Köpenhamn, Lördag den 14 december

ännu en dag av protester mot EU och den politiska utvecklingen i Europa. Idag har Ung Vänster deltagit i två stora demonstrationer som vardera samlade över tolv tusen demonstranter. Dessa demonstrationer har utgjort höjdpunkten för protesterna mot EU-cirkusen under helgen. över fem hundra medlemmar från Ung Vänster och norska Sosialistisk Ungdom deltog i ett gemensamt block och visade att det nordiska EU-motståndet lever och är starkt.

Det fanns farhågor om att anarkisterna skulle störa den andra demonstrationen, men vi lyckades genomföra den på ett fredligt sätt och samtidigt visa på ett starkt motstånd mot EU:s politik.

Det är beklagligt att svensk media väljer att skriva om tretton gripna anarkister istället för att uppmärksamma att uppemot 12 000 människor gick ut på gator och torg för att manifestera sitt motstånd. Trots att de stora och lyckade demonstrationerna förlöpte helt fredligt.

Vi som vill något vettigt med våra protester är många och starka. Det har varit både skojigt och viktigt att demonstrera i Köpenhamn i helgen. Nu börjar ett år av massivt arbete för att hindra ett svenskt medlemsskap i EMU.

Tora Breitholtz, vice ordförande Ung Vänster

Hjälp oss att stoppa nazistparaden!

Sveriges nazister har återigen en parad i Salem den 7 december. Nazisterna utnyttjar en ung persons tragiska död för sina egna syften. Salemmarschen är ingen opolitisk minnesmanifestation utan en nazistisk parad med kända nazistiska organisationer som huvudorganisatörer, Blood & Honour, Info14 och Nationalsocialistisk Front och parlamentariska partier som Nationaldemokraterna.

Till förra årets parad bussades det dit nazister från hela Norden och Tyskland. Vi måste se till så att deras parad inte blir en årlig återkomma. Nazisterna får inte stå oemotsagda, det är därför viktigt att många kommer och visar att det finns ett mostånd.

Vi samlas för en stillastående manifestation klockan 14.00 under parollen: Stoppa rasismen – Salem nazistfri zon. Uppträdanden och tal. Plats: Rönninge Torg, vid Rönninge Pendeltågstation. Arrangörer är: Kommittén mot nazistparaden, Salembor mot rasism & Nätverket mot rasism.

Mer info, ring: Ung Vänster Storstockholms Distriktscentral på tele 08-640 80 05 eller gå in på Nätverket Mot Rasisms hemsida: www.nmr.nu

Det handlar inte om mynt – det handlar om makt!

Självsäkert meddelades idag beslutet att folkomröstningen om EMU kommer äga rum den 14 september. Poängen är att omröstningen, som Göran Persson redan sagt tidigare, ska ligga precis efter semestern så att alla har euromynten i färskt minne och i plånboken.

Men EMU handlar inte om pengar, det handlar om makt. Därför är också andra frågor än bara datumet viktigt. Vad ska stå på valsedeln till exempel? Det naturliga vora givetvis ett ja eller ett nej till valutaunionen EMU. Men risken finns att jasidan är villiga att gå hur långt som helst för att få frågan att handla om vilken sorts mynt man betalar sin mjukglass på badstranden med.

En annan viktig fråga är resursfördelningen. I EU-folkomröstningen hade jasidan mer än 10 gånger så mycket pengar som nejsidan, samtidigt som den statliga ”informationen” var långt ifrån opartisk. Det enda rimliga vore att nejsidan får en större del av de statliga kampanjpengarna, eftersom jasidan genom Svenskt Näringsliv ändå att kommer ha 100-tals miljoner mer i kampanjmedel än nejsidan. Man skulle givetvis också önska att regeringen förstod att någon objektiv information inte existerar. Alltså ska inte staten blanda sig i folkomröstningsarbetet med olika informationsinsatser

Vårt nej till EMU handlar om makt, om demokrati. Hur mynten ser ut kvittar för oss. Men EMU handlar inte om pengar. EMU handlar om att lämna över makt, från folkvalda församlingar som riksdagen, till tjänstemän i slutna rum. Huvudfrågan är, tycker vi att det är rimligt att de som drabbas av politiska beslut också är de som i slutändan har makten. Om svaret är ja måste EMU stoppas. EMU innebär nämligen motsatsen, att vi som riskerar att bli arbetslösa vid ekonomiska kriser absolut inte ska få påverka vad herrarna i den Europeiska Centralbanken gör.

