Vi minns Kristallnatten över hela landet

9nov_hemsidan

 

 

9 november
Kristallnatten

I Ung Vänster har vi en lång tradition av att högtidlighålla minnet av kristallnatten, det görs över hela landet och i alla Ung Vänsters klubbar. Kristallnatten är hela den antirasistiska rörelsens dag och ett tillfälle att sträcka ut en hand till andra föreningar och erbjuda dem att ta kampen mot rasismen tillsammans med oss.

I år kommer våra högtidlighållanden av kristallnatten särskilt att fokusera på den svenska flyktingpolitiken och de villkor som som asylsökande i Sverige tvingas leva under. Vi kommer också att genomföra en landsomfattande insamling till Fristadsfonden.

Vad är Fristadsfonden?

Fristadsfonden instiftades av Vänsterpartiet 1995 och bistår flyktingar som hotas av utvisning med juridisk hjälp. När svenska myndigheter blundar för asylskäl bekostar Fristadsfonden advokatkostnader, läkarutlåtanden och tortyrutredningar. Tack vare Fristadsfondens arbete har många flyktingar fått permanent uppehållstillstånd i Sverige. Bidrag till Fistadsfonden sätts in på plusgiro 26 31 25 – 7.

 

Vi minns det vi inte kan göra ogjort, lovar varandra att det aldrig ska hända igen, och skapar en trygg framtid för alla – tillsammans. Anslut dig till ett av våra arrangemang, här är listan:

Gävleborg

Sandviken

Torgmöte Jansasparken, fackeltåg, antirasistisk spelning med början 17.00

https://www.facebook.com/events/1793278000894850/

Skaraborg

Lidköping
Nya stadens torg, kl: 18-19
https://www.facebook.com/events/229618667456195/

Skåne

Helsningborg

Fackeltåg, Stadsparken kl 18.00

https://www.facebook.com/events/1312603388774493/

Lund

Torgmöte, tal, stortorget kl 17.00

https://www.facebook.com/events/1130027327066064/

Malmö

Fackelmanifestation, tal kl 17.00 på Möllevångstorget

https://www.facebook.com/events/1798400190373206/

Kristianstad:

https://www.facebook.com/events/1778283885760287/

 

Storstockholm

Ljusmanifestation, Sergels torg, 18.30

https://www.facebook.com/events/1123666437729358/


Uppsala Län

Uppsala

Ljusmanifestation kl 18.00 på Stora torget

https://www.facebook.com/events/1186471311419283/


Västerbotten

Umeå

Fackeltåg 17.00, vid Grön Eld

https://www.facebook.com/events/642726945895448/

Skellefteå

Manifestation på Möjligheternas torg kl 17.30

https://www.facebook.com/events/650117201809037/?notif_t=plan_user_invited&notif_id=1477995429063038

 

Älvsborg

Alingsås

Ljusmanifestation, kl 19.00 i Järtas Park

https://www.facebook.com/events/1219689354768595/

 

 

 


Är du aktiv i en klubb eller distrikt vars arrangemang inte är med i listan? Mejla, nu!
info@ungvanster.se

 

 

 

Ung Vänster tipsar Skolverket om feministiskt självförsvar 

bannerfsf

Idag kritiserar både Skolverket och RFSU den svenska skolan för brister i att förebygga sexuella trakasserier. Skolan är idag den offentliga plats där de flesta sexuella trakasserierna mot unga äger rum. Trots det är det först efter att något allvarligt hänt som skolorna agerar mot problemen.

– Det är helt rätt att det behövs mer av förebyggande arbete i skolan. Budskapet från vuxenvärlden till unga tjejer är för ofta att sexuella trakasserier är en del av vardagen som dom får leva med. Om vuxna i skolan lämnar unga tjejer ensamma med att möta hot och kränkningar blir det en signal om att deras kroppar och sexualitet är till för andra, säger Ung Vänsters förbundsordförande Hanna Cederin.

