Låt inte surrogathandeln smygas igenom

Surrogatmödraskap beskrivs ofta som en bra lösning på ofrivillig barnlöshet. Det är förstås tråkigt när människor som vill ha barn inte kan få det, men lösningen kan inte vara att tillåta handel med graviditeter, kvinnors kroppar och med barn. Därför är det olyckligt att Sverige, med vår historia av att gå före i kampen för kvinnors rätt över sina kroppar, nu i det tysta öppnar upp för legalisering av graviditetskontrakt.

Globalt omsätter surrogatindustrin enorma summor pengar, och majoriteten av alla dessa barn föds av fattiga kvinnor i Indien. Det är inte ovanligt att de under graviditeten bor på speciella kliniker där deras liv styrs. Det är naturligt att det idag finns ett utbrett motstånd i Sverige mot den kommersiella formen av surrogatmödraskap. I stället har förespråkarna riktat in sig mot att legalisera den form där kvinnan helt utan betalning genomgår en graviditet, så kallat altruistiskt surrogatmödraskap. Det här märks i den pågående offentliga utredningen om barnlöshet som presenteras i februari nästa år – uppdraget är bland annat att “ta ställning till om surrogatmoderskap ska tillåtas i Sverige, med utgångspunkten att detta i sådant fall ska vara altruistiskt”.

Då det är tydligt att utgångspunkten ända från det att utredningen tillsattes varit att utesluta en legalisering av det kommersiella surrogatmödraskapet, är det minst sagt märkligt att kopplingen mellan det altruistiska och det kommersiella surrogatmödraskapet helt verkar förbises. I länder som Storbritannien, där endast den altruistiska varianten tillåts, har efterfrågan ökat drastiskt och en mycket större grupp barnlösa par än innan vänder sig nu till länder som Indien i jakt på en kvinna att betala för ett barn. Det är ironiskt att redan från början konstatera att Sverige inte bör syssla med kommersiellt surrogatmödraskap, men att samtidigt inte dra sig för att bidra till en ökning av denna barnhandel.

Så länge utredningen om surrogatmödraskap får pågå i det tysta är det en stor risk att en lagändring plötsligt kommer att ha smugit sig igenom, och det vore ett stort bakslag för kvinnors rätt över sina egna kroppar. Det vore ovärdigt ett land som Sverige. Vi har en sexköpslag som andra länder tar efter och vår aborträtt står sig stark. Vad gäller surrogatmödraskap vore det enda rimliga att ta efter Frankrike, där “alla avtal som gäller fortplantning eller havandeskap åt tredje part” är förbjudet i lag. På så sätt skyddas kvinnor från att utnyttjas, oavsett om det är mot betalning eller för att frivilligt hjälpa andra som längtar efter barn. Surrogatmödraskap oavsett form är något som alla feminister, och alla som motsätter sig människohandel, borde ta ställning mot.

Uttalande antaget av Ung Vänsters förbundsstyrelse 151010-11.

 

För mer information
Tove Liljeholm
Pressekreterare Ung Vänster
072-587 86 85
08-654 31 00
tove.liljeholm@ungvanster.se

Ung Vänster efter terrorattacken: agera mot Turkiets regering

Turkiet, HDP

Igår genomfördes ett terrorattentat mot en fredsdemonstration i den turkiska huvudstaden Ankara. Över 100 människor dödades och ytterligare hundratals skadades. Demonstrationens budskap handlade om en fredlig utveckling efter de senaste månadernas oroligheter och repression och våld från regimen. Arrangörer var turkiska fackförbund och demonstrationen stöddes av det prokurdiska vänsterpartiet HDP. Attacken beskrivs som den allvarligaste i Turkiets moderna historia. Efter händelsen har regeringen förbjudit rapportering från demonstrationen och terrordådet, samt censurerat sociala medier bland annat genom att stänga ner Twitter.

