Ida Gabrielsson talade i Göteborg på 1 maj

Ida Gabrielsson

Ung Vänster firade arbetarrörelsens högtidsdag 1 maj på många håll runt om i landet. Förbundsordförande Ida Gabrielsson talade på Ung Vänsters och Vänsterpartiets firande i Göteborg. Huvudparollen för demonstrationen var ”Vårda varje skattekrona – nej till privata vinster i vården”.   

– Regeringen har rullat tillbaka de feministiska landvinningarna. Ensamstående mammor får ta smällarna av skattesänkningar och en försämrad välfärd. Unga tjejer mår dåligt, men skolan har inte längre råd med en kurator och ungdomsmottagningar stängs ner på ort efter ort. Vi säger, ge oss trygga jobb, rätten att försvara oss och rusta upp välfärden. Inga fler ursäkter! sade Ida Gabrielsson i sitt tal.

 

Ida Gabrielssons tal

Ett fritt ord, ett bröd för själen och inget annat.

Frihet, heter det.

Jag upprepar: frihet!

Det enda klimat där människan kan växa.

 

Kamrater, mötesdeltagare, första maj-firare. Orden kommer från Stig Sjödins dikt ”Ordet och friheten” som beskriver en gemensam frihetslängtan och en kollektiv frihetskamp.

 

Tillsammans sluter vi upp idag på arbetarrörelsens internationella högtidsdag för att vi vet att avgörandet om vad som kommer i framtiden ligger i våra händer. Vi reser oss upp till gemensam protest mot ett system som varje dag märker oss med sin människofientliga logik. Mer än någonsin behövs en dag som är tillägnad kampen för rättvisan, en dag när kraven på solidaritet och människans frigörelse ropas ut på gator i världens alla länder. Idag är det vår dag, alla vi som får det här landet att fungera. Kassörskor, vårdbiträden och lagerarbetare. Timanställda ungdomar, fattiga pensionärer och ensamstående föräldrar. För vi håller ihop kamrater, vi håller ihop mot dom som försöker slita sönder, splittra och dela upp.

 

Den svenska överklassen mår bättre än på väldigt länge. Vi har en borgerlig regering som i ord koketterar med sin förståelse för vanliga människors problem och verklighet men som i handling levererar den ena storkovan efter den andra till den ekonomiska eliten. Bakom regeringens fluffiga nyspråk om utanförskap, valfrihet och arbetslinje döljer sig en politik som gynnar dom redan rika.

 

Högerns ojämlika politik är systematisk och urskillningslöst formar ojämlikheten människor.  De ekonomiska skillnaderna ökar, arbetslösheten ligger permanent på en hög nivå, välfärden minskar och människors ohälsa skjuter i höjden. Det är långt till varandra i Sverige på 2010-talet.

 

Vi är alla lika mycket värda sägs det. Bankdirektörens händer är samma händer som dom som vårdbiträdet lyfter pensionärerna med på äldreboendet, börsklipparen har samma rygg som lagerarbetaren, och mörkret på nattskiftet i järnverket ses med samma ögon som dom som används på finansmarknaden. Men det är ändå inte lika.  I den ordning som nu råder är människan inte fri utan en människa tjänar en annan. Det är vi som bär samhället, med våra händer, ryggar och axlar.

 

Men finansminister Anders Borg anser att de sämst betalda har för höga löner.  Att en generös socialförsäkring skadar kreativiteten, och att bibliotek och fritidsgårdar kan hota välfärdens kärna.  I borgerlighetens Sverige, är man en utopist om man tycker att det ska vara mer personal på äldreboendena, så att mormor kan få en promenad också. En utopist, som inte fattar att det här, det är inget jävla hotell. Så ser spelplanen ut i det nya Sverige kamrater.

 

Sverige har förändrats. Vi har gått ifrån att vara tt land som utmärkte sig internationellt för utbyggnad av välfärden, till att utmärka oss i snabba försämringar. Regeringens nedmonteringspolitik har skapat stora sår i den generella välfärden, angreppen mot fackföreningsrörelsen har haglat och den svenska modellen är inte längre vad den varit. Istället ser vi hur ett alltmer brutalt klassamhälle vuxit fram, där ojämlikheter byggs in i själva systemet.