Ung Vänster vill att feministiskt självförsvar införs i skolan, vilket gjorts av bland annat Umeå kommun och Göteborgs kommun. Att ge tjejer på den mest utsatta offentliga platsen kunskaper och verktyg att förhålla sig till sexuella trakasserier är en effektiv del av ett förebyggande arbete. Kurserna innehåller information om hur våldet ser ut, diskussion och fysiska övningar.

– Unga tjejer växer upp i ett samhälle där tjejers och kvinnors gränser ständigt överträds – i form av verbala så väl som fysiska kränkningar, och allvarliga våldsbrott. Feministiskt självförsvar är en praktik där vi får ett eget rum för att dela erfarenheter och hitta verktyg. Att införa feministiskt självförsvar är ett sätt att lägga makten där den hör hemma – hos tjejerna själva. Vi stödjer också RFSU:s krav om att ta sex- och samlevnadsundervisningen på allvar genom utvärdering och utbildning av lärare, säger Cederin.

Läs mer om Ung Vänsters arbete med feministiskt självförsvar här.

För mer information kontakta: Truls Persson, presskontakt 072-587 86 85

Tiggeriförbud splittrar

nato

Igår meddelade civilminister Ardalan Shekarabi att regeringen överväger att förbjuda tiggeri. I praktiken innebär det att man vill kriminalisera människor för att de befinner sig fattigdom.

– Shekarabi säger att det inte är den del av den svenska modellen att tigga, och påstår alltså att det är en del av den svenska modellen att förbjuda fattigdom. Regeringen visar åter igen att man överger verkligheten och politiken för att ägna sig åt splittring och signaler som utsatta grupper får betala för. Det skadar samhället, säger Ung Vänsters förbundsordförande Hanna Cederin.

Ung Vänster menar att diskussionen om tiggeriförbud i grunden är rasistisk och att man i demokratiska samhällen inte kan kriminalisera människor för att de är fattiga. Utspel om tiggeriförbud handlar om att spä på en splittring mellan ”vi” och ”dom.

– De som vill förbjuda tiggeri säger att de vill göra det för att det är ovärdigt och jag håller med. Det här är ett ovärdigt sätt av Socialdemokraterna att tigga röster inför nästa val. Innan man hittar på icke-lösningar mot fattigdom borde man ta tag i ett annat allvarligt samhällsproblem, nämligen en regering som sysslar med populism, avslutar Cederin.

För mer information kontakta:
Presskontakt, Truls Persson
(+46) 725 878 685
truls.persson@ungvanster.se

Hanna Cederin talade i Almedalen

IMG_2301[1]

Ung Vänsters ordförande Hanna Cederin höll tal på stora scenen i Almedalen under Vänsterpartiets dag. Hon lyfte bland annat den temporära asyllagstiftningen och gemensamma lösningar för ett jämlikt samhälle.

– Bara fantasifostrade liberaler kan rösta för medicinsk åldersbedömning och begränsade asylskäl, så att hbtq-personer inte får en fristad i Sverige. Bara ansvarslösa arbetarpartier kan införa tillfälliga uppehållstillstånd och därmed ge arbetsgivarna makt att villkora vem som får stanna i landet eller inte.

Hanna Cederin pratade även om den rörelse som är en motkraft mot repressiva krafter.

– Det finns dom som sagt i decennier att gränsen är nådd, och det blir inte mer sant för att statsministern stämmer in. I praktiken har civilsamhälle, socialarbetare, aktivister och myndigheter visat att en annan väg är möjlig.

– Världen förändras inte av ord, och den försvinner inte bara för att den bokstavligen stängs ute med gränskontroller. Almedalsveckan är slut, låt oss göra slut på andrummet också. Riv lagen. Låt dom inte pusta ut.

Kontakt:
Felicia Ohly, pressekreterare
072-587 86 85
felicia.ohly@ungvanster.se

Ung Vänster har valt ett nytt verkställande utskott

Dina till hemsidan

På Ung Vänsters förbundsstyrelsemöte helgen 10-12 juni valdes en ny förbundssekreterare, ett nytt verkställande utskott och två vice ordföranden.

Dina Viksten Abrahamsson är nyvald förbundssekreterare.

