsters verksamhet och ekonomi
- Valberedning – följer Ung Vänsters arbete och föreslår till nästa kongress vilka som ska sitta i något av ovanstående
Man kan nominera klubbkamrater, sig själv eller någon man inte känner. Men vi i valberedningen uppskattar om du först frågar om hen vill ställa upp. Man kan nominera ända fram till och med kongressen. Men för att vi ska hinna prata med alla är det förhandsnomineringsstopp den 31 januari. Det betyder att vi inte kan garantera att valberedningen hinner intervjua de som nomineras efter det. Maila dina nomineringar till valberedningen@ungvanster.se. Dock om du vill föreslå någon till nästa valberedning mailar du info@ungvanster.se
Hur anmäler jag mig?
När och var är det?
Hur fungerar det praktiska
Vad ska jag ta med mig?
Hur skriver man en motion?
Hur nominerar jag?
Veckokursen 2020
Den 3-6 januari 2020 är det dags för Ung Vänsters årliga veckokurs! Veckokursen är ett av de största arrangemangen i Ung Vänster och kommer som vanligt vara sprängfylld med intressanta föredrag och spännande gäster. Här kommer du också få träffa, och byta erfarenheter med, härliga ung vänstrare från hela Sverige, och lära dig att förändra din vardag.
Att åka på Veckokursen är gratis och Ung Vänster står för både resa och mat.
Anmälan är öppen mellan den 5:e november och 22:e november. Det finns 200 platser och det är fri anmälan för alla förbundets medlemmar. I början av december så kommer det skickas ut ett bekräftelsemail till de anmälda, det är viktigt att man bekräftar sitt deltagande för att vi ska kunna boka din resa. Anmälan är nu stängd.
Åk som funktionär!
Anmälan att delta som deltagare är nu stängd. Men det går fortfarande att åka på veckokursen som funktionär. Du behövs verkligen och bidrar till förbundet på ett ovärdeligt vis. Det är spännande och kul att vara på Ung Vänsters största kurshelg tillsammans med kamrater från hela Sverige!
Anmäl dig som funktionär här
Frågor och svar:
DEMOKRATI
