Låt kolet ligga!

Uttalande antaget av Ung Vänsters förbundsstyrelse 24/4 2016

Nyligen annonserade Vattenfall att man kommer att sälja sin brunkolsverksamhet i Tyskland till det tjeckiska bolaget EPH och deras finanspartner PPF. Försäljningen skulle vara en katastrof för klimatet och riskerar att kolbrytningen fortsätter i decennier. Den svenska regeringen har all möjlighet att sätta stopp för försäljningen men väljer att stå bakom beslutet.

Köparen EPH, som är ett av de skurkföretag som varit inblandade i Panamaskandalen, planerar att utveckla och expandera brunkolsverksamheten.

Den klimatkris som pågår är allvarlig och förvärras. Klimatforskningen pekar på att mins 89% av all känd brunkol i Europa måste stanna i marken, annars är det kört för klimatet. Om Vattenfall säljer sitt brunkol riskerar man utsläpp motsvarande 24 gånger hela Sveriges årliga koldioxidutsläpp. Klimatförändringarna är inget hot som ligger i framtiden. Redan nu drabbas människor i fattiga länder och idag är det fler som flyr på grund av naturkatastrofer än på grund av krig och sociala problem.

Vattenfall är ett statligt bolag. Det är alltså möjligt för Sveriges regering att säga nej till försäljningen. Men medan Vattenfall smiter undan ansvar så sitter regeringspolitikerna tysta eller skyller ifrån sig.

Idag tillåts kortsiktig vinstjakt och greenwashing gå före verkliga åtgärder mot klimatproblemen. Det är billigare med skogsskövling, miljöfarliga utsläpp och varutransporter jorden runt än att rädda klimatet. Och det är tydligen enklare för ett svenskt statligt företag att gömma sig bakom skrivningar om ”affärsmässighet”, än att ta ansvar och ställa om. Det är ett ohållbart system som både är orättvist och ökar den globala uppvärmningen.

I maj samlas miljöaktivister från hela världen i Tyskland för att delta i aktionen Ende Gelände och protestera mot Vattenfalls försäljning. Ung Vänster ställer sig tillsammans med resten av klimatrörelsen bakom kravet på ett stopp för kolbrytningen. Det enda långsiktigt hållbara är att avveckla brunkolsverksamheten istället för att sälja den vidare.

Sverige behöver ställa om till förnybar energi, men det ska inte vara på ett sätt som bidrar till att andra storföretag kan skita ner ännu mer. Ett svenskt statligt bolag, med den svenska regeringen som ytterst ansvarig, ska inte bidra till ökade utsläpp. Låt kolet ligga!

Turkiet som EUs gränsvakt sätter asylrätten ur spel

Johanna Granbom

 

I veckan fortsatte förhandlingarna mellan EU och Turkiet som syftar till att lösa “problemet med flyktingströmmarna”. Eller ja, flytta problemet någon annanstans i alla fall.

I korthet kom man fram till att EU ska få dumpa alla flyktingar man hittar i medelhavet i Turkiet, och Turkiet får skicka en syrier som kan få asyl i Europa. Så byter EU och Turkiet människor mellan sig som vi förr bytte Pokémonkort med varandra på skolgården. Som tack för besväret får Turkiet duktigt betalt och EU lovar att skynda på processen som ska ge Turkiet medlemskap i EU. Att Turkiet skulle bli ett EU-land är något som inte varit på tapeten på ett tag, framför allt eftersom regimen gång på gång kränker mänskliga rättigheter och förföljer och trakasserar sin befolkning. Turkiets systematiska förtryck av kurder ansågs länge vara ett hinder för EU-medlemskap, men det hindret tycks nu vara som bortblåst.