-
 Jag känner mig hedrad och spänd inför ett så pass stort uppdrag. Jag ser fram emot att vara med och bygga förbundet starkare och driva våra strategier för ett levande förbund i hela landet. Det här kommer helt klart bli utmanande men allra främst lärorikt och roligt!

Till verkställande utskott valdes:
Hanna Cederin, förbundsordförande, (omval)
Truls Persson, (omval)
Elin Morén, (omval)
Johanna Granbom, (nyval)
Dina Viksten Abrahamsson, (nyval)

Förbundssekreterare:
Dina Viksten Abrahamsson (nyval)

Förbundskassör:
Truls Persson, (omval)

Till vice ordföranden valdes:
Elin Morén, 1:a vice ordförande, (nyval)
Henrik Malmrot, 2:a vice ordförande, (nyval)

Pressbilder finns att hitta här. (Högerklicka och välj ny flik. Fotograf: Elin Morén)

För mer information:
Jesper Hillbom
Informationssekreterare

jesper.hillbom@unvanster.se

08-654 31 00
072-587 86 85

Pressmeddelande: Nytt asylpris instiftas av Ung Vänster och Vänsterpartiet

anita

Vänsterpartiet och Ung Vänster instiftar nu ett pris i Anita Dorazios namn. Summan ska vara 10.000 kronor och delas ut årligen den 23 september. Stipendiet delas ut till individer eller grupper som bedriver arbete för flyktingar och asylsökande.
 – Få personer har betytt så mycket för människors rätt till en fristad i Sverige, säger Hanna Cederin som är förbundsordförande för Ung Vänster. Anita Dorazio har förändrat hundratals liv med sitt hårda arbete och sin värme.
Anita Dorazio har länge varit en av de främsta förkämparna för asylrätt och flyktingars rättigheter i Sverige. Hon har fått ett antal utmärkelser för sitt flyktingpolitiska arbete genom Vänsterpartiets Fristadsfond och Asylkommittén. Hon är en förebild för många aktivister både i Ung Vänster och i Vänsterpartiet. Den 23 september 2016 fyller Anita Dorazio 80 år.
– Tack vare Anita och fristadsfondens arbete har både politiken och praktiken i den svenska asylprocessen blivit mer human, fortsätter Hanna Cederin. Jag ser fram emot att få fortsätta arbeta sida vid sida med Anita, det finns mycket kvar att göra.
För mer info 
Jesper Hillbom, informationssekreterare
jesper.hillbom@ungvanster.se 
072-587 86 85

Medlemmar från Ung Vänster reser till Ende Geländes klimataktion


imageendegelände

Idag är medlemmar från Ung Vänsters sydligaste distrikt Ung Vänster Skåne på väg ner till Proschim i Tyskland nära den polska gränsen för att delta i klimataktioner tillsammans med nätverket Ende Gelände. I området kring Proschim äger Vattenfall kolgruvor. Dagbrotten tros kunna ge uppemot 700 ton brunkol fram till 2050, men också resultera i förstörandet av 8 lokala byar varifrån 3000 personer kommer få flytta. Det är bland annat denna brunkolsverksamhet som Vattenfall ska sälja till det tjeckiska investmentbolaget EPH istället för att lägga ner verksamheten och låta kolet stanna i marken.

Emily Bronstorp och Peter Hang är två av de som reser ner.

– Protesterna handlar dels om att lägga ett tryck på samtliga företag och stater som bedriver miljöfarlig verksamhet att sluta med det, säger Emily Bronstorp från Malmöklubben. Men vill även att den svenska regeringen ska besluta om att Vattenfall inte ska få sälja sin verksamhet. De som är intresserade av att köpa upp vattenfalls tillgångar är det tjeckiska företaget EPH som ägs av miljardärer knutna till brevlådeföretag i skatteparadis och de är inte direkt kända för att ta något miljöansvar. Köpet gör troligen att EPH öppnar ytterligare fem kolbrott som Vattenfall har rätt till.

– Från Ung Vänster Skåne är vi fem stycken som åker, tillägger Peter Hang som är aktiv i Ung Vänster Lund. Från alla organisationer i Sverige är vi över hundra personer och sammanlagt så kommer vi nog att bli över tusen aktivister.