 

I föregångslandet Sverige har massarbetslösheten bitit sig fast, i föregångslandet Sverige går var fjärde elev ut gymnasiet utan fullständiga betyg. I föregångslandet Sverige har det gått så långt att människor valt att ta sina liv när dom förvägras sin rätt till sjukersättning. Kamrater, vi ska tvinga direktörens son att dela väntrum med kassörskans dotter, vi ska låta vinsterna i skolan betala för fler lärare och vi ska bygga hyresrätter i innerstan och fylla dom med förortsungar.

 

Sverige har förändrats, och inte bara under dom senaste åren utan över en längre tid. Vi som är unga idag är den första generationen i modern tid som växer upp med sämre förutsättningar än vad våra föräldrar hade. Mina morföräldrar fick se hur ett patronsamhälle avskaffades och hur en tryggare arbetsmarknad växte fram. Förskolereformen gjorde det möjligt för båda mina föräldrar att arbeta. Den generella välfärden byggdes ut och landet blev mer jämlikt. Men vi som är unga idag har istället fått växa upp under försämringarnas era. När någonting ska förändras är det sällan till det bättre. Vi är barn av vår tid och samhället har än så länge inte behandlat oss som ska bygga landet i framtiden särskilt väl.

 

Det behövs en tvärvändning i politiken. Människor sparkas från jobben, dagen efter blir de inhyrda igen. Den flexibla arbetsmarknaden må vara flexibel för direktörerna som vill göra snabba cash, men för den som jobbar och vill kunna planera sitt vardagsliv, är det rena kaoset. Kamrater så här kan vi inte ha det. Vi måste sätta stopp för fattigdomssverige och vi måste bygga landet igen – är det någon som ska stå med mössan i hand är det regeringen och deras lakejer.

 

Hatet mot muslimerna ökar. Islamofober utger sig för att vara religionskritiker och bedriver ett korståg i ateismens namn. Alla är förlorare i ett Sverige där rädslan får slå rot. Men några får betala ett högre pris än andra. Kampen mot rasism är vår tids stora fråga.  Det spelar roll vad vi gör nu, för vad som blir Sverige i framtiden. Kamrater, det är vår uppgift att gå i första ledet. Tillsammans försvarar vi människovärdet och håller ihop mot rasism.

 

Kamrater och systrar, det finns flera strider mot ojämlikheten. Könsförtrycket är en speciell typ av förtryck. Det pågår mellan älskanden, man kan inte bara resa sig upp och skrika ”Go home”, eftersom man ibland delar frukostbordet. Ung Vänster tar upp kampen mot unga tjejers ohälsa, rätten till trygga jobb och feministiskt självförsvar i skolan.  För vi är så förbannat trötta på alla ursäkter.  Vi tänker inte nöja oss längre. Regeringen har rullat tillbaka de feministiska landvinningarna. Ensamstående mammor får ta smällarna av skattesänkningar och en försämrad välfärd. Unga tjejer mår dåligt, men skolan har inte längre råd med en kurator och ungdomsmottagningar stängs ner på ort efter ort. Vi säger: ge oss trygga jobb, rätten att försvara oss och rusta upp välfärden, inga fler ursäkter.

 

Mötesdeltagare, vinsterna i välfärden har eskalerat. Medan vanliga människor fått känna neddragningarna och åtstramningarna in på bara skinnet har några andra tjänat storkovan. Privata företag gör vinster i mångmiljonklassen, på butiksanställda, vårdbiträden och förskollärares skattepengar. Och inte nog med det. En stor del av pengarna flyttas direkt till skatteparadis.
 
Bidragsfuskare jagas med ljus och lykta, medan skattesmitarna tar en förstaklassbiljett till Monaco. Det är en fullkomlig skandal. Dom riktiga bovarna kommer undan samtidigt som välfärden dräneras. Kamrater, vi ska bygga ett skatteparadis i ordets rätta bemärkelse, ett skatteparadis där människan sätts före marknaden. Där den som är sjuk får det stöd som behövs, där människor har ett jobb och där eleverna får den kunskap dom har rätt till. Men det räcker inte. Det är inte gott nog. Dom som smiter med vår välfärd idag ska inte komma undan. Vi ska hämta dom från Rivieran och ge dom en ståplats på flyget hem. Vi ska tömma aktieportföljerna och syna skattedeklarationen. Lyxlivet för tjuvarna och banditerna är över. Dom ska sättas bakom lås och bom. Skattepengarna ska oavkortat gå till att bygga vår gemensamma trygghet. Allt annat är ovärdigt ett land som Sverige.

