Tiggeriförbud splittrar

Igår meddelade civilminister Ardalan Shekarabi att regeringen överväger att förbjuda tiggeri. I praktiken innebär det att man vill kriminalisera människor för att de befinner sig fattigdom.

– Shekarabi säger att det inte är den del av den svenska modellen att tigga, och påstår alltså att det är en del av den svenska modellen att förbjuda fattigdom. Regeringen visar åter igen att man överger verkligheten och politiken för att ägna sig åt splittring och signaler som utsatta grupper får betala för. Det skadar samhället, säger Ung Vänsters förbundsordförande Hanna Cederin.

Ung Vänster menar att diskussionen om tiggeriförbud i grunden är rasistisk och att man i demokratiska samhällen inte kan kriminalisera människor för att de är fattiga. Utspel om tiggeriförbud handlar om att spä på en splittring mellan ”vi” och ”dom.

– De som vill förbjuda tiggeri säger att de vill göra det för att det är ovärdigt och jag håller med. Det här är ett ovärdigt sätt av Socialdemokraterna att tigga röster inför nästa val. Innan man hittar på icke-lösningar mot fattigdom borde man ta tag i ett annat allvarligt samhällsproblem, nämligen en regering som sysslar med populism, avslutar Cederin.

För mer information kontakta:
Presskontakt, Truls Persson
(+46) 725 878 685
truls.persson@ungvanster.se

Slut på skattefusket!

Nyligen avslöjade SVT Nyheter att flera av Sveriges största företag inte betalar någon bolagsskatt i Sverige. Företag som Volvo och Securitas, som redovisar enorma vinster för sina aktieägare, betalar inte en krona till den svenska välfärden. Skatteverkets beräkningar visar att 30-50 miljarder kronor årligen stjäls från det gemensamma genom skatteplanering och fusk.

Det har blivit känt att ett stort antal svenska storföretag aktivt undflyr skatt, till exempel genom att använda sig av skatteparadis. I den så kallade Panamaskandalen avslöjades att en stor del av Sveriges ekonomiska elit med storbankernas hjälp gjort precis samma sak. Pengar som borde ha gått till bostadsbyggande, skola eller sjukvård hamnar istället i fickorna på de allra rikaste. Sjuksköterskor går på knäna, lärare får allt fler elever och bostadsbristen förvärras – vad händer med oss som inte har ett bankkonto på Caymanöarna?

Det är vi som arbetar som får samhället att fungera och det är vi som får ta konsekvenserna av storföretagens skattefusk. När vi inte får rätt vård i tid, inte får det stöd vi behöver i undervisningen och inte kan flytta hemifrån blir det uppenbart att varje krona gör skillnad. I samma takt som storföretagens vinster växer krymper vår välfärd, en välfärd som redan tvingats utstå mängder av nedskärningar. Samhället ska byggas efter våra behov – inte för att maximera skattesmitarnas vinster!

Om regeringen menar allvar med att sätta dit skattesmitarna finns det mycket de kan göra redan idag. Ung Vänster att Skatteverket prioriterar storföretagens och de rikas skattefusk. Att den ekonomiska eliten bara betalar skatt när de känner för det är oacceptabelt. Vi har inte råd att vänta, det är dags att få slut på skattefusket!

Uttalande antaget av Ung Vänsters förbundsstyrelse 160612 

Rädda nattågen!

IMG_9721

Vad är viktigt för dig? Att kunna resa över landet och hälsa på familjen ibland är viktigt för mig i egenskap av Jämtlänning numera bosatt i Stockholm, och för så många andra nattågsåkare också. Det är mer än möjligt, med nya klimateffektiva färdmedel och ett land som är rikare än någonsin. Så hur kommer det sig att man år 2016 lägger ner tåglinjer som gör det lättare för vanliga människor?

Vad är viktigt för dig? Att kunna välja vart man bor, ha tillgång till vård och skola på landsbygden och att de norra delarna av vårt land får del av samhällets resurser är sånt som är viktigt för mig.Det är svårt att hitta möjligheter att bo och utvecklas i stora delar av Norrland när apoteken och arbetstillfällena flyttar till större städer. Jag hade så gärna bott i ett Jämtland med bra reseförbindelser och en blomstrande kultur, men idag sugs resurserna ur landsbygden och de landar i fickorna på den ekonomiska eliten.