– Regeringen måste ta klimatansvar och avveckla Vattenfalls koltillgångar och bygga ut förnybara energikällor, fortsätter Peter Hand. Det är också vad Tyskland vill. Att lämna kolet kvar i marken är Sveriges största möjlighet att bidra till kampen mot klimatförändringar. Efter miljöns och klimatets åtta förlorade år, när Sverige hade en högerregering, vägrar vi acceptera fyra nya sådana år under en så kallad rödgrön regering.

För mer information

Jesper Hillbom, informationssekreterare

072-587 86 85

jesper.hillbom@ungvanster.se

Rode Grönkvist, förbundsstyrelseledamot och på plats i Proschim i Tyskland

070-782 81 66

rodejg@gmail.com

 

Läs Hanna Cederins 1 maj-tal

hanna2

Hanna Cederin, Norrköping och Linköping 2016

Första maj är en dag för att påminna varandra om varandra, och dom andra om oss andra. Om vår verklighet, som vi delar. Vi samlas, i en gemenskap, över hela världen. I varandras blickar finns vi och blir mer än vad vi är var och en för sig.

Vi vill påminna varandra om varandra. Om vilka vi är. Vi är långa, korta, krokiga, knotiga. Vi jobbar i butiken, stretar på universiteten, sopar gator, lyfter kroppar, vänder papper, vänder hamburgare. Skriver på, skriver ut, skriver in. Vi tror på Gud, eller vi tror inte alls. Eller så tror vi på Beyoncé. Ni som går på högstadiet, ni som är pensionärer. Vi som bor i förorten, ni som bor i stan eller på landet. Vi har vuxit upp här, precis runt hörnet, i Aleppo, Alingsås, Mogadishu, Motala, Santiago, Teheran, Pristina. Eller Östersund. I radhus, på flyktingförläggning, i villa eller hyresrätt. Såna är vi.

Vi vill påminna varandra om varandra. Om vilka vi är. Om hur vi ser ut, var vi kommer ifrån och vart vi är på väg. Om hur vi går och står, om hur det känns att gå och stå tillsammans. Hur det är att vara en liten del av nånting bra. Hur det är att vara på väg tillsammans.

Vi samlas för dom försöker få oss att blunda för varandra. Högern vill alltid avleda oss från hur samhället hänger ihop. Enligt dom kan man inte tala om klass längre. Det är förlegat. Maktstrukturer är hjärnspöken, det finns bara individer. Och ungdomarna är lata och det är grekerna också för den delen. Det viktiga är budgetar i balans och god moral. Under tiden står vårt val mellan pest eller kolera. Enligt dom med makt kommer vänsterns budskap om att vi kan förändra alltid beskrivas som drömlikt och utopiskt. Oavsett vad som sägs där uppifrån, vad som står på förljugna löpsedlar eller i korrupta regelsystem, så finns vi och vår verklighet. När dom mäktiga försöker blunda och stänga ute finns vi där och öppnar deras ögon.

Det säger vi till varandra idag, vi ropar ut det, vi går tillsammans över gator, torg och parker på alla kontinenter. Vi är på väg in i framtiden. Vårt budskap till varandra och till högern är: här är vi, tillsammans. Vi drömmer inte, vi lever drömmen.

Vi är inte offer. Det är inte därför vi kämpar. Det är ju vi som bär samhället, med våra händer, ryggar och axlar. Det är inte lidandet, utan det är vår längtan till frihet och hur vi omsätter den i handling. Och för att vi ser styrkan i varandra. Därför kämpar vi.

För att det är orättvist att vi bär upp vården men ändå jobbar på dåliga villkor. För att vi skapar värde åt företagen men ändå är det ägarna som kammar hem profiten. För att vi jobbar och betalar skatt så att välfärden ska fungera, men ändå plockas vinster ut av riskkapitalbolag.