Här i Västra Götaland pågår ett regionval. Nu bestämmer vi om marknadsprincipen ytterliggare ska få äta sig in i vår gemensamt finansierade verksamhet. Den 15:e maj tar vi ställning – då röstar vi på Vänsterpartiet för världens bästa välfärd utan privata vinster.

 

Kamrater, vi får ofta frågan om hur vi kan vara socialister. Ömsom beskrivs det som utopiskt drömmeri ömsom som diktatorisk realitet. Vårt svar är enkelt. Det är inget av det. Den socialistiska och feministiska kampen, är i grunden en kamp för människans frihet. Och därför frågar vi oss istället, när motståndarna använder det som några slags skällsord, hur kan man vara någonting annat? Hur kan man vara någonting annat när klass- och könsorättvisorna bokstavligen kröker kroppar och etsar sig fast som ett märke hos människor som inte äger sig själva.

 

I samma stad lever barn som åker till franska Rivieran på sommarledigheten och barn som inte kommer längre än till hyreshusets lekplats. I samma land lever människorna som sliter ut sig på arbetsplatser och dom som på allvar påverkas av hur förmögenhetsskatten kommer att utformas. Vi lever i samma värld som dom palestinska barnen, männen och kvinnorna som står ut under ohyggliga omständigheter bakom murar på ockuperad mark. Vid köksbordet sitter jag mitt emot en man som antagligen kommer att tjäna hundratusentals kronor mer än jag under vår levnadstid. Vår kamp handlar om ett i grunden annorlunda samhälle och vi vägrar att tro att det som nu är det rådande, är den enda vägens politik.

 

Frihetslängtan kan vara dubbel, kamrater. Vetskapen om att man inte äger den förlamar, förvanskar och fördummar. Människors längtan efter trygghet och frihet begravs under vanmaktens täcke och tilltron till att det går att förändra har fått sig en kraftig törn. Vi har länge fått höra att vårt val står mellan pest eller kolera. Mellan arbetslöshet eller en osäker arbetsmarknad. Men kamrater, vi vet att endast det bästa är gott nog åt folket.

 

Högern skyr oss för att vi vill bygga landet mer jämlikt. Precis som de tidigare i historien bekämpat arbetarrörelsens segrar ger dom sig nu på oss som vill bygga världens bästa välfärd. Dom vill inte ha ett samhälle som håller ihop. Dom vill inte kunna se sig själva i andra.  Dom avskyr jämlikhet. Ett samhälle där en dotter till ett vårdbiträde läser vidare på högskolan finns inte i högerns Sverige. Dom avskyr oss för att vi kräver förbättrade arbetsvillkor för snickaren och undersköterskan. Dom föraktar oss för att vi byggde ut sjukvården och lät kassörskan dela väntrum med direktörens son. Men kamrater, vi ger aldrig upp, vi kommer att fortsätta idag och i framtiden att kämpa för friheten. Så här beskriver Stig Sjödin det i en av sina dikter:

 

När människan berövas sin framtid dör sångerna i hennes hjärta. Men ge henne vittring av framtid och frihet och sångerna föds på nytt.

Sverige har förändrats till det sämre men det går att göra annorlunda om viljan finns. Och på den insikten bygger hela vår politiska gärning. Misstänksamhet människor emellan är högerns bästa vän, medan ett återskapande av solidariteten är arbetarrörelsens viktigaste framtidsförsäkring.

För i Sverige finns människor som talar om friheten. I varenda svensk stad, på glesbygden och i förorterna lever människor som talar om friheten. På varenda arbetsplats, på varenda fritidsgård och i varenda skola finns det människor som tillsammans kämpar för friheten. På Västbanken, i Afghanistan och i Syrien lever människor som drömmer om friheten.

Stig Sjödin skriver

”När två är tillsammans kan orden uppstå, frihet säger jag och du får äntligen le igenkännande.”

Nu bygger vi landet kamrater!

Den sänkta restaurangmomsen – en dyr affär

Pengar, foto: danieljordahl

När Anders Borg förra veckan presenterade regeringens budget, kom det knappast som en chock att tonvikten återigen låg vid att sänka skatten, den här gången med omkring 15 miljarder. Som vanligt var det höginkomsttagarna som kammade hem potten. De med en lön över 36 000 får nu ytterligare 600 kronor i plånboken.