Ja-sidan har redan visat att de inte värdesätter demokrati och rättvisa regler särskilt högt. Ung Vänster har hela tiden stött vänsterpartiets krav på att det ska gå ett år mellan beslut om datum och själva folkomröstningen. Ja-sidan tjänar på en kort och jippobetonad kampanj, medan nej-sidan vinner på folkbildning och vanligt opinionsarbete. Men vår politiska och ekonomiska elit väljer ändå ett datum som ska maximera deras möjligheter att trycka in oss i en odemokratisk union.

Det är okej. Den här kampen kommer vi inte att förlora. Vi vägrar. Vi tänker inte låta hela välfärdsidén och demokratin skjutas i sank med skitsnacksargument om att EMU skulle vara bra för freden, barnen eller något annat fint som inte har något med saken att göra. Den 14 september firar vi segern!

Edvard Ankarudd, Ordförande Ung Vänsters EMU-utskott
Ali Esbati, Ordförande Ung Vänster

Demonstrera i Köpenhamn!

Under Luciahelgen 13-15 december kommer det vara stora demonstrationer i Köpenhamn med anledning av EU:s toppmöte. Ung Vänster kommer anordna bussresor från olika delar av
Sverige till Köpenhamn. Vi kommer även fixa sovplatser (golv, d.v.s. liggunderlag och sovsäck). Om du är intresserad av att åka med oss till självkostnadspris så skicka ett mail till info@ungvanster.se

De två stora demonstrationerna kommer vara på fredagen den 13/12 (ett fackeltåg mot rasism och Fort Europa) och en stor samlingsdemonstration på lördagen den 14/12.

För mer information om vad som händer i Köpenhamn, besök nätverket Stop Voldens hemsida, www.cph2002.org

Sluta leka med våra liv!

Under flera år har arbetsgivarna ökat sin makt över oss som jobbar. Timanställningar, vikariat, prov- och behovsanställningar handlar i grunden om samma sak. Företagsägare snackar om flexibilitet och frihet, men i själva verket tar de sig rätten att leka med oss som om vi vore utbytbara delar som finns till bara för att jobba ihop större vinster åt dem.

Genom att anställa tillfälligt skapar arbetsgivarna en armé av reservarbetskraft till minsta möjliga kostnad. På det sättet kan de maximera sina vinster och slippa ta ansvar för att de som jobbar ska kunna leva ett värdigt liv. Utan ett fast jobb kan man inte få ut semester eller ersättning för sjuk- eller föräldraledighet. Man saknar också det skydd som fast anställda har, och drar sig därför ofta från att föra fram kritik och synpunkter. Många behovsanställda får veta dag för dag hur mycket de ska jobba.

Att inte kunna planera sitt liv, föra fram sin åsikt eller veta hur mycket pengar som kommer in på kontot den 25:e kan knappast kallas för frihet. De enda som befrias av en skrotad arbetsrätt är arbetsgivaren, vi andra fjättras till en osäker livssituation.

Under 90-talets höga arbetslöshet stärktes arbetsgivarnas makt drastiskt, medan många människor konkurrerade om jobb. Idag minskar arbetslösheten, men samtidigt exploderar andelen otrygga anställningar. Framför allt drabbas unga och anställda inom den privata tjänstesektorn – som hotell, restaurang, städning och handel.

Det är uppenbart att arbetsgivarna försöker befästa sin maktposition. Därför driver de också förslag för att bryta ner den befintliga arbetsrätten på punkt efter punkt.
Det är dags att vi går ihop och visar att vi inte accepterar att behandlas som viljelösa slavarbetare. Vi kräver trygghet, inflytande och fasta jobb med lön att leva på.

Tora Breitholtz, vice ordförande för Ung Vänster

Vi är stolta men inte nöjda

Kammaråklagare Hans Ihrman har beslutat lägga ned förundersökningen mot Ali Esbati, ordförande i Ung Vänster och Kristoffer Housset, förbundsstyrelseledamot i Ung Vänster.

– åklagarens beslut är både en seger och en källa till frustration, säger Ali Esbati och Kristoffer Housset i en kommentar. Vi är stolta men inte nöjda.

– Det är naturligtvis bra att konstatera att vårt symboliska stöd till PFLP:s biståndsverksamhet inte kunnat terrorstämplas. Det är också viktigt att konstatera, att åklagaren i sin motivering tvingas gå till resonemang som egentligen inte har stöd i lagstiftningen och terrorlistan. åklagaren skriver bland annat att vårt förfarande ”inte kan anses motverka de aktuella sanktionernas allmänna syfte”. Det är ju precis vad vi hävdat. Att se vår insättning som ett hot mot fred och säkerhet är förstås absurt. åklagaren tvingas i praktiken konstatera att lagen är oklar och att terrorlistorna skapar en mycket märklig rättssituation. Att en åklagare tvingas tillstå att han ser ”oerhörda tillämpningproblem” med en lag är förstås ett underbetyg till lagstiftningen, och det var också ett av våra syften, säger Kristoffer Housset.