− Vi reagerar med sorg. Det är inte bara förlusten av människoliv som är djupt tragisk, det är också allvarligt att våldet mot kurder och den prokurdiska rörelsen tillåts fortsätta. Omvärlden måste agera mot att den turkiska regimen trappar upp repressionen, censuren och i praktiken verkar direkt för en våldsam utveckling och försvårar processen inför nyvalet. Turkiets regering visar tydligt att man vill gå i rakt motsatt riktning från demokrati och fred, säger Ung Vänsters förbundsordförande Hanna Cederin.

Sedan en tid pågår en offensiv mot kurder och den prokurdiska rörelsen från turkisk militär och myndigheter. Flygattacker mot kurdiska områden i Syrien och Irak har genomförts, hundratals oppositionella har arresterats i Turkiet och hemsidor har stängts ner av myndigheterna. Den turkiska regeringen motiverar sitt agerande med att man ”bekämpar alla former av extremism” och attackerna mot kurder blandas samman med attacker mot IS/Daesh.

− Detta är en fortsättning på decennier av förtryck mot kurder i Turkiet. Det är skamligt att världssamfundet inte reagerar mer kraftfullt när Turkiet verkar för ytterligare spänningar och lidande i ett redan oroligt Mellanöstern, i synnerhet Nato-länderna som gett sitt medgivande till Turkiets militära angrepp mot kurdiska mål i närområdet. Ung Vänster står bakom kampen för kurdiskt självbestämmande och fördömer den turkiska regeringens agerande efter terrorattacken, säger förbundsordförande Hanna Cederin.

För mer information
Tove Liljeholm
Pressekreterare
072-587 86 85
072-587 86 85
tove.liljeholm@ungvanster.se

Överlevnad är ingen symbolfråga

Elin Morén

Elin Morén

”The israelis wants revenge, we’re really scared. They’re armed and they are everywhere”. Citatet kommer från en bekant som befinner sig i Ramallah på Västbanken.

Den senaste tiden har stämningen och våldet runt Tempelberget i gamla stan i Jerusalem trissats upp. Det hela eskalerade i förra veckan när israelisk militär trängde in i al-Aqsamosken och två israeliska bosättare sköts ihjäl på Västbanken.

Nu får hela palestinska folket känna konsekvenserna. Som hämnd för angreppet på bosättarna har israelisk militär trappat upp våldet runt om på Västbanken och bosättarna får fritt spelrum att vandalisera hem och trakassera palestinier. Under de dygn som följt har tre palestinier mist livet och hundratals skadats. Palestinier har bannlysts från gamla stan i Jerusalem och det har skett minst fjorton attacker mot ambulanser. Organisationen Palestinska Röda halvmånen klassar situationen som akut nödläge.

Det råder sedan decennier ett apartheidsystem mellan Israel och Palestina, ockupanter och ockuperade. Med jämna intervaller får det horribla konsekvenser, så som de blodiga attackerna mot Gaza under 2012. Men det finns även ett ständigt hot mot palestinska medborgares säkerhet, vilket innebär en alltid närvarande oro över sig själv och sina medmänniskor och ett kraftigt begränsande av palestiniernas livsutrymme och möjligheter.

Det vi sett de senaste dagarna är en kollektiv bestraffning fullständigt utan proportioner. Vad Israel gör är helt uppenbart ett sätt att spänna musklerna och visa vilka som har makten. I stället för att ställa gärningsmännen inför rätta utnytjar man tillfället till att understryka sin kontroll över palestinierna.

Är det här rimliga omständigheter att leva under? Under september hungerstrejkade hundratals palestinska flyktingar utanför Migrationsverket i Malmö för att få sin asylansökan omprövad. Flera av dem är från Gaza, där den humanitära situationen är extremt allvarlig. Många av de hungerstrejkande är sedan länge hemmahörande i Sverige i väntan på asylprocessen och med hopp om att kunna skapa en trygg tillvaro för sig och sina familjer här. Men Migrationsverket anser uppenbarligen att det går lika bra att göra under ockupation och våld.