Var kommer då idén till den här oheliga alliansen från? ”Strömmen av människor måste brytas och det måste också bli ett slut på att EU-länderna bara skickar vidare människor och problem att hantera” resonerar EU:s flyktingkommissionär, Dimitris Avramopoulos. I Sverige menar statsminister Stefan Löfven att ”Vi ser hur människor dör ute på medelhavet. Att få till en ordning nu där i stället där man stoppar det flödet och istället får en ordnad migration från Turkiet till EU så det är klart att du får en helt annan och mycket mindre riskfylld migration då”. Det är ett argument som är svårt att argumentera emot. Framförallt eftersom det är fullkomligt obegripligt.

Att EU slutar tvinga människor ombord på livsfarliga båtresor över Medelhavet är så klart i allra högsta grad önskvärt. Ett enkelt sätt att göra det vore att införa humanitära visum som skulle kunna sökas på ambassader, eller att avskaffa transportörsansvaret. Då skulle folk nämligen inte behöva smugglas illegalt. Att utöka möjligheterna för anhöriginvandring, istället för att som nu begränsa dom, skulle också göra stor skillnad. Inte minst för de kvinnor och barn som lever under miserabla förhållanden i flyktingläger eller som gömda. Men i stället för att skapa lagliga vägar för de som flyr väljer EU och Löfven att sätta upp ännu högra barriärer vid Europas gränser. Problemet för Stefan verkar alltså inte vara att folk dör i Medelhavet. Problemet varkar vara att folk dör i Medelhavet.

Det verkar som om byråkraterna i Bryssel tror att de som flyr har ett val, och att om EU bara sänder tillräckligt tydliga signaler om hur omöjligt det är att ta sig till Europa så kommer folk inte behöva  fly längre.

Det är dags för en reality check:

– EU såväl som regeringen vet mycket väl att Turkiet inte är ett land där det är säkert att söka asyl. Turkiet bryter mot Genèvekonventionen och vägrar att ge asyl till skyddsbehövande syrier. Det är ett grovt brott mot de mänskliga rättigheterna.

– EU har godtagit FN:s flyktingkonvention. Den innebär att varje människa har rätt att söka asyl. EU bryter alltså nu mot asylrätten, och flyttar EU:s murar utanför Europa. FN:s flyktingorgan (UNHCR) menar att den här typen av massavvisningar inte är förenligt med internationell rätt.

– Det är inte fred i Syrien. Det kanske kommer som en överraskning, men det är sant. Enligt EU:s flyktingkommissionär förväntas ytterligare 100 000 människor ta sig till Grekland bara i mars. Och vägarna är inte säkra, bara den senaste veckan drunknade minst tjugofem personer utanför Turkiets kust.

Det vore naivt att tro att vare sig EU eller Sveriges regering är ovetande om hur verkligheten ser ut. Slutsatsen är istället att de väljer att blunda för det öde som man nu dömer människor på flykt till. Löfven har även uttalat att dessa åtgärder visserligen inte är önskvärda, men att de är nödvändiga för att behålla EU-samarbetet och den fria rörligheten. Den här ”lösningen” innebär dessutom att EU betalar ut minst 30 miljarder kronor till Turkiet, för att de i stället ska ta emot flyktingarna, trots att man som sagt berövar dem sina mänskliga rättigheter. Vi kan konstatera att det inte är resursbrist som drivit EU till att avskaffa asylrätten.

Det är även naivt att tro att det här är en lösning för de som flyr från krig och förtryck. Det är ingen hemlighet att Turkiet är ett land som inte är säkert för asylsökande. Turkiet har upprepade gånger skickat tillbaka flyktingar rakt in till kriget i Syrien och att det skulle förändras är i nuläget osannolikt.

Det är också troligt att människor nu kommer tvingas ta ännu farligare flyktvägar. Kanske tar smugglarbåtarna sikte på den Italienska kusten i stället för de grekiska öarna. Nej, överenskommelsen mellan EU och Turkiet förvärrar allvarligt situationen för de som redan befinner sig i en extremt utsatt situation. Att ”hantera flyktingkrisen” borde handla om att göra allt man kan för att hjälpa de människor som tvingats lämna sitt land för att överhuvudtaget ha chans att överleva. För EU handlar lösningar på denna humanitära kris i stället om att förhindra människor från att ta sig till trygghet.