– Samtidigt är det mesta fortfarande oklart. I och med att förundersökningen läggs ned blir de flesta av frågorna hängande i luften. Detta är något som regeringen borde ta ett politiskt ansvar för. Det går inte att komma undan det politiska ansvaret genom att hänvisa till domstolsväsendet. Den terroristlista som skapar alla dessa problem är en rent politisk produkt som EU:s utrikesministrar varit med och tagit fram. Det är alltså regeringen som måste ta ansvaret för det juridiska moras som man gett upphov till, fortsätter Ali Esbati.

– Den mycket viktiga praktiska frågan om huruvida biståndsverksamhet med PFLP som samarbetspartner är möjligt eller inte har inte fått något svar. Detta är extra intressant eftersom det i förarbetena till den svenska lagen som började gälla 1 juli 2002 mycket tydligt framgår att biståndsverksamhet inte ska drabbas. I förarbetena kan man läsa att ”regeringen anser därför att det måste säkerställas att ett utvidgat straffansvar i enlighet med vad som nu föreslagits inte får orimliga konsekvenser”, samt ännu mer rakt på sak: ”Det är regeringens bestämda uppfattning att det inte kan komma i fråga att straffbelägga bidragsverksamhet som sker i syfte att lindra människors nöd, även om det finns en risk att den ekonomiska hjälpen kan komma att används för andra syften än vad som är avsett”.

– ändå är det exakt detta som sker när en organisation som Emmaus Björkå måste gå i ovisshet om vad som gäller och tvingas se över sin viktiga biståndsverksamhet.

Kristoffer Housset riktar också kritik mot de liberala debattörer och ledarskribenter som anklagat Ung Vänster för stöd till terrorism.

– De som skrikit om brott och terror måste också träda fram och säga hur de vill göra. Vill de ha en ännu mer rättsosäker lagstiftning eller inser de vilka absurda konsekvenser som redan denna lagstiftning har kunnat få?

Esbati och Housset vill också tacka för det stöd de fått under processens gång. Många har hört av sig till Ung Vänster och velat tacka, själva sätta in pengar eller på annat sätt visa sin upprördhet över terrorlistan och dess konsekvenser. Ett upprop som lades upp på Ung Vänsters hemsida har på en dryg vecka undertecknats av 850 personer.

– Det är glädjande, eftersom det är helt nödvändigt med ett medborgerligt agerande för att fortsätta bevaka tillämpningen av den här typen av rättsosäker lagstiftning och stoppa en mycket obehaglig utveckling där demokratiska rättigheter snabbt urholkas.

– Ett av våra viktigaste syften har varit att skapa debatt och medvetenhet kring de här frågorna. Nu hoppas vi att det leder till att fler agerar på olika sätt mot rättsligt godtycke och terrorstämplandet av legitima politisk kamp. Vårt eget arbete går nu vidare och då kommer kampen mot terrorlagar och för det palestinska folkets rättigheter att ha en central plats, avslutar Ali Esbati.

För mer information kontaka
Ali Esbati 0733 706 426
Kristoffer Housset 0739 677 915

Upprop – Ett stöd för rättssäkerheten är ett stöd för Palestina

Ung Vänster tar initiativ till ett upprop mot den rättsosäkerhet som kriget mot terrorismen har medfört.

Uppropet är också ett stöd för Ung Vänsters förbundsordförande Ali Esbati och förbundsstyrelseledamoten Kristoffer Housset, som står anklagade för finansiering av terrorverksamhet.

Själva uppropet finns här!

Underteckna gärna uppropet och sprid vidare till dina bekanta.
Bakgrunden till anklagelserna mot Ali Esbati och Kristoffer Housett finns i dessa artiklar:

Vem är terrorist? Nu får vi klarhet!
Bryt mot lagen – stöd PFLP!
Pengar insatta till PFLP
Har vi brutit mot lagen nu?

11 September – en cyniskt utnyttjad tragedi

Det har nu gått ett år sedan terrorattackerna den 11 september. Genom en rad avskyvärda handlingar dödades tusentals vanliga människor, de flesta i New York. Det finns ingen och inget som kunde eller kan rättfärdiga dessa våldsdåd.