I vanlig ordning presenterade Borg och Reinfeldt skattesänkningen som en åtgärd för att skapa fler jobb. Problemet är att kopplingen mellan låga skatter och många jobb inte har något stöd i verkligheten, utanför finansministerns fantasifulla tabeller och teorier. Om skattesänkningar hade varit receptet för minskad arbetslöshet – borde vi då inte sett effekter av de första hundra miljarderna vid det här laget? Istället har vi tvärtom sett arbetslösheten bita sig fast. Inte ens i regeringens egna kalkyler finns någon full sysselsättning i sikte.

Mot bättre vetande, hävdar regeringen också att deras skattesänkningar ska leda till en bättre välfärd. Också på det området är det svårt att få ekvationen att gå ihop. För att stärka den skattefinansierade välfärden, tar man alltså bort själva finansieringen?

Anders Borg brukar gärna tala om ordning i statsfinanserna, och vill hävda att han tar ansvar för ekonomin. Samtidigt sänker han nu restaurangmomsen med 5,4 miljarder, vilket regeringen själv beräknar ska ge 3 500 nya jobb. Prislappen blir alltså 1,5 miljoner kronor för varje arbetstillfälle. Det hade varit mer ekonomiskt ansvarsfullt att istället använda de 5 miljarderna till att anställa fler i offentlig sektor, något som hade genererat betydligt fler arbetstillfällen och varit en välbehövlig förstärkning av välfärden. Bara under de senaste två åren, har antalet anställda inom äldreomsorgen minskat med fyra tusen personer och inom sjukvården med sex tusen. Den försämrade välfärdens konsekvenser är verklighet för anställda, patienter och elever, till skillnad från Borgs fantasifulla löften.

Det behövs en helt annan ekonomisk politik för att få Sverige på fötter igen. Istället för skattesänkningar och ökade klyftor behövs en politik för full sysselsättning, med investeringar i välfärden och satsningar på utbildning.

Uttalande antaget av Ung Vänsters förbundsstyrelse 2011-04-17

 

För mer information:

Miro Anter, pressekreterare: 070-217 98 03 eller miro@ungvanster.se

Avveckla kärnkraften nu

Radio

I samband med naturkatastrofen i Japan, hände det som inte får hända. När elförsörjningen slogs ut och reservgeneratorerna förstördes av jordbävning och tsunami, var kärnkraftsolyckan ett faktum. Nu ser en hel värld på, när man med alla medel försöker kyla ner den livsfarliga härden. De som minns olyckan i Tjernobyl, vet att kärnkraftens baksida är ohygglig.

Den svenska debatten om kärnkraften har i och med olyckan åter tagit fart och alltfler höjer kritiska röster. Även om Sverige aldrig kommer drabbas av naturkatastrofer som de som inträffade i Japan, är våra kärnkraftverk lika sårbara för elförsörjningsbrott. Vårt system liknar det i japanska Fukushima – om elen slås ut, ska reservaggregat gå igång för att hålla härden kyld. När en olycka inträffade på kärnkraftsverket i Forsmark 2006, visade det sig att två av de fyra reservaggregaten inte fungerade. Risken för en kärnkraftsolycka i Sverige är förvisso liten – men det är en farlig risk att kalkylera med.

Säkerheten vid drift är inte det enda skälet till att kärnkraften borde avvecklas. Brytningen av uran är farlig för miljö och människors hälsa och forskare varnar för att vi ännu inte har ett säkert sätt att förvara det radioaktiva avfallet, som måste hållas isolerat i 100 000 år, för att strålningen ska upphöra.

Regeringen öppnade förra året upp för ny kärnkraft i Sverige. Istället borde en plan för avveckling ha upprättats. Vi är bland de länder i världen som har bäst förutsättningar att ersätta de miljöfarliga energikällorna med hållbara alternativ, som vindkraft, sol- och bioenergi. I kombination med energieffektiviseringar inom industri och byggsektorn, skulle vi kunna ligga i täten i de brancher som skulle kunna ge mängder av nya, gröna jobb. Det är dags att bryta beroendet av olja och uran. Avveckla kärnkraften nu.