Allvaret i den här situationen sätter fingret på hur avgörande solidariteten är. Det är inte svårt att tänka sig in i vad det innebär att behöva lämna allt och fly, det kan även den som aldrig varit på flykt göra. Däremot kan de som har makten välja att inte göra det. Och det får allvarliga konsekvenser.

Johanna Granbom, vice ordförande Ung Vänster

Till och med EU är mot – dags att förbjuda surrogatmödraskap

Johanna Granbom

 

En viktig, och mycket välkommen, feministisk nyhet har drunknat i samhällsdebatten den senaste månaden: Europaparlamentet har tagit ställning mot surrogatmödraskap. De vill inte att en kvinnas kropp används till att föda barn åt andra, varken mot betalning eller för att hon vill vara hjälpsam.

I en resolution om att stärka kvinnors rättigheter antogs bland annat det här:

”The European Parliament condemns the practice of surrogacy, which undermines the human dignity of the woman since her body and its reproductive functions are used as a commodity; considers that the practice of gestational surrogacy which involves reproductive exploitation and use of the human body for financial or other gain, in particular in the case of vulnerable women in developing countries, shall be prohibited and treated as a matter of urgency in human rights instruments.”

Det här är ett starkt ställningstagande. Man konstaterar att det i praktiken är att utnyttja kvinnors kroppar, och att hennes reproduktiva funktioner används som en handelsvara. I praktiken är det här en tydlig uppmaning till alla EU:s länder att förbjuda surrogat. Det är nu hög tid att debatten om att tillåta eller förbjuda surrogatmödraskap i Sverige drar igång på allvar, för just nu duckar så pass många för frågan att det är direkt ohederligt.

Sen när är EU bättre på att värna kvinnors rätt till sina kroppar än majoriteten av partierna i Sveriges riksdag?

Till saken hör att utredningen om möjligheterna för ofrivilligt barnlösa att kunna bli föräldrar presenteras om en månad – det är en utredning med många bra förslag men som skjutits upp flera gånger på grund av knäckfrågan surrogatmödraskap. ”Komplicerad fråga” säger många, men jag tycker att det är dags att tala klarspråk nu.

Berätta för oss varför det är viktigt att barnlösa par ska ha rätt att få genetiska ungar. Och tala om för mig varför det är så viktigt att hon som burit barnet i nio månader helt och håller skärs bort ur barnets liv. Det är också dags att ni svarar på hur det inte är människohandel att kontraktera bort ett barn redan innan det finns ett embryo.

Och för er svenska förespråkare som hävdar att kommersiellt surrogatmödraskap är förkastligt men som samtidigt vill tillåta det altruistiska, finns det helt avgörande frågor som ni måste svara på. Ett – hur ska det säkerställas att det inte förekommer pengar under bordet (nya kläder/ bostad/ andra förmåner)? Och två – hur många kvinnor kommer vilja föda barn åt andra utan motprestation? Flera internationella fall vittnar om andra påtryckningsmetoder än pengar, exempelvis att man tycker synd om en vän eller bror som inte kan få barn och känner sig tvungen.

Jag förstår att de som förespråkar legaliseringen av surrogatmödraskap är nöjda med att debatten idag är helt obefintlig. Impopulära och orimliga lagförslag är allra smidigast att smyga igenom.

Det är nu en månad kvar tills utredningen om bland annat surrogatmödraskap presenteras, och sen är det upp till regeringen och riksdagen. Och det är hög tid att fler säger vad de tycker – det är till exempel inte värdigt ett regeringsbärande parti som Socialdemokraterna att inte ens ta ställning. Kan EU kan även ni.

Johanna Granbom, vice ordförande Ung Vänster

 

Den Europeiska kvinnolobbyn har skrivit mer om resolutionen i Europaparlamentet här.