När regeringen tillträdde gick det inte länge innan man erkände Palestina som stat, något som sände en tydlig signal till övriga världen om att vi inte accepterar den olagliga ockupationen. Det erkännandet måste bli mer än symboliskt och måste speglas i fortsatt politiskt agerande. Sverige ska ha en nolltolerans mot den israeliska ockupationen och så länge den pågår bör vi genomföra en nationell bojkott av israeliska varor.

Asylrätten i Sverige måste stärkas för alla de som flyr från krig och förföljelse, här ska alla kunna finna en fristad. Regeringen måste ta sitt solidaritetsansvar såväl internationellt som här hemma, de kan snacka hur mycket de vill, men nu är det upp till bevis.

Elin Morén, andre vice ordförande

Våldet mot kurder måste stoppas i Turkiet och Sverige

Kurdistan

Situationen i Turkiet inför nyvalet i november är orolig. Sedan den turkiska regeringen i slutet av sommaren inledde en offensiv av repression mot kurder och mot det prokurdiska vänsterpartiet HDP har nationalistiska och fascistiska krafter stärkts. I förra veckan attackerades det HDP:s huvudkontor i Ankara och minst 120 av HDP:s lokala kontor har utsatts för attentat. Över hela Turkiet attackeras människor som misstänks vara kurder eller sympatisörer till HDP. Utvecklingen har också märkts i Sverige de senaste dygnen. Under gårdagen hölls en turkisk nationalistisk manifestation i Stockholm med hundratals deltagare och under natten skedde en explosion i en kurdisk lokal i Fittja.

– Attackerna mot den kurdiska befolkningen i Turkiet och attackerna mot svenska kurder hänger ihop. Den nationalistiska rörelsen visar att den är beredd att gå långt för att skrämma oppositionella och det fascistiska våldet måste tas på största allvar, säger Hanna Cederin, förbundsordförande för Ung Vänster.

Samtidigt fortsätter den turkiska regeringens våldsamma repression. Flera kurdiska byar och städer har isolerats och belägrats av militären med civila dödsoffer som följd. Oppositionella har arresterats och ett stort antal tidningar och webbsidor i har stängts ner.

– Omvärlden måste reagera och fördöma Turkiets aggression såväl som avsaknaden av skydd mot våldet från nationalister. Den turkiska regeringen har genom sina militära attacker och omfattande övergrepp mot kurder och oppositionella visat att man inte är intresserade av ett demokratiskt nyval. Erdoğan tillåter brutala övergrepp på sin egna befolkning för att vinna majoritet, då måste världssamfundet reagera. Det handlar om att kräva att Turkiet respekterar grundläggande demokratiska rättigheter, avslutar Cederin.

För mer information
Tove Liljeholm
Pressekreterare Ung Vänster
08-654 31 00
072-587 86 85
tove.liljeholm@ungvanster.se

280 miljoner kronor till ungas psykiska hälsa

Hanna Cederin, Jonas Sjöstedt

Vänsterpartiet har drivit igenom en satsning på ungas hälsa i budgetförhandlingarna med regeringen. 280 miljoner om året kommer att satsas under tre år, mellan 2016 och 2019.

– Nu kan utvecklingen vändas. Att unga ska leva otrygga liv framställs som en naturlag, men handlar om politiska vägval där nedskärningar och skattesänkningar gått före vår rätt till trygghet. Det här är ett steg i motsatt riktning. Det feministiska perspektivet är också avgörande. Var tredje gymnasietjej känner oro eller ångest i vardagen och det är mer än tio procentenheter högre än hos killar i samma ålder. Den balansgång som unga tjejer tvingas vandra är omöjlig och svaret måste vara politiskt, det här är en del av det, säger Hanna Cederin, förbundsordförande för Ung Vänster.

Satsningen består av två delar:

130 miljoner kronor/år till att rusta ungdomsmottagningarna för att arbeta mot den psykiska ohälsan bland unga.