Antaget av Ung Vänsters verkställande utskott 2011-03-18

För mer information:

Miro Anter, pressekreterare: 070-217 98 03 eller miro@ungvanster.se


 

Vi lyssnar på den libyska frihetsrörelsen

show_image_NpAdvSinglePhoto (1)

FN:s säkerhetsråd beslutade sig idag för att inrätta en så kallad flygförbudszon över Libyen. Det innebär att inga flyg, utom de som avser humanitär hjälp, får komma in i libyskt luftrum. Syftet är att med militärt våld som medel skydda civila libyer från de brutala angrepp som regimen utsatt dem för under de senaste veckorna, bland annat genom att flygbomba sin egen befolkning. Under den senaste tidens strider har Libyens regim återtagit kontrollen över alla områden utom staden Benghazi, som nu är den demokratiska oppositionens sista fäste. Oppositionen, liksom arabförbundet, har vädjat om omvärldens stöd genom upprättandet av en flygförbudszon. Risken är stor, att om Khadaffi slår ut oppositionen i Benghazi, så är chanserna för en demokratisk revolution i Libyen förlorade för lång tid framöver.

FN-beslutet medger att andra länder går in i Libyens luftrum för att slå ut libyska krigsflyg och militära mål på marken. Man får däremot inte gå in med en ockupationsstyrka. Ändå innebär förstås upprätthållandet av flygförbundszonen stora risker att civila libyer får sätta livet till. Bomber faller sällan med precision och i alla väpnade konflikter är det den civila befolkningen som drabbas hårdast. Man ska heller inte blunda för risken att en form av militär insats öppnar dörrarna för en annan. Under inga omständigheter, får dagens FN-beslut i förlängningen leda till att Libyen ockuperas. Även om ett beslut om att använda militärt våld aldrig är enkelt, menar Ung Vänster att beslutet om en flygförbundszon över Libyen är riktigt och nödvändigt i det här läget. Det betyder inte att Ung Vänster i alla sammanhang okritiskt tar ställning för internationella insatser bara för att det finns ett FN-mandat. Vi tar ställning utifrån den konkreta situationen i varje enskilt fall. Omvärlden kan inte se på när en diktator går till militärt angrepp mot sin egen befolkning. Vi stödjer den libyska frihetsrörelsen, också när situationen blivit så allvarlig att de vädjar om omvärldens militära stöd för att hindra en diktator att med brutalt våld kväsa deras rättmätiga kamp för frihet och demokrati.

Antaget av Ung Vänsters verkställande utskott 2011-03-18

För mer information:

Miro Anter, pressekreterare: 070-217 98 03 eller miro@ungvanster.se

 

Ung Vänsters femininistpris går till #prataomdet

Ida Gabrielsson och Linus Fremin

Idag delades Ung Vänsters feministpris 2011 ut till personerna bakom #prataomdet. #prataomdet är en rörelse av människor som skriver om sina erfarenheter av sexualiserat våld och gråzonerna mellan sex och övergrepp.

Ung Vänsters förbundsordförande Ida Gabrielsson är imponerad av initiativet, och hoppas att det kan leda till en ökad medvetenhet kring frågorna.

– Många har gemensamma erfarenheter kring sexualiserat våld, av att ”ställa upp” och ”ta ansvar” för att det inte ska uppstå pinsamheter eller jobbiga situationer. Allt för ofta är det offret som själv får skulden för att ha råkat illa ut. Man beskylls för att inte ha sagt nej tillräckligt tydligt, varit för full eller flirtat för mycket. Debatten måste lyftas från moraliserande till att handla om de problem många upplever i sin vardag, säger Ida Gabrielsson.

 

Motiveringen lyder:

Gemensamma erfarenheter av någonting svårt kan, när de delas, vändas till styrka. När vi under rubriken #prataomdet gavs utrymme att dela våra minnen av, och tankar om, sexuella övergrepp, gränser och gråzoner, sattes någonting stort igång. Skammen lättade, skulden lades där den hör hemma och i det gemensamma kunde sorg vändas till ilska och förändringsvilja. Ung Vänster tilldelar härmed 2011 års feministpris till: #prataomdet.

 

Ung Vänsters feministpris

I samband med Internationella kvinnodagen delar Ung Vänster årligen ut ett feministpris. Priset syftar till att uppmärksamma en person, organisation eller händelse som under året påverkat debatten eller drivit fram konkreta förändringar i arbetet för ett jämställt samhälle.