Regeringen ska inte få andrum

Igår visade regeringen en gång för alla att de hellre än att lösa den internationella krisen använder den till att trasa sönder Sverige. Den uppvisning i feghet som vi sett under hösten där signaler och tomma budskap fått styra har nu bytts mot att direkt hindra och skada människor på flykt. De omänskliga åtgärder som föreslås är reaktionära och rasistiska. De står i rak motsättning till det som Socialdemokraterna och Miljöpartiet sagt sig stå för och till den politik som deras väljare röstade för 2014.

Istället går man nu de krafter till mötes som kapitaliserar på rädsla och oro. Med förslag om stängda gränser, integritetskränkande övervakning och ökad repression har går man rakt i den fälla som rasismen och terrorn gillrat. Agerandet leder till samma rasistiska splittring som skapat läget, och kommer att förvärra det. Priset betalas av oss alla när samhället slits isär, men slår i första hand direkt mot alla de som behöver en fristad från krig och förtryck.

De politiker som påstår att vårt land är i en kris som enbart stängda gränser och ökad repression kan lösa förnekar historien. De har gett upp idén om att samhället kan byggas rättvisare och starkare. Socialdemokrater och miljöpartister som tvivlar på att det går att bygga ett samhälle som håller ihop borde rikta blicken mot den sprängkraft som finns i solidaritetsrörelsen som vuxit under hösten. Om vi, det svenska folket, med ideella krafter kan skapa trygghet, hur kan då Sveriges regering enbart svara med otrygghet?

Hade Socialdemokraterna och Miljöpartiet menat allvar med sitt prat om ansvarstagande och handlingskraft så hade de inte låtit finanspolitiska ramverk och låga skatter stå i vägen för att bygga ett samhälle för fler. Genom att vägra satsa på snabba bostäder, utbildningsprogram och fler jobb i offentlig sektor så har regeringen gjort en prioritering mellan människor på flykt och den ekonomiska eliten och valt den senare.

Ung Vänster har alltid stått i främsta ledet när makten angripit människovärdet. Vi ser att vår röst behövs, och att vår roll blir tydligare när andra viker undan. Det är för lägen som detta som de mänskliga rättigheterna har skapats. Och det är i situationer som denna som vårt försvar måste vara som starkast. Att vi inte accepterar att regeringen backar in i framtiden gör oss inte till idealister. Det är människor som format historien, och det är upp till oss att forma framtiden. Löfven förklarar sitt agerande med att han vill ha andrum. Vi ska se till att regeringen inte får andrum.

Uttalande antaget av Ung Vänsters verkställande utskott 151125.

För mer information
Tove Liljeholm
Pressekreterare Ung Vänster
072-587 86 85
08-654 31 00
tove.liljeholm@ungvanster.se

Ung Vänster minns kristallnatten

Ung Vänster Hudiksvall, kristallnatten 2014

Idag är årsdagen av vad som blivit känt som kristallnatten. Den 9 november 1938 i Tyskland tillfångatogs och misshandlades judar, synagogor sattes i brand och butiker med judiska innehavare fick sina fönster krossade. Ung Vänster samlas på årsdagen av kristallnatten för att säga: låt det aldrig hända igen!

– Idag i Sverige brinner asylboenden, moskéer attackeras och hat riktas mot människor som tvingas på flykt. Idag, på årsdagen av kristallnatten ska vi minnas både dem som fall offer för nazismen och alla dem som idag utsätts för hot och våld på grund av sitt ursprung, säger Hanna Cederin, förbundsordförande för Ung Vänster.

– Den solidaritetsrörelse som vuxit fram under hösten visar på en enorm styrka. Vi är många som har hjälpt till att samla in varma kläder, bäddat sängar och brett mackor till de som tvingats fly. Rasistiska krafter vill dela upp oss och vända oss emot varandra utifrån hudfärg och ursprung. Vi håller ihop och visar solidaritet med varandra – raka motsatsen till vad dom vill, avslutar Cederin.