Glesbygden, framförallt i Norrland, får en väldigt liten pott av samhällets pengar och det funkar inte i längden, resultatet blir en utdöende landsbygd. Storföretagets VD har en båt och ett eget plan men vi får inte ens behålla nattåget Östersund-Stockholm. Det är inte rättvist mot människor och det går tvärs emot ambitionen av en hållbar samhällsutveckling.

Det är viktigt för oss alla att fördela resurser jämt och satsa på hela samhället. Det skulle inte funka om alla bodde i storstäderna, och det funkar inte att bo i inlandet och på glesbygden om det inte finns allmännytta som tåg, sjukvård, bibliotek, ungdomsmottagningar och nära till dagis. Rädda nattåget! Det är viktigt för oss!

 

Skriv under STF:s upprop: Rädda nattågen!

 

Elin Morén, andra vice ordförande för Ung Vänster 

 

Truls Persson talar på manifestationen för de spanienfrivilliga vid La Mano i Stockholm

694px-Flag_of_the_International_Brigades.svg

Truls Persson, 1 maj 2016, La Mano i Stockholm

Kamrater, internationalister, antifascister

Idag för 80 år sedan firade Olle Meurling Första maj för sista gången. Den nittonde december 1936 stupade han då han som frivillig i Thälmannbataljonen försvarade Madrid mot Francos fascistiska styrkor. I det sista brevet till Sverige skickade han en uppmaning som kommit att följas av generationer svenska ungdomar: ”Håll den röda lågan brinnande!”.

Idag när vi i den svenska arbetarrörelsen samlas för att med raka ryggar fira våra segrar inleder vi med att i vördnad böja våra huvuden. Vi visar vår respekt och tacksamhet mot de närmare 600 svenskar som under kriget kom att riskera och ibland förlora sina liv till försvar för demokratin.

Dessa människor, vanliga unga män och kvinnor, reste till Spanien med övertygelsen om att det finns det som är större än oss själva och att vår frihet är nödvändig att försvara. Då fanns det folk som föraktade deras beslut, kriminaliserade dem och bespottade dem. Idag finns det de som betraktar vår samling som högtravande eller patetisk idoldyrkan. I tider när demokratin i Sverige och Europa återigen är under hot är att samlas för att påminna varandra om värdet av frihet varken högtravande eller patetiskt, det är en skyldighet för alla som gör anspråk på att vara demokrater.

Kamrater, antifascister. Låt oss idag inte vältra oss i hur fascismen växer sig starkare. Vi vet alltför väl att de reaktionära krafternas stormtrupper försöker attackera arbetarrörelsens fästningar. Deras inbrytningar i arbetarklassen är allvarliga. Vi samlas här för att liksom våra föregångare med en röst meddela att vi aldrig, under några omständigheter tolererar några eftergifter mot fascismen och reaktionen. Fascismen är ett gift som vi aldrig tänker godta, så idag samlas vi för att låta vårt budskap ljuda genom historien, No Pasaran!

Kamrater, internationalister. Det spelar ingen roll hur mycket de försöker, vår solidaritet kan inte kriminaliseras. De kan håna, de kan ljuga om oss och säga att vår kamp är meningslös. Låt oss minnas att vi idag har bättre förutsättningar än de som riskerade livet för Spaniens demokrati. Vi vet att fascismen kan besegras. Vi har sett det göras och vi tänker göra det igen. Det finns ingen vunnen seger som inte kommer behöva försvaras, men lika lite finns det något som är för alltid förlorat. Segern är vår att vinna.

Kamrater, vi samlas idag inte bara för att minnas, vi samlas för att fira det som komma skall. Idag ger vi samma löfte som de som gått före oss: ”Det finns något som är större än jag och kampen för fred, för frihet och demokrati är upp till mig att ta”. Det är detta löfte som sluter ”våra hjärtans international”. Från Ung Vänster är vårt budskap lika tydligt som för 80 år sedan, vi håller den röda lågan brinnande!

Leve de internationella brigaderna!
Leve den internationella solidariteten!
Leve 1 maj!

Tack!

Rikstingsuttalande: Ja till fred, nej till NATO!

Kriget i Syrien har skördat hundratusentals människoliv. Samtidigt pågår flera brutala krig och konflikter runt om i världen och inte sedan kalla krigets slut har så många dött i väpnade konflikter. Miljontals människor är idag på flykt från hus och hem. Det globala världsläget präglas av osäkerhet och instabilitet. I stor utsträckning handlar det om konflikter som har sin grund i ökande klyftor, utarmning av naturresurser och maktspel mellan stormakter.