För att utan oss skulle Sverige stanna. Börskonsulter och kostymmän skulle irra runt på gatorna, och ingen skulle hämta soporna. Ingen skulle bygga vägar, ingen skulle ta hand om barnen. Ingen skulle producera eller reproducera värde eller omsorg. Det skulle gå att låna pengar, visst. Dom skulle kunna roa sig med att spekulera i aktier och riskkapital. Men ingen skulle sitta i kassan och ingen skulle tända gatlyktorna. För det är det vi som gör, åt oss och åt dom trots att dom inte bidrar.
Vi täcker över och håller ihop, men vi är trötta på att bära eliten och deras orättvisa projekt. Och vi vet att det är människor som formar historien, att det är politisk kamp som styr utvecklingen. Vi går inte på att det finns en enda vägens politik, att något är hugget i sten. Vi bär samhället och då kan vi också förändra det.

Idag firar vi segrar och samlas till nya strider. Så ser verkligheten ut, vi vinner segrar och när vi inte gör det ger vi inte upp. Kom ihåg det. I den verklighet vi delar finns både sorg och lidande, och längtan och värme. Det är vad som för oss framåt. Freden lever, solidariteten lever och människovärdet ges mening tillsammans.

I vår verklighet, den som vi delar, finns värkande ryggar, maktfullkomliga makthavare, orättvisa, tystnader och andrum som vi inte bett om. Men i samma verklighet finns gemenskapen, tryggheten, friheten. Inte helt säkert konkret, men tanken, drömmen. Och alltid rörelsen. Kom ihåg det.

Kom ihåg att sextimmarsdag införs på arbetsplatser runt om i landet. Tänk på Besma som jobbar på Svartedalens äldreboende, som har fått mer tid att gå på gymmet och tycker mer om sitt jobb.

Kom ihåg den våg av solidaritetsarbete med nyanlända som fortfarande gör avtryck i Sverige och i människorna. Tänk på alla språkcaféer och manifestationer i vardagen. Tänk på 18-årige Abbas från Afghanistan som spelar i IFK Arvidsjaur och nu börjat som tränare för 15-åringar.

Kom ihåg att Sverige har aldrig fått en strippklubbsindustri. Dragan Bratic åker runt Sverige och öppnar klubb efter klubb, men nästan alla får stänga. Hans motståndare är tjejjouren i Sundsvall, aktionsgruppen ”Otygspatrullen” i Karlshamn och det autonoma bokcafét i Jönköping.

Och kom ihåg att varje gång vi sagt att vi vill ha en bättre framtid så har högern sagt att vi drömmer. Dom sa det om rösträtten, om första semesterveckan och femte semesterveckan. Om könsneutral tronföljd, adoption för homosexuella, preventivmedel, hemspråksundervisning. Dom sa det om förskolan och om allmännyttan. Dom har haft fel och vi har vunnit, och nu ska vi ta fler steg. Inget framsteg, ingen rättighet har vi fått gratis, utan kamp. Och ingen gång har fascismen segrat. Ingen gång har dom besegrat oss. Vi firar våra segrar och samlas till nya strider.

Vi har länge fått höra att vårt val står mellan pest eller kolera. Mellan bostadsbrist eller höjda hyror. Mellan farliga båtfärder över Medelhavet eller flyktingläger under brinnande krig. Mellan ingen välfärd alls eller en välfärd som styrs av vinstintressen. Mellan arbetslöshet eller en osäker arbetsmarknad. Det är fel.

Dom säger att vi måste välja, bo kvar hemma, på kompisens soffa. Rivningskontrakt, andrahandskontrakt, inneboende. Aldrig trygg aldrig långsiktig. Eller så väljer vi höjda hyror. Och när vi säger att vi inte har råd då säger dom att dom ska höja bostadsbidragen. Kapitalet höjer hyrorna och staten bostadsbidragen. Det är fel.

Dom säger att vi måste välja, så kallad hjälp på plats eller en resa på liv och död över farligt land och hav. Trängas i flyktingläger eller tillfälligt uppehållstillstånd. Ditt öde i chefens händer eller stanna i kriget. Det är fel.

Dom säger att valet står mellan dig och mig. Ditt jobb eller mitt jobb, mitt uppehållstillstånd eller din välfärd. Dom ställer oss mot varandra, delar och splittrar. Påstår att vi måste konkurrera. Det är fel.