Här finns en lista på några av de platser som Ung Vänster är med och anordnar manifestationer eller andra arrangemang. Listan uppdateras kontinuerligt.

För mer information
Tove Liljeholm
Pressekreterare Ung Vänster
072-5878 68 5
08-654 31 00
tove.liljeholm@ungvanster.se

Hanna Cederin talade för Palestina

Hanna Cederin, demonstration för Palestina

Igår 18 oktober hölls det en demonstration i Göteborg för det palestinska folkets frihet och mot Israels ockupation och attacker. Förbundsordförande Hanna Cederin var en av talarna. Här är hennes tal från demonstrationen.


 

Tack för ordet. Jag heter Hanna Cederin och är förbundsordförande för Ung Vänster.

Jag bad min syster och kamrat Rawan Sultan skicka några rader som jag kunde läsa upp idag. Hon bor på Västbanken och är en av de tjejer som Ung Vänster har ett feministiskt solidaritetsprojekt tillsammans med. Jag har översatt hennes ord till svenska. Inatt skrev hon:

”De sköt honom och han dog. Han såg palestinsk ut. Ja, bara sådär. Ett människoliv kan vara så enkelt att avsluta med en kula rakt in i hjärtat. Från den 1 oktober fram till denna stund har Israel dödat 41 palestinier, nästan hälften var barn, den yngsta var två år gamla Rahaf Hassan, som mördades tillsammans med sin gravida mamma, Nour. Våra martyrer är inte bara siffror, var och en av dem hade ett liv, vänner som älskade dem, de hade drömmar, de hade en familj, en mor som nu sover i hennes döda barns säng, bara för att få känna hans doft en gång till.

Vad ni inte vet är, att Palestina har ingen armé, inget flygvapen, inga kärnvapen, inga jetplan, inga helikoptrar, inga stridsvagnar och inga slagskepp, inget av det. Detta är inte ett ”krig”. Världens tystnad dödar oss två gånger, alla måste vakna upp, regeringarna måste inse vad de har finansierat hela tiden!”

Israel har byggt tusen och åter tusen olagliga bosättningar. De stjäl mark och vatten från palestinierna. Otaliga vuxna och barn har fängslats utan rättvis rättegång. Man hindrar människor från att röra sig, åka till jobbet, hälsa på släkten, komma hem, lämna hemmet. Man använder kollektiv bestraffning som ständigt hot och som praktisk åtgärd mot minsta felsteg. Man mördar, hotar och jämnar med marken.

Det är utan tvekan, alldeles vidrigt tydligt att Israel brutit och fortsätter bryta mot internationell lag. Mot folkrätten, mot de mänskliga rättigheterna. Mot konventioner och resolutioner. Och det är en skam att man inte ställs inför rätta, döms och straffas.

Men det är inte lagar och regler som gör att vi samlats här idag. Vi samlas därför att vi vet att det är vår kamp, våra röster tillsammans, vår organisering, som kan omvandla regler, lagar och ord till handling. Och vi kräver handling.

Vi samlas för att visa solidaritet. Solidaritet är den praktiska konsekvensen om att nästa gång kan det vara jag, nästa gång kommer det vara jag. Men om vi, tillsammans, jag och du. Då kan vi skydda varandra. Och om inte skydda, så kan vi dämpa stötarna, lindra värken. Bära den tillsammans. Och vi kan förändra. Vi kan skapa en ny värld, en annan framtid. Därför är vi här.

Och vi vet att vår solidaritet märks, syns och hörs ända till Jerusalem, till Ramallah, till Gaza. Till de som stängs ute från Al Aqsa-moskén och de vars hus jämnas med marken. De som svälter, de som gråter över döda släktingar. Det behövs, minns Rawans ord: ”Världens tystnad dödar oss två gånger.”