Tidigare år har priset gått till Fotbollslandslaget (2004), Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (2005), Sveriges ungdomsmottagningar (2006), Umeåuppropet (2007), okejsex.nu (2008), Vårdförbundet (2009) och riksorganisationen Popkollo (2010).

 

För mer information:

Miro Anter, pressekreterare: 070-217 98 03 eller miro@ungvanster.se

Det behövs en tvärvändning i politiken

Stefan Lindborg

Ekot rapporterar idag om att den ekonomiska klyftan mellan unga och äldre har ökat. En ungdom mellan 20 och 24 år har en inkomst som knappt motsvarar hälften av genomsnittsinkomsten. Sedan början av 90-talet har skillnaderna ökat kraftigt.

Ung Vänsters förbundssekreterare Stefan Lindborg har tröttnat på den ökade ojämlikheten mellan unga och äldre.

– Unga människors liv präglas i dag av otrygga jobb, dyra andrahandslägenheter och låga studiemedel. Vi är den första generationen i modern tid som har sämre förutsättningar än vad våra föräldrar hade. Samtidigt förvärras situationen av regeringens politik.

– Nu behövs en tvärvändning i svensk politik. Det är dags för en politik som sätter unga människors trygghet i första rummet. Framför allt handlar det om att stärka ungas ställning på arbetsmarknaden. Istället för ökad otrygghet behövs det satsningar på utbildning och att se till att trygga anställningar åter blir norm för unga på arbetsmarknaden, säger Ung Vänsters förbundssekreterare Stefan Lindborg.

 

För mer information:

Miro Anter, pressekreterare: 070-217 98 03 eller miro@ungvanster.se

Lägg ner Sandy’s

baguette2

Enligt Svt låter smörgåskedjan Sandy’s ungdomar jobba gratis i upp till två veckor. Därefter byter man ut dem mot nya gratisarbetande.

Ung Vänsters förbundsordförande Ida Gabrielsson reagerar starkt mot företagets sätt att utnyttja unga. Hon liknar det vid slavarbete.

– Sandy’s har satt i system att med råhet utnyttja unga människor, på ett sätt som närmast kan liknas vid slavarbete. Om Sandy’s inte klarar av att betala ut löner kan de lika gärna lägga ner, säger Ida Gabrielsson.

– De otrygga anställningarna och den höga ungdomsarbetslösheten gör att den som bråkar får gå. Är du ung och vill ha jobb får du i dag räkna med att följa chefens minsta vink, och ibland arbeta utan lön, säger Ida Gabrielsson.

Gabrielsson vill nu se en upprensning bland anställningsformerna.

– Det är inte värdigt att unga används som slit-och-släng-varor av arbetsgivarna. Det behövs en rejäl upprensning bland anställningsformerna så att fast jobb återigen blir norm. Ung Vänster kräver att arbetsgivaravgiften höjs med 5 % för osäkra anställningar. Det ska löna sig att anställa på trygga villkor, säger Ida Gabrielsson.

För mer information kontakta
Miro Anter, pressekreterare på 070-217 98 03 eller miro@ungvanster.se

 

Satsa på utbildning, inte sänkta löner!

ungajobb

I SVT:s Dokument inifrån har det nu i två program visats hur unga utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden. Programmen har beskrivit hur ungdomar tvingas arbeta under vidriga förhållanden och ibland helt utan lön. Samtidigt gör den höga ungdomsarbetslösheten att det hela tiden finns någon annan som kan ta jobbet om det inte passar.

Regeringen tycks inte ha någon lösning på problemet med den höga arbetslösheten bland unga, annat än att försämra villkoren ytterligare. Till exempel vill finansminister Anders Borg se lägre ingångslöner inom serviceyrken.

Ung Vänsters förbundsordförande Ida Gabrielsson, med bakgrund som butiksanställd, tror inte på Borgs recept.

– När jag som 18-åring jobbade som butiksanställd hade jag 30 procent lägre lön än en 30-åring inom samma bransch. Ingångslönerna är alltså redan idag lägre. Ändå är korttidsarbetslösheten högst bland unga. Det beror inte på att vi unga har för höga löner, det beror på att vi har otrygga visstidsanställningar, säger Ida Gabrielsson.