Regeringen och högern försöker spela på människors oro för läget i världen för att trissa upp debatten. Genom att skapa osäkerhet och använda sig av krigspropaganda vill man öppna dörrar för ökat militärt våld och ett svenskt Natomedlemskap.

Sverige har traditionellt bedrivit en framgångsrik säkerhetspolitik som byggt på militär alliansfrihet, nedrustning, fredliga lösningar på konflikter, stöd till FN och internationell solidaritet. Men i takt med ett förändrat omvärldsläge har den hållningen utmanats. Genom vårt EU-medlemskap och den så kallade solidaritetsklausulen har den militära alliansfriheten urholkas. Samarbetet med Nato och vårt aktiva deltagande i både Natoövningar och insatser gör att vi dessutom är med och bidrar till militarisering och upprustning i vår omvärld. Ett godkännande av det så kallade värdlandsavtalet vore ytterligare ett steg i samma riktning. Världlandsavtalet innebär även att kärnvapen kan planeras på svensk mark

Fredsfrämjande verksamhet med syfte att skapa stabilitet och skydda civilbefolkningen är ibland nödvändigt, inte minst för att upprätthålla folkrätt och mänskliga rättigheter. Men att ingå i en kärnvapenallians tillsammans med några av världens mest aggressiva stater är inte ett sätt att bygga varken fred eller säkerhet, tvärt om.

Världen idag lider knappast brist på militära medel, samtidigt som det saknas verktyg för humanitära insatser och fredliga lösningar. Sverige ska ha en självständig röst för fred och solidaritet. Det är genom humanitärt stöd och utvecklingsarbete tillsammans med andra som vi kan bygga en fredlig värld. Genom att stå alliansfria kan vi låta bli att välja sida mellan aggressiva stormakter och kärnvapenallianser. Det är bara så vi kan formulera en självständig utrikespolitik och ta ställning mot överenskommelser med Turkiet eller Saudiarabien.

I en tid som präglas av internationella konflikter krävs att vi är många som tar ställning för fred och frihet. Ung Vänster är en självklar del av fredsrörelsen. När militära stormakter spänner musklerna och utmanar demokratin ställer vi oss på folkets sida och står upp för fred och global nedrustning. Vi sätter människovärdet främst och därför tar vi strid mot varje försök att ställa oss mot varandra.

Uttalande antaget av Ung Vänster riksting i Mariefred 2016-03-27

Säg nej till Värdlandsavtalet

Till sommaren är planen att det så kallade Värdlandsavtalet med NATO ska godkännas av riksdagen. Avtalet skulle innebära ett stort steg närmare NATO-medlemskap och innebär i praktiken slutet för Sveriges alliansfrihet som gör oss till en självständig internationell aktör.

Avtalet kan i praktiken bland annat innebära att NATO kan få stationera trupper och militär utrustning, inklusive kärnvapen, i Sverige. Därigenom skulle Sverige kunna användas som bas för NATO:s krigföring i andra länder.

NATO har en lång historia av ickedemokratiska militära intrång och folkrättsliga övertramp. Inte minst har medlemslandet Turkiet gjort sig skyldigt till folkrättsvidriga övergrepp mot civila i och med den turkiska statens återupptagna krig mot den kurdiska minoriteten. De senaste dagarna har det dessutom rapporterats om NATO:s insats i Medelhavet, som går ut på att möta människor på flykt från krig och förtryck med stridsskepp, och hindra dem från att söka asyl.

Från NATO-förespråkarna försöker man trissa upp debatten genom att spela på människors oro för läget i världen. På det sättet låter man krigspropaganda sätta agendan för Sveriges försvarspolitik. En regering som tar världsläget och människors oro på allvar skulle istället verka för nedrustning och humanitära insatser.

Sverige ska vara ett land som verkar för icke-militära lösningar på världens krig och konflikter. Ett medlemskap i NATO skulle försvåra en självständig utrikespolitik som tar ställning mot kärnvapen och för folkrätt, demokrati och mänskliga rättigheter, och innebära en militärallians med några av världens mest aggressivt krigförande länder. Vi kräver att Sverige säger nej till Värdslandsavtalet och värnar alliansfriheten.

Antaget av Ung Vänsters förbundsstyrelse 2016-02-28

Det är nog nu – stoppa det rasistiska våldet!

Under helgen utspelade sig ännu en fascistisk attack. På Stockholms centralstation spreds i fredags flygblad av ett hundratal män som därefter jagade och misshandlade människor de tyckte såg ut att ha utländsk bakgrund. Även på lördag eftermiddag blev antirasister attackerade av demonstranter som deltagit på en rasistisk demonstration på Norrmalmstorg.