Vår kamp står mot de mäktiga, kostymklädda som sitter i skyddade rum och blickar ut över världen och ser profit, marknader och markområden att vinna. Vapen som skeppas över land och hav.

Israels ockupation av Palestina är brutal och rättsvidrig. Syftet är att omöjliggöra ett liv i frihet för palestinierna. Den upprätthålls genom splittring, avhumanisering och rasism. Vår kamp handlar om det motsatta. Där de ser siffror och dollar ser vi människor, människoliv, bröder och systrar. När de kallar barn för terrorister pekar vi på den stridsvagn som barnet kastar sten mot. När de vill dela upp med murar, gränser, vapen och ord så håller vi ihop, över hela världen.

Det är solidaritetsrörelserna som är nyckeln till fred, till upprättelse för förtryckta folk. Vi försvarar människovärdet, vi kräver att folkrätten efterföljs. Vi vill se ett fritt, självständigt och demokratiskt Palestina.

Och idag säger vi, med en röst: Stoppa Israels attacker. Leve Palestina. Tack!

Låt inte surrogathandeln smygas igenom

Surrogatmödraskap beskrivs ofta som en bra lösning på ofrivillig barnlöshet. Det är förstås tråkigt när människor som vill ha barn inte kan få det, men lösningen kan inte vara att tillåta handel med graviditeter, kvinnors kroppar och med barn. Därför är det olyckligt att Sverige, med vår historia av att gå före i kampen för kvinnors rätt över sina kroppar, nu i det tysta öppnar upp för legalisering av graviditetskontrakt.

Globalt omsätter surrogatindustrin enorma summor pengar, och majoriteten av alla dessa barn föds av fattiga kvinnor i Indien. Det är inte ovanligt att de under graviditeten bor på speciella kliniker där deras liv styrs. Det är naturligt att det idag finns ett utbrett motstånd i Sverige mot den kommersiella formen av surrogatmödraskap. I stället har förespråkarna riktat in sig mot att legalisera den form där kvinnan helt utan betalning genomgår en graviditet, så kallat altruistiskt surrogatmödraskap. Det här märks i den pågående offentliga utredningen om barnlöshet som presenteras i februari nästa år – uppdraget är bland annat att “ta ställning till om surrogatmoderskap ska tillåtas i Sverige, med utgångspunkten att detta i sådant fall ska vara altruistiskt”.

Då det är tydligt att utgångspunkten ända från det att utredningen tillsattes varit att utesluta en legalisering av det kommersiella surrogatmödraskapet, är det minst sagt märkligt att kopplingen mellan det altruistiska och det kommersiella surrogatmödraskapet helt verkar förbises. I länder som Storbritannien, där endast den altruistiska varianten tillåts, har efterfrågan ökat drastiskt och en mycket större grupp barnlösa par än innan vänder sig nu till länder som Indien i jakt på en kvinna att betala för ett barn. Det är ironiskt att redan från början konstatera att Sverige inte bör syssla med kommersiellt surrogatmödraskap, men att samtidigt inte dra sig för att bidra till en ökning av denna barnhandel.

Så länge utredningen om surrogatmödraskap får pågå i det tysta är det en stor risk att en lagändring plötsligt kommer att ha smugit sig igenom, och det vore ett stort bakslag för kvinnors rätt över sina egna kroppar. Det vore ovärdigt ett land som Sverige. Vi har en sexköpslag som andra länder tar efter och vår aborträtt står sig stark. Vad gäller surrogatmödraskap vore det enda rimliga att ta efter Frankrike, där “alla avtal som gäller fortplantning eller havandeskap åt tredje part” är förbjudet i lag. På så sätt skyddas kvinnor från att utnyttjas, oavsett om det är mot betalning eller för att frivilligt hjälpa andra som längtar efter barn. Surrogatmödraskap oavsett form är något som alla feminister, och alla som motsätter sig människohandel, borde ta ställning mot.

Uttalande antaget av Ung Vänsters förbundsstyrelse 151010-11.