– När arbetslösheten är hög, är unga med kort utbildning och liten erfarenhet de som drabbas hårdast. Tog man problemet på allvar, skulle man se till att stärka ungas ställning genom rejäla utbildningssatsningar. Det som behövs är fler platser på komvux, så att alla kan läsa in gymnasiet, yrkesutbildningar som både ger yrkeskunskap och möjligheter att läsa vidare, rätt till praktik och en bättre koppling mellan skola och arbetsliv, säger Ida Gabrielsson.

För mer information kontakta Miro Anter, pressekreterare: 070-217 98 03 eller miro@ungvanster.se

Ung Vänster tar ställning för friheten

show_image_NpAdvSinglePhoto (1)

Över hela mellanöstern har hundratusentals människor demonstrerat för politiska fri- och rättigheter och för en drägligare tillvaro. I Tunisien och Egypten har diktaturen redan fallit, och näst på tur står Libyen. Protesterna visar att en annan värld är möjlig. När många människor går ihop för att kräva sitt människovärde tillbaka, kan inte ens den mest brutala repression hindra auktoritära regimer från att falla.

Libyen har sedan 1969 styrts av överste Khadaffi, och människorättsgrupper har under lång tid rapporterat om de grova övergrepp som regimen genomför. Libyen har varit en pålitlig allierad i kriget mot terrorismen och en viktig faktor bakom EU:s försök att hindra flyktingar från Afrika att ta sig in i Europa. När en stat använder krypskyttar, legosoldater och stridsflyg mot sina egna medborgare, är det ytterst ett tecken på en auktoritär regim som under alltför lång tid har fått agera fritt. Den libyska regimen måste avgå och ställas till svars för de brott som den har begått.

Ung Vänster reagerar starkt mot utrikesminister Carl Bildt som vid ett flertal tillfällen i samband med protesterna i mellanöstern visat sitt dåliga omdöme. När människor dödas för att de kräver demokratiska rättigheter, duger det helt enkelt inte av en utrikesminister att komma dragandes med tomma ord kring stabilitet. Sverige hade en gång i tiden en hög och självständig röst i utrikespolitiken, som användes för att ta ställning för människors kamp för frihet över hela världen. Carl Bildts uttalanden är ett tecken på att Sverige har förändrats.

Istället för att sälja ammunition och militär utrustning till brutala regimer, borde Sveriges roll vara att konsekvent stå upp för mänskliga rättigheter. Ung Vänster stödjer kampen för demokratiska fri- och rättigheter i mellanöstern, och kräver att den svenska regeringen gör detsamma.

Antaget av Ung Vänsters Verkställande utskott 2011-02-24

Tvångsavvisningarna till Irak måste stoppas!

flygplan

Avvisningarna av irakiska flyktingar fortsätter. I morse utvisades ytterligare ett 15-tal irakier från Landvetter flygplats till Bagdad, en resa tillbaka till förföljelse och förtryck. Irak är idag ett land fördärvat av krig och ockupation och villkoren för minoriteter så som kristna och homosexuella är många gånger mycket svåra med arresteringar, misshandel och tortyr. Tillvaron för de som tidigare i år har deporterats är mycket osäker och de flesta har helt försvunnit sedan de skickats tillbaka till Irak. Flera av irakierna har i desperation försökt ta sina liv i väntan på utvisningen.

Sverige är tillsammans med Danmark, Norge och Storbritannien de enda europeiska länder som fortfarande fortsätter att utvisa irakiska flyktingar. Amnesty, UNHCR, Röda Korset, Europarådet och andra tunga internationella aktörer har starkt kritiserat deportationerna som strider mot mänskliga rättigheter och internationella konventioner.

– Migrationsverkets deportationer är omänskliga och Sveriges agerande är skamligt och oförlåtligt. Den internationella asyl- och folkrätten måste respekteras, avvisningarna till Irak måste stoppas! säger Ung Vänsters förbundsordförande Ida Gabrielsson.

Idag kommer manifestationer och protester mot utvisningarna att hållas runt om i landet:
Göteborg – Manifestation i Brunnsparken 18.00
Stockholm – Ljusmanifestation på Sergels torg 18.00
Malmö – Manifestation på Möllevångstorget 18.00

Sida 30 av 71« Första...1020...2829303132...405060...Sista »