Pest eller kolera har aldrig varit framtiden. Tvärtom. Det går att välja något annat. Politik är att välja, makt är att leda. Inte att kapitulera och skölja bort skulden med krokodiltårar.

Vi accepterar inte pest, vi accepterar inte kolera. Vi vet att Sverige är rikare än någonsin och skulle kunna vara bättre än någonsin. Resurserna finns men problemet är fördelningen. För det finns ett gäng som tydligen aldrig måste välja bort tryggheten, vars livsvillkor aldrig står på spel när ekonomin krisar och som inte ens behöver bidra med skatt till det gemensamma. Miljonärer och miljardärer som till och med får bidrag i form av RUT och ROT, ränteavdrag och slipper arvs-, fastighets- och förmögenhetsskatt. Vi väljer framtiden och vi väljer varandra. När dom försöker gömma undan rikedomarna och öka klyftorna så vänder vi blicken uppåt. Sveriges största samhällsproblem är ojämlikheten och dom som står i vägen är den ekonomiska eliten.

Vi måste hålla ihop trots att dom vill ställa oss mot varandra. Det andrum som makteliten vill ha det finns mellan oss, i distansen, i klyftorna. Det är när vi ser varandra som hot, som volymer eller som skadedjur som samhället slits isär. Det är när det uppstår klyftor, både verkliga och inbillade, som den rasistiska världsbilden legitimeras. Där hämtar reaktionära krafter näring. Det återkommer i all högerpolitik, ta Alliansens arbetslinje som slog in kilar mellan mellan dom som jobbar och inte jobbar, dom sjuka, dom utanför.

Vi måste se det klart: rasismen börjar inte och slutar inte med Sverigedemokraterna. Högern och rasisterna vill med sitt falska ”vi och dom” exotifiera och nedvärdera så att dom som tillhör andra grupper ska tro att dom kanske kommer undan otryggheten. Om du jobbar hårt klarar du dig, om du är svenne kommer du undan, om du har rätt moral och värderingar kan du vara trygg. Det är inte systemet, det är du. Skyll dig själv om du råkar illa ut.

I slutändan drabbas vi allihop. När förorterna blir otryggare, när dom mänskliga rättigheterna urholkas och när lönerna pressas nedåt.

Just därför, vänner, systrar, grannar, bröder. Just därför är solidariteten så viktig. För att dom vill splittra oss, och det vill dom för att det är det enda som kan stoppa oss.

Den praktiska konsekvensen av att se sig själv i andra är solidaritet. Och så vill vi bygga samhället, därför att vi är beroende av varandra, vi människor. Den som säger något annat, det där om att vi är ensamma öar, att var och en för sig, den förnekar verkligheten. Förnekar sin egen mänsklighet, sin sårbarhet.

Det handlar om att nästa gång kan det vara jag, nästa gång kommer det vara jag. Som tvingas fly från krig, från naturkatastrofer, som blir sjuk eller arbetslös. Det kan bli min lön, min lägenhet, min syster eller min mamma.

Men om vi går sida vid sida, tillsammans, jag och du. Då kan vi skydda varandra. Och om inte skydda, så kan vi dämpa stötarna, lindra värken. Bära den tillsammans.

Vi ska möta splittringen med solidaritet och sammanhållning. Oavsett vilka av oss det gäller ska vi stå upp för varandra. Det betyder kamp för asylrätten, för ett värdigt flyktingmottagande, för tryggheten i våra förorter, för lika löner och villkor. Vi säger det högt, men det är också en handling: solidaritet.

Vi bär samhället och vi kan förändra det. När dom försöker få oss att sparka neråt, sparka på varandra. Då vänder vi blicken uppåt. Ja, det finns en grupp som står i vägen för ett bättre samhälle, för vår rätt till makt över våra liv, vår frihet.
För kompis det går bra nu, Sverige är rikare än nånsin. Antalet svenska dollarmiljonärer uppgick till 93 000 förra året, och de ökade mest i antal i hela världen. Tillväxten ökar, det sägs att vi är på väg in i en högkonjunktur. Bankernas vinster ligger på rekordnivåer och är dubbelt så höga som för tio år sedan. Samtidigt lever var fjärde unge i Alby där jag bor i fattigdom, samtidigt går hundratusen kvinnor ner i arbetstid för att ta hand om mormor och morfar när äldreomsorgen brister.