 

För mer information
Tove Liljeholm
Pressekreterare Ung Vänster
072-587 86 85
08-654 31 00
tove.liljeholm@ungvanster.se

Ung Vänster efter terrorattacken: agera mot Turkiets regering

Turkiet, HDP

Igår genomfördes ett terrorattentat mot en fredsdemonstration i den turkiska huvudstaden Ankara. Över 100 människor dödades och ytterligare hundratals skadades. Demonstrationens budskap handlade om en fredlig utveckling efter de senaste månadernas oroligheter och repression och våld från regimen. Arrangörer var turkiska fackförbund och demonstrationen stöddes av det prokurdiska vänsterpartiet HDP. Attacken beskrivs som den allvarligaste i Turkiets moderna historia. Efter händelsen har regeringen förbjudit rapportering från demonstrationen och terrordådet, samt censurerat sociala medier bland annat genom att stänga ner Twitter.

− Vi reagerar med sorg. Det är inte bara förlusten av människoliv som är djupt tragisk, det är också allvarligt att våldet mot kurder och den prokurdiska rörelsen tillåts fortsätta. Omvärlden måste agera mot att den turkiska regimen trappar upp repressionen, censuren och i praktiken verkar direkt för en våldsam utveckling och försvårar processen inför nyvalet. Turkiets regering visar tydligt att man vill gå i rakt motsatt riktning från demokrati och fred, säger Ung Vänsters förbundsordförande Hanna Cederin.

Sedan en tid pågår en offensiv mot kurder och den prokurdiska rörelsen från turkisk militär och myndigheter. Flygattacker mot kurdiska områden i Syrien och Irak har genomförts, hundratals oppositionella har arresterats i Turkiet och hemsidor har stängts ner av myndigheterna. Den turkiska regeringen motiverar sitt agerande med att man ”bekämpar alla former av extremism” och attackerna mot kurder blandas samman med attacker mot IS/Daesh.

− Detta är en fortsättning på decennier av förtryck mot kurder i Turkiet. Det är skamligt att världssamfundet inte reagerar mer kraftfullt när Turkiet verkar för ytterligare spänningar och lidande i ett redan oroligt Mellanöstern, i synnerhet Nato-länderna som gett sitt medgivande till Turkiets militära angrepp mot kurdiska mål i närområdet. Ung Vänster står bakom kampen för kurdiskt självbestämmande och fördömer den turkiska regeringens agerande efter terrorattacken, säger förbundsordförande Hanna Cederin.

För mer information
Tove Liljeholm
Pressekreterare
072-587 86 85
072-587 86 85
tove.liljeholm@ungvanster.se

Överlevnad är ingen symbolfråga

Elin Morén

Elin Morén

”The israelis wants revenge, we’re really scared. They’re armed and they are everywhere”. Citatet kommer från en bekant som befinner sig i Ramallah på Västbanken.

Den senaste tiden har stämningen och våldet runt Tempelberget i gamla stan i Jerusalem trissats upp. Det hela eskalerade i förra veckan när israelisk militär trängde in i al-Aqsamosken och två israeliska bosättare sköts ihjäl på Västbanken.

Nu får hela palestinska folket känna konsekvenserna. Som hämnd för angreppet på bosättarna har israelisk militär trappat upp våldet runt om på Västbanken och bosättarna får fritt spelrum att vandalisera hem och trakassera palestinier. Under de dygn som följt har tre palestinier mist livet och hundratals skadats. Palestinier har bannlysts från gamla stan i Jerusalem och det har skett minst fjorton attacker mot ambulanser. Organisationen Palestinska Röda halvmånen klassar situationen som akut nödläge.

Det råder sedan decennier ett apartheidsystem mellan Israel och Palestina, ockupanter och ockuperade. Med jämna intervaller får det horribla konsekvenser, så som de blodiga attackerna mot Gaza under 2012. Men det finns även ett ständigt hot mot palestinska medborgares säkerhet, vilket innebär en alltid närvarande oro över sig själv och sina medmänniskor och ett kraftigt begränsande av palestiniernas livsutrymme och möjligheter.