150 miljoner kronor/år till att stimulera nya initiativ. Det kan t.ex. handla om självinläggningsprojekt och första linjens psykiatri.

Enligt SCB låg andelen unga i åldrarna 16-24 år med sömnproblem, oro eller ångest under 80-talet på nivån 7-8 procent. Sedan dess, och framför allt under 90-talet, har andelen stigit till över 20 procent.

– Det här är viktigt eftersom det för många idag tar alldeles för lång tid att få hjälp. Vi gör det lättare för unga att söka och få hjälp i tid. Nu får vi ungdomsmottagningar med generösare öppettider som blir bättre på ungas psykiska ohälsa, säger Jonas Sjöstedt, partiledare för Vänsterpartiet.

Här finns mer information om satsningen. 

 

För mer information
Tove Liljeholm
Pressekreterare Ung Vänster
08-654 31 00
072-587 86 85
tove.liljeholm@ungvanster.se

Stoppa Turkiets offensiv mot Rojava

Kurdistan

Turkiet har inlett flyganfall mot Rojava, en självstyrande kurdisk region som uppmärksammats för en hög andel kvinnliga beslutsfattare och för att ha hållit demokratiska val i en instabil region.

Med förevändningen att motverka alla form av terrorism vill NATO-landet Turkiet bunta ihop den kurdiska befrielsekampen med t.ex. Daesh/IS fruktansvärda brott i Mellanöstern. På så vis får man Daesh/IS och deras främsta motståndare att framstå som lika goda kålsupare.

Turkiets agerande och planerade markinvasion i området måste också sättas i samband med den flathänthet man tidigare visat mot Daesh/IS och oviljan att undsätta kurdiska flyktingar. Dessa övergrepp är bara de senaste i Turkiets långa historia av förtryck mot landets kurdiska minoritet. Kurder i Turkiet har förvägrats erkännande och rätten till politisk organisering. Sambandet mellan detta och Turkiets angrepp mot Rojava är tydligt.

Det är tydligt att det inte är Daesh/IS framfart som oroar den turkiska premiärministern Erdogan, det är den kurdiska frihetskampen som visats genom kurdiska styrkors framgångar i kampen mot Daesh/IS och det prokurdiska partiet HDP:s resultat i det turkiska valet.

Den turkiska repressionen mot det kurdiska folket måste fördömas och mötas med sanktioner från Sverige och det övriga världssamfundet. Att godtyckliga arresteringar, bombningar och förföljelse kan fortgå visar en gång för alla att NATO knappast är något freds- eller demokratiprojekt.

Under de senaste månaderna har ett aktivt solidaritetsarbete genomförts i Sverige till stöd för YPG/YPJ och deras kamp mot fascisterna i IS. Mer är 200 000 kronor samlades under tre veckors tid in till återuppbyggnaden av förstörd infrastruktur i de kurdiska områdena. Stora demonstrationer till stöd för självstyret i Rojava har blossat upp runt om i landet och tusentals människor har visat sin solidaritet för den viktiga kamp som YPG/YPJ för. Deras kamp är vår kamp och deras segrar är våra segrar.

Ung Vänster agerar i solidaritet med det kurdiska folket och ger vårt stöd till de kurdiska styrkor som kämpar för frihet och demokrati. Idag deltar Ung Vänsters förbundsstyrelse i en demonstration i Stockholm som ordnas av Kurder för Kurdistan mot Turkiets angrepp. Biji YPG/YPJ!

Uttalande antaget av Ung Vänsters Förbundsstyrelse 20150829-30.

Vad händer med våra kroppar när vi inte har makt på jobbet?

Johanna Granbom

Johanna Granbom

Den senaste rapporten från Arbetsmiljöverket visar att yrken inom vård och omsorg är de allra mest riskutsatta. Yrken inom hemtjänst och äldreomsorg – där framför allt kvinnor och många unga jobbar – har i år gått om den mansdominerade industrin i antal arbetsplatsolyckor och sjukskrivningar. Det handlar om förslitningsskador och trasiga ryggar, om fallolyckor och att utsättas för hot och våld, om stress och om utbrändhet. Under 2014 gjordes över 6000 anmälningar om arbetsplatsolyckor inom vården och omsorgen. Så ska vi inte behöva ha det.