Terror mot civila måste fördömas oavsett när, hur och av vem det genomförs. Vi utsträcker idag vår medkänsla och sympati till de amerikaner som drabbades av attackerna den 11 september.

Vi reagerar därför skarpt, när vi ett år senare kan bevittna hur denna stora mänskliga tragedi har utnyttjats i ett cyniskt och brutalt spel för att gynna grumliga politiska intressen, till en kostnad av tusentals nya människoliv.

Vi kan konstatera att de farhågor vi hade har besannats. Den amerikanska regeringen och andra reaktionära krafter har utnyttjat amerikaners död som en förevändning för att sätta viktiga demokratiska fri- och rättigheter på undantag.

I Afghanistan har 4000-5000 människor dödats säkra siffror är svåra att få. Ett av världens absolut fattigaste länder har blivit ännu fattigare. USA har tillsatt en marionettregim istället för den talibanregim som man själv en gång i tiden hjälp till makten. Om dessa civila offer talas det mycket tyst. Och målen för den illegala amerikanska attacken mot Afghanistan har hela tiden omdefinierats för att passa Bush-regimens syften. Från början handlade det om att stoppa nya terrorattacker, därefter att hitta och straffa de skyldiga till brottet, sedan om att förbättra kvinnors situation och till sist om att fixa fram en ny regering i Afghanistan.

”Kriget mot terrorismen” har också visat sig kunna användas mot alla människor från Mellanöstern, i synnerhet muslimer. Fullständigt groteska rättsövergrepp har ägt rum mot människor runt om i Västvärlden, enbart baserat på utseende. Man har också från många staters sida passat på att utnyttja människors berättigade oro och krav på säkerhet, till att införa striktare kontroller på den egna befolkningen och underminera rättssäkerheten.

Reaktionära och auktoritära regimer runt om i världen har flyttat fram sina positioner. Israel har passat på att fördjupa ockupationen av Palestina. I Colombia passar regeringen på att bryta fredssträvandena och angripa fattiga människor i områden som kontrolleras av FARC-gerillan. I Ryssland har man passat på att ytterligare trampa på tjetjenernas mänskliga rättigheter.

Det gäller att reagera mot detta som människa och medborgare. Bortom det politiska etablissemangets hycklande inställning måste vi därför visa verklig, allmänmänsklig medkänsla och sympati för alla dem som fallit offer för terrorn.

Vi tänker alltså på offren för terrangreppen den 11 september, vi tänker på offren för den israeliska massakern i Sabra och Shatila 1982, på offren för det orättfärdiga kriget mot det afghanska folket och offren för Pinochets USA stödda högerkupp i Chile 1973.

Och vi står upp för medborgerliga rättigheter, för demokrati och rättssäkerhet och för en fredlig värld utan våld och terror.

Hans Linde: Seger i Oslo – och lärdomar för polisen

12.000 personer demonstrerade i måndags i Oslo mot Världsbanken. Det var troligen den största politiska manifestationen i Oslo sedan folkomröstningsstriden om EU 1994. Demonstrationen var välorganiserad och kraftfull – en riktig folkfest som bjöd in osloborna att protestera, dansa och sjunga. Många olika organisationer hade anslutit sig till initiativet Oslo 2002 som under lång tid planerat demonstrationen.

Ett fytriotal Ung Vänster-medlemmar hade också kommit till Oslo för att demonstrera. De deltog i systerorganisationen Sosialistisk Ungdoms sektion. Denna sektion samlade över 500 deltagare. Här fanns hundratals röda fanor, jonglörer, eldslukare och Sveriges enda revolutionära blåsorkester Röda Flåset som gjorde internationell debut.

Inför demonstrationen hade polisen piskat upp rena krigsstämningen.
Många märkliga rykten spreds av polisen – bland annat att ett stort antal utländska demonstranter absolut bestämt sig för att förstöra Oslo och att några aktivister skulle angripa polisen med en potatiskanon (!).

Polisen hade även laddat upp med stora styrkor och visade upp sitt ”träningsläger”, där man bland annat tränade med containrar och eldtunnlar. Detta jagade upp stämningen högst påtagligt. USA:s utrikesdepartement uppmanade sina medborgare att hålla sig borta från demonstrationen och norsk polis uppmanade högerpolitiker att hålla sig inomhus. Media laddade upp med dramatiska artiklar.

Det blev folkfest istället.