Hur kan samhällsproblemen vara så påtagliga när Sverige är rikare än någonsin? Svaren finns i klassamhället. Klyftorna är rekordstora och det är med hjälp av politiska beslut som dom ökat. Att resurserna finns är helt enkelt inte tillräckligt för en regering som inte är beredd att omfördela dom.

Omfördelning är en enkel ekvation om att ge och ta. Om hur vi använder dom värden som produceras i samhället. Vi kan välja att fortsätta låta resurserna vi skapat smusslas undan av skattesmitare, samlas i flådiga fastigheter i Stockholms innerstad och gå till riskkapitalister i välfärdsbranschen. Eller vi kan välja att bygga Sverige mer hållbart, jämlikt och tryggt för alla.

Det är chockerande, jag vet. Till skillnad från vad borgerliga ledarskribenter och så kallade expertkommentatorer påstår så finns inget direkt samband mellan politiska beslut och den ekonomiska elitens intressen, nej vi kan faktiskt göra tvärtom. Borgarna flippar visserligen ur, men det är fullt möjligt att genomföra politik som inte går hem hos Svenskt Näringsliv.

Vänta bara, inom en kort tid kan vi vara där. Vi höjde skatten och ni kan aldrig tro vad som hände sen. Förskolelärarna fick fler kollegor och undersköterskorna gick upp i heltid. Vårdköerna kortades, barnmorskorna blev fler och högstadieklasserna mindre. Vi fick fler fritidsgårdar, längre öppettider på ungdomsmottagningen och tåg som gick i tid. Överklassen fick betala fullpris för hemhjälpen, miljonärsarvingen blev av med några slantar och vi byggde ett modernt miljonprogram. Vi kan skapa ett skatteparadis i ordets rätta bemärkelse. Det är tid för en skattechock.

Att vi kan förändra det vet vi för det gör vi varje dag. Vi är aktivister därför att vår kamp måste börja i verkligheten. Det är i vardagen, alldeles nära, som det motsägelsefulla omänskliga blir som allra tydligast. Där är det enklast att bekämpa högerns lögner. När vi är nära upptäcker vi att dom som nyss kommit till Sverige är precis som dom som alltid bott här, vi ser att förortsbor och glesbygdsbor hör ihop, vi förstår att dom som jobbar har allt att vinna på att snacka ihop sig. Vi ser oss själva i andra, och andra i oss. I vardagen ser vi att det inte måste finnas klyftor och orättvisor. Där lever tanken om frihet, konkret och i vår längtan.

Vänsterns uppgift är att omvandla sökandet efter frihet till en gemensam rörelse. Friheten är inte abstrakt eller teoretisk, den är inte tryckta ord på ett papper. Den finns i varje land, hos varje folk. I varje familj. I Aleppo i Syrien, i Cizre i Turkiet. På landsbygden i Rumänien. På asylboenden, i båtarna på Medelhavet. Friheten är konkret och ingen idealistisk fantasi.

Därför ger vi inte upp när vi möts av motgångar. Därför kan inga murar, hav eller gränskontroller hindra oss från att fly. Därför reser vi till andra länder och tigger för att försörja våra barn. Därför bor vi kvar i förorter och på landsbygden. Därför trotsar vi hoten, terrorn och fortsätter röra oss på gator och torg.

Det Sverige vi lever i, vill leva i och som vi vet kan bli ett samhälle för alla oss. Vi vet det därför att vi hela tiden bygger. Vi kämpar, sliter. Ibland tvingas vi fly, ibland behöver vi vila, sörja. Men vi får inte glömma hur ofta vi lyckas. Det är i tilliten till varandra, i solidariteten, i gemenskapen som vi hittar kraft. Där finns rörelsen.

Vi vill påminna varandra om varandra. Om vilka vi är. Om hur vi ser ut, var vi kommer ifrån och vart vi är på väg. Om hur vi går och står, hur det känns att gå och stå tillsammans. Hur det är att vara en liten del av nånting bra. Hur det är att vara på väg tillsammans.