Andelen visstidsanställningar på arbetsmarknaden ökar och är särskilt stor inom just vård och omsorgsyrken. Det här spelar roll för arbetsmiljön och för säkerheten. Den som bara är kvar på arbetsplatsen en kort period eller jobbar där sporadiskt har svårare att organisera sig fackligt, kommer kanske inte ha samma tillgång till säkerhetsutbildningar och har mindre kunskap om rutiner. Inte minst så har den en sämre maktposition – att säga ifrån om säkerhetsrisker kan innebära att chefen slutar ringa och erbjuda timmar. Det som också spelar roll är självklart bemanningen, att färre kollegor innebär mer stress och risker.

Bra arbetsplatser bygger på att de som jobbar har makt. Att vi har inflytande över och kan ställa krav på vår arbetssituation. Dels spenderar vi en så stor del av våra liv på jobbet att allt annat är orimligt – det handlar om villkoren för vår vardag. Men det blir även smärtsamt uppenbart att bristen på makt på jobbet går ut över både hälsa och säkerhet. Vi måste kunna kräva arbetsmiljökontroller, utbildningar i säkerhet och ergonomi och annat som är nödvändigt för en trygg arbetsmiljö. Det kan handla om allt från för gammal utrustning till ohållbara scheman, eller att den ständiga rotationen på kollegor gör att ingen har koll.

Det här är inte de första larmen om att arbetsplatsolyckorna ökar i Sverige. I september förra året hade det redan skett fler dödsolyckor än totalt 2013, och skarp kritik riktades mot den dåvarande regeringens stora neddragningar på just Arbetsmiljöverket. Det är positivt att regeringen i våras beslutade att börja höja anslagen igen, men det krävs fortfarande mer. Bland annat hann högerregeringen lägga ner Arbetslivsinstitutet, och det tomrummet måste fyllas.

Det är dags att rensa upp bland de otrygga jobben, och anställningsformen Allmän Visstid måste avskaffas. Vi ska ha rätt till fasta jobb med löner som går att leva på, schyssta villkor på jobbet och makt och inflytande över vår arbetssituation.

/Johanna Granbom, förste vice ordförande Ung Vänster

Om rätten att slippa sälja sin kropp

Johanna Granbom

Johanna Granbom

Amnesty Internationals beslut att arbeta för avkriminalisering av sexköp väcker många känslor. Ilska och besvikelse över att en ofta progressiv organisation som inte sällan stått längst fram i kampen för människovärdet nu gör den här vändningen. Men även förvirring och trötthet över prostitutionsdebatten, som både är verklighetsfrånvänd och ofta totalt saknar maktperspektiv. För mig är det egentligen enkelt: det handlar om att kämpa för kvinnors rätt att slippa sälja sina kroppar – inte för att män ska ha rätten att handla med kvinnors kroppar.

När Amnesty International nu tar upp kampen för att legalisera sexköpare såväl som hallick- och bordellverksamhet menar de att intentionen är att värna rättigheterna för de människor som säljer sex. Genom att göra illegal verksamhet legal hoppas man kunna underlätta för de som utsätts i prostitution att söka hjälp, vård och andra rättigheter. Det verkar även finnas tankar om att mängden prostitution ska minska.

Dessa föreställningar är ogrundade. Exemplet Holland tyder på att sexhandeln faktiskt ökade när förbudet mot bordellverksamhet slopades. Efterfrågan på sexköp ökade helt enkelt i takt med acceptansen, då lagen nu även tillät bordeller. Exemplet Sverige däremot tyder på att en kriminalisering av sexköp verkligen hämmar sexhandeln. Sedan den svenska sexköpslagen infördes för drygt två decennier sedan har antalet prostituerade på gatorna halverats. Även här tror jag att efterfrågan, och då framför allt acceptansen, påverkats av lagen. I Sverige anses du vara en hyfsat rutten person ifall du betalar en annan människa för sexuella tjänster, och det är mycket bra.