Det vi sett de senaste dagarna är en kollektiv bestraffning fullständigt utan proportioner. Vad Israel gör är helt uppenbart ett sätt att spänna musklerna och visa vilka som har makten. I stället för att ställa gärningsmännen inför rätta utnytjar man tillfället till att understryka sin kontroll över palestinierna.

Är det här rimliga omständigheter att leva under? Under september hungerstrejkade hundratals palestinska flyktingar utanför Migrationsverket i Malmö för att få sin asylansökan omprövad. Flera av dem är från Gaza, där den humanitära situationen är extremt allvarlig. Många av de hungerstrejkande är sedan länge hemmahörande i Sverige i väntan på asylprocessen och med hopp om att kunna skapa en trygg tillvaro för sig och sina familjer här. Men Migrationsverket anser uppenbarligen att det går lika bra att göra under ockupation och våld.

När regeringen tillträdde gick det inte länge innan man erkände Palestina som stat, något som sände en tydlig signal till övriga världen om att vi inte accepterar den olagliga ockupationen. Det erkännandet måste bli mer än symboliskt och måste speglas i fortsatt politiskt agerande. Sverige ska ha en nolltolerans mot den israeliska ockupationen och så länge den pågår bör vi genomföra en nationell bojkott av israeliska varor.

Asylrätten i Sverige måste stärkas för alla de som flyr från krig och förföljelse, här ska alla kunna finna en fristad. Regeringen måste ta sitt solidaritetsansvar såväl internationellt som här hemma, de kan snacka hur mycket de vill, men nu är det upp till bevis.

Elin Morén, andre vice ordförande

Våldet mot kurder måste stoppas i Turkiet och Sverige

Kurdistan

Situationen i Turkiet inför nyvalet i november är orolig. Sedan den turkiska regeringen i slutet av sommaren inledde en offensiv av repression mot kurder och mot det prokurdiska vänsterpartiet HDP har nationalistiska och fascistiska krafter stärkts. I förra veckan attackerades det HDP:s huvudkontor i Ankara och minst 120 av HDP:s lokala kontor har utsatts för attentat. Över hela Turkiet attackeras människor som misstänks vara kurder eller sympatisörer till HDP. Utvecklingen har också märkts i Sverige de senaste dygnen. Under gårdagen hölls en turkisk nationalistisk manifestation i Stockholm med hundratals deltagare och under natten skedde en explosion i en kurdisk lokal i Fittja.

– Attackerna mot den kurdiska befolkningen i Turkiet och attackerna mot svenska kurder hänger ihop. Den nationalistiska rörelsen visar att den är beredd att gå långt för att skrämma oppositionella och det fascistiska våldet måste tas på största allvar, säger Hanna Cederin, förbundsordförande för Ung Vänster.

Samtidigt fortsätter den turkiska regeringens våldsamma repression. Flera kurdiska byar och städer har isolerats och belägrats av militären med civila dödsoffer som följd. Oppositionella har arresterats och ett stort antal tidningar och webbsidor i har stängts ner.

– Omvärlden måste reagera och fördöma Turkiets aggression såväl som avsaknaden av skydd mot våldet från nationalister. Den turkiska regeringen har genom sina militära attacker och omfattande övergrepp mot kurder och oppositionella visat att man inte är intresserade av ett demokratiskt nyval. Erdoğan tillåter brutala övergrepp på sin egna befolkning för att vinna majoritet, då måste världssamfundet reagera. Det handlar om att kräva att Turkiet respekterar grundläggande demokratiska rättigheter, avslutar Cederin.

För mer information
Tove Liljeholm
Pressekreterare Ung Vänster
08-654 31 00
072-587 86 85
tove.liljeholm@ungvanster.se

Sida 3 av 612345...Sista »