Truls Persson talar på manifestationen för de spanienfrivilliga vid La Mano i Stockholm

694px-Flag_of_the_International_Brigades.svg

Truls Persson, 1 maj 2016, La Mano i Stockholm

Kamrater, internationalister, antifascister

Idag för 80 år sedan firade Olle Meurling Första maj för sista gången. Den nittonde december 1936 stupade han då han som frivillig i Thälmannbataljonen försvarade Madrid mot Francos fascistiska styrkor. I det sista brevet till Sverige skickade han en uppmaning som kommit att följas av generationer svenska ungdomar: ”Håll den röda lågan brinnande!”.

Idag när vi i den svenska arbetarrörelsen samlas för att med raka ryggar fira våra segrar inleder vi med att i vördnad böja våra huvuden. Vi visar vår respekt och tacksamhet mot de närmare 600 svenskar som under kriget kom att riskera och ibland förlora sina liv till försvar för demokratin.

Dessa människor, vanliga unga män och kvinnor, reste till Spanien med övertygelsen om att det finns det som är större än oss själva och att vår frihet är nödvändig att försvara. Då fanns det folk som föraktade deras beslut, kriminaliserade dem och bespottade dem. Idag finns det de som betraktar vår samling som högtravande eller patetisk idoldyrkan. I tider när demokratin i Sverige och Europa återigen är under hot är att samlas för att påminna varandra om värdet av frihet varken högtravande eller patetiskt, det är en skyldighet för alla som gör anspråk på att vara demokrater.

Kamrater, antifascister. Låt oss idag inte vältra oss i hur fascismen växer sig starkare. Vi vet alltför väl att de reaktionära krafternas stormtrupper försöker attackera arbetarrörelsens fästningar. Deras inbrytningar i arbetarklassen är allvarliga. Vi samlas här för att liksom våra föregångare med en röst meddela att vi aldrig, under några omständigheter tolererar några eftergifter mot fascismen och reaktionen. Fascismen är ett gift som vi aldrig tänker godta, så idag samlas vi för att låta vårt budskap ljuda genom historien, No Pasaran!

Kamrater, internationalister. Det spelar ingen roll hur mycket de försöker, vår solidaritet kan inte kriminaliseras. De kan håna, de kan ljuga om oss och säga att vår kamp är meningslös. Låt oss minnas att vi idag har bättre förutsättningar än de som riskerade livet för Spaniens demokrati. Vi vet att fascismen kan besegras. Vi har sett det göras och vi tänker göra det igen. Det finns ingen vunnen seger som inte kommer behöva försvaras, men lika lite finns det något som är för alltid förlorat. Segern är vår att vinna.

Kamrater, vi samlas idag inte bara för att minnas, vi samlas för att fira det som komma skall. Idag ger vi samma löfte som de som gått före oss: ”Det finns något som är större än jag och kampen för fred, för frihet och demokrati är upp till mig att ta”. Det är detta löfte som sluter ”våra hjärtans international”. Från Ung Vänster är vårt budskap lika tydligt som för 80 år sedan, vi håller den röda lågan brinnande!

Leve de internationella brigaderna!
Leve den internationella solidariteten!
Leve 1 maj!

Tack!

Hanna Cederin 1 maj-talar i Östergötland

Hanna_Cederin_9 (2)

Hanna Cederin, förbundsordförande för Ung Vänster kommer i år att tala i Norrköping och Linköping.

– Jag kommer att prata om att hålla ihop mot splittring, ta vara på gemenskap och skapa förändring. Sverige är rikare än någonsin men eliten slipper vara med och betala,
därför är ojämlikheten Sveriges största samhällsproblem. Omfördelning är svaret.

Hanna kommer först att tala i Vasaparken i Norrköping ca 12:40 och därefter i Linköping 13:50 vid Trädgårdsföreningen.

För mer information kontakta

Jesper Hillbom, informationssekreterare

072-587 86 85

jesper.hillbom@ungvanster.se

Sida 3 av 7212345...102030...Sista »