Nej, utgångspunkten att slopade lagar mot prostitution skulle hjälpa de som säljer sex, eller för den delen minska prostitutionen, är ogrundad. Det verkar däremot som att Amnesty International låtit sig falla för sexindustrins lobbyarbete.

Amnesty Internationals vändning är inte det enda som tyder på att sexindustrilobbyn tagit rejäla krafttag de senaste åren. Det florerar många myter om ”den lyckliga horan”, eller ”den fria och oberoende sexarbetaren” som hon snarare skulle kallas idag. Myter som stödjer påståenden om ”sexarbete är som vilket yrke som helst”. Men mycket pekar på att verkligheten är våldsamt annorlunda. I den största studien som hittills gjorts på våld och trauman i samband med prostitution intervjuades uppåt niohundra personer i nio olika länder. I samband med prostitutionen hade 71% utsatts för misshandel, 64% blivit vapenhotade och 63% utsatts för våldtäkt. Dessa vittnesmål borde om inte annat göra det klart som vatten att ”sexarbete” inte är som vilket yrke som helst. 89% svarade även att de skulle lämna prostitutionen ifall de haft möjlighet, om de hade kunnat försörja sig på annat vis. Enligt den här studien är det alltså nio av tio av de som säljer sin kropp som gör det mot sin vilja.

Här bör nämnas att svenska Amnesty inte står bakom beslutet från den internationella kongressen, utan försvarar den svenska modellen där kvinnor som säljer sex inte kriminaliseras och därför kan söka hjälp utan problem.

Det som gör den svenska sexköpslagen till en stor seger för alla svenska kvinnor, och inte enbart de som befinner sig i prostitution, är att lagen tydligt säger att våra kroppar inte kan köpas. Vi är inga objekt som andra mot betalning kan roa sig med en stund. Det handlar om den konkreta makten över kroppen, och att veta att ens egen kropp endast är till för min egen skull. Det handlar om kvinnosynen – detta ålderdomliga uttryck som jag tråkigt nog tvingas använda mig av. Det är nämligen relevant att jämföra med andra feministiska segrar:

Aborträtten betyder något för alla kvinnor, oavsett om vi någonsin blir ofrivilligt gravida eller inte. Att vara trygg i vetskapen om att jag själv beslutar om min egen kropp, och om jag vill föda barn eller inte.

Surrogatmödraskap är i grunden en fråga av samma karaktär som prostitution: det handlar om ifall kvinnors kroppar ska kunna säljas för andras syften. Och även här är det visserligen är få kvinnor som kommer hamna i den situationen i Sverige, men där alla kvinnor tjänar på att inte degraderas till “ugnar”. Det handlar även här om att ens kropp inte ska kunna användas för andras syften, möjligheten ska inte finnas.

Alla dessa frågor är på samma gång symboliska som konkreta. Vissa kvinnor utsätts direkt för objektifiering, sexualisering och övergrepp, medan andra indirekt drabbas genom budskapet att kvinnokroppen är till för andra.

När Amnesty International antog sin “policy för att värna sexarbetares rättigheter” slog de in på en väg som jag tror går i motsatt riktning, från att värna rättigheter till att öppna för övergrepp. Både i det avseendet att det troligen leder till att sexhandeln ökar, men också att det sänder ut ett budskap om att det är okej att köpa en annan människas kropp. Det handlar om att värna kvinnors rätt att slippa sälja sina kroppar, eller att värna mäns rätt att köpa kvinnors kroppar. Det kan låta förenklat, men i slutändan är det vad det handlar om.