Precis som Nätverket Oslo 2002 konstaterar ska den norska polisen ha mycket beröm för sitt agerande under själva demonstrationen. Som överenskommet höll sig polisen i bakgrunden. Uniformerade poliser syntes över huvudtaget inte till och kommunikationen med demonstrationsledningen upprätthölls. Här finns det viktiga lärdomar att dra, inte minst för Göteborgspolisen som ju gjorde det rakt motsatta – bröt överenskommelserna och agerade oerhört provokativt i samband med demonstrationerna i Göteborg förra sommaren.

Mycket tyder på att polisen besinnade sig efter berättigad kritik från olika håll. Såväl vänsterns politiska partier som andra med civilkurage som deltagit i den allmänna debatten fördömde polisens upptrappning av läget.

Att demonstrationen i Oslo blev så lyckad är värt att glädjas över. Den breda rörelsen för global rättvisa fortsätter att flytta fram sina positioner och sätta fingret på det orimliga i dagens system. Samtidigt är tendensen vad gäller polisuppladdning och kriminalisering av politiskt motstånd mycket oroväckande.

Det genomfördes massiva kontroller vid gränserna. Vid dessa kontroller frågade tull och polis ut ungdomar om deras organisationstillhörighet och huruvida de demonstrerat i Göteborg – som om detta vore ett brott. I flera fall avvisades människor för att de till exempel varit dömda för klotter tidigare och därmed betraktades som ”säkerhetsrisker”. Vidare tvingade polisen Oslo kommun att riva upp kontrakten med de skolor som Oslo 2002bokat för att demonstranter skulle bo där. Allt detta är mycket tydligt ett sätt att i praktiken försvåra deltagande i folkliga demonstrationer och även ett sätt att i retoriken kriminalisera politiskt arbete över huvudtaget.

Det är en mycket obehaglig utveckling som varje medborgare har ett ansvar att ta ställning mot. Det bästa sättet att göra det är att fortsätta demonstrera och protestera. Det tänker vi göra.

Hans Linde
Göteborgare och vice Ordförande i Ung Vänster

För mer information, kontakta Hans Linde:
0736 22 09 62

1 år efter Göteborg: Försvara demokratin – demonstrera mera!

För ett år sedan demonstrerade tiotusentals människor i Göteborg i samband med att det resande cirkussällskapet av EU-ministrar kommit dit. Det var de största EU-kritiska demonstrationerna i Sverige – kraftfulla manifestationer som visade att vi är många som inte tar skit, inte accepterar en utveckling där klyftorna vidgas och demokratin sätts på undantag.

Men Göteborg blev också ett tydligt steg i den utveckling som nu rasar omkring oss – en utveckling som visar att demokratin tydligt hotas högerifrån. Högern har försvarat olagliga polisingripanden, våld mot demonstranter och skarpa skott. Händelserna i Göteborg har därefter utnyttjats för att demonisera och kriminalisera politiskt motstånd i allmänhet. Det har gått obehagligt fort. Det som ena dagen anses otänkbart blir historia nästa dag.

Samtidigt vägrar vi låta kampens villkor dikteras av människor som säger att de vill ha bort orättvisorna men som främst är ute efter personliga kickar. Förändring måste bygga på folklig mobilisering, inte elitistisk våldsromantik.

Vi vägrar acceptera att våra demokratiska fri- och rättigheter inskränks. Det bästa sättet att värna de demokratiska rättigheterna – som den avgörande rätten att demonstrera – är att faktiskt utöva dem. Det kommer vi att göra. Där backar vi inte ett tum.

Just därför kommer Ung Vänster att organisera ett brett deltagande på manifestationerna i samband med EU-toppmötet i Köpenhamn, luciahelgen 2002 (13-15/12). Vi kommer att ha ett gemensamt program och delta på både demonstrationer och andra aktiviteter, till exempel seminarier. I dagsläget vet vi inte exakt hur det kommer att utformas och hur mycket det kommer att kosta att åka med. Vi ser till att hålla nere kostnaderna så mycket som möjligt.

Vår målsättning är helt given: att tillsammans med danskar, norrmän och andra visa vårt EU-motstånd och vårt ställningstagande mot nyliberalismens härjningar i Europa. Vi kommer att göra det kratfullt, disciplinerat och fredligt. Vi kommer också att samarbeta med flera danska organisationer och med Sosialistisk Ungdom i Norge som också var med i de breda, folkliga demonstrationerna i Göteborg.

Följ med! Se till att vi blir många och starka tillsammans! Skicka din e-postadress, gärna också telefonnummer och vanlig adress till info@ungvanster.se (skriv Köpenhamn 2002 i ärenderaden) så får du mer information när det blir dags. Ditt engagemang är avgörande för att mota tillbaka hoten mot demokratin.

Sida 60 av 61« Första...102030...5758596061