Den svenska sexköpslagen är en viktig seger, eftersom den lägger skulden där den hör hemma och faktiskt skapar en helt rimlig norm mot att köpa andra människors kroppar. Nu är det tid att ta steget och utöka den lagen till att gälla svenskar som köper sex i andra länder än Sverige. När andra tar ett steg bakåt måste vi ta två steg framåt.

/Johanna Granbom, förste vice ordförande Ung Vänster

Ung Vänster fördömer Turkiets offensiv

Sedan en tid pågår en offensiv mot kurder från turkisk militär och rättsväsende. Flygattacker mot kurdiska områden i Syrien och Irak har genomförts, hundratals oppositionella har arresterats i Turkiet och hemsidor har stängts ner av myndigheterna. Den turkiska regeringen motiverar sitt agerande med att man ”bekämpar alla former av extremism” och attackerna mot kurder blandas samman med attacker mot IS/Daesh.

– Den turkiska regeringen trappar nu upp decennier av förtryck mot kurder i landet och angriper kurdiska styrkor i närområdet. Det är skamligt att världssamfundet inte reagerar mer kraftfullt när Turkiet verkar för ytterligare spänningar och lidande i ett redan oroligt Mellanöstern, i synnerhet Nato-länderna som gett sitt medgivande. Ung Vänster står bakom kampen för kurdiskt självbestämmande och fördömer Turkiets repression och flygattacker, säger förbundsordförande Hanna Cederin.

– Turkiet vill slå ner kampen för kurdiskt självbestämmande och ägnar sig åt ett vidrigt maktspel, den tidigare passiviteten i förhållande till IS/Daesh utbredning har vänts men villkoras mot kurders rättigheter. De som nu möts av repression och flygattacker betalar priset för regeringens oro efter framgångarna för pro-kurdiska HDP i valet, engagemanget för Kobane och stödet till kurdiska styrkor som strider mot IS/Daesh.

– Nu måste vi visa vårt stöd och vår solidaritet med HDP, självstyrande kurdiska områden och alla som faller offer för repressionen. Jag vill uppmana Ung Vänsters alla klubbar och medlemmar att delta i manifestationer och ordna egna arrangemang, avslutar Cederin.

Ung Vänster startar insamling till Grekland

Idag startar Ung Vänster en insamling till Grekland och organisationen Solidarity for All. Krisen i Grekland är akut. Fattigdomen breder ut sig, arbetslösheten är skyhög och miljontals greker är utförsäkrade och har inte längre rätt till sjukvård.

– Villkoren för EU:s nödlånspaket har lett till dramatiska nedskärningar i välfärden, utförsäljningar, sänkta löner och försämrade pensioner. Ung Vänsters insamling är både ett konkret stöd för Solidarity for Alls viktiga arbete och en protest mot EU:s högerpolitik och trojkans åtstramningar, säger Hanna Cederin, Ung Vänsters förbundsordförande.

Solidarity for All organiserar människor för förändring genom praktisk hjälp. Organisationen arbetar bland annat med att driva vårdcentraler, ordna soppkök, ge juridisk rådgivning och med humanitär hjälp till flyktingar.

– Grekland måste få chansen att bygga upp sitt land och sin ekonomi i lugn och ro utan ytterligare krav på nedskärningar och privatiseringar. När Grekland betalade för bankernas kris i EU fick de låna pengar, när de istället ville ge folket rimliga pensioner fick de nej. Vi kräver ett samhälle där människan går före marknaden och där bankerna får betala sin egen kris, avslutar Cederin.

Insamlingen kommer att pågå fram till början av augusti. Du bidrar enklast genom att sätta in pengar på vårt insamlingskonto: plusgironummer 2112-1. Märk betalningen med ”Solidarity for All”. Mer information om Solidarity for All finns på www.solidarity4all.gr.

Mer information och frågor och svar om kampanjen finns här.

För mer information
Kristin Olofsson
Förbundssekreterare
072-587 86 85
kristin.olofsson@ungvanster.se

Sida 3 av 512345