Det är naivt att se detta som enskilda händelser. De är en del av en upptrappning av det rasistiska och fascistiska våldet som skett under hösten och vintern. Under hösten har det skett rekordmånga attacker och brandattentat mot asylboenden och en rasistisk attack på en grundskola i Trollhättan som resulterade i flera dödade och skadade.

De fascistiska och rasistiska våldsdåden har vuxit fram över tid. Men regeringens inhumana flyktingpolitik med signalpolitiska beslut om tillfälliga uppehållstillstånd och ID-krav har gått dessa krafter till mötes. Med en retorik som fokuserar på en förestående systemkollaps har rasisternas verklighetsbeskrivning normaliserats. Detta märks inte minst i de flygblad som spreds på Stockholms centralstation innan attacken, där männen ser det som sin plikt att “ta lagen i egna händer” och “försvara våra allmänna utrymmen”.

Ung Vänster står upp för en human flyktingpolitik och ett solidariskt samhälle. Inte bara för att alla människor ska ha rätt till en fristad utan också för att en politik som gör skillnad på människor och ökar samhällsklyftorna är en grogrund för rasism och fascism. Vi kommer alltid ta kampen mot rasism och fascism, oavsett om de yttrar sig i gränskontroller, demonstrationer eller fysiskt våld.

Politiska förslag som ytterligare normaliserar rasistiska idéer och som avhumaniserar dem som flytt från krig och förtryck är inte svaret. Inte heller en media som avfärdar det politiskt medvetna våldet som “stökiga ungdomar”. Det är nog nu!

Uttalande antaget av Ung Vänsters förbundsstyrelse 160130-31.

För mer information
Tove Liljeholm
Pressekreterare Ung Vänster
08-654 31 00
072-587 86 85

Polisen måste bekämpa rasistiska brott inom kåren och i samhället

Polisens register över romer

Ekot har idag avslöjat att polisen upprättat ytterligare ett etniskt register. Det är fråga om i huvudsak romska EU-migranter som befinner sig i Sverige. Utan att det funnits misstanke om brott har personer som befinner sig lagligt i landet fotograferats och registrerats efter hemliga instruktioner till poliser i hela landet.

– Det är helt oacceptabelt. Polisen ska ägna sig åt brottsbekämpning, inte åt rasistisk registrering. säger Ung Vänsters förbundsordförande Hanna Cederin.

För drygt två år sedan avslöjades att polisen i Skåne upprättat ett register över personer av romsk härkomst under förevändningen att det var en del av det polisiära arbetet. Detta fick skarp kritik från flera håll och registret förklarades vara olagligt.

– Polisen har tydligen inte lärt sig någonting av sina misstag. Under hösten har en våg av brott med rasistiska förtecken svept över Sverige. Att lösa och förhindra dessa borde vara polisens högsta prioritet, men istället ägnar man sig själv åt rasistisk verksamhet. Detta kan inte fortsätta. Polisen ska fokusera på att bekämpa rasistiska brott och måste börja inom den egna kåren, säger Hanna Cederin.

För mer information
Tove Liljeholm
Pressekreterare Ung Vänster
08-654 31 00
072-587 86 85
tove.liljeholm@ungvanster.se

Känslornas politik

hanna_cederin

 

I skrivande stund har det gått nästan två veckor sedan dåden i Paris. För mig har det varit viktigt att inte snabbt formulera svar på varför det fruktansvärda hände, vad som måste sägas eller hur vi ska gå vidare. Det enklaste att hitta mitt i alla tankar är känslorna. Rädsla, ilska, sorg. Det som skavt i mig under veckan är att fler borde ha gjort som jag. Fler borde ha väntat, tvekat och tagit sig tid att låta tankarna gå några varv.

Att reagera känslomässigt på terror, krig och flyktingströmmar är inte opolitiskt. Och alla känsloreaktioner är inte bra reaktioner, särskilt inte i händerna på mäktiga män med vapen. Frankrikes president sa att svaret mot Daesh skulle bli ”skoningslöst”, Löfven pratar om att placera Trojaner i folks datorer och land efter land stänger sina gränser. Nu gör också Sverige det. Islamofobin tar sig grova uttryck på gatan och i kommentarsfälten.

Det finns olika sätt att svara på människors känslor när de ser döden på Medelhavet, terror mot barn och hänsynslösa övergrepp i krig. De som valts att leda landet kan välja att möta oro och rädsla med trygghet och sammanhållning, eller så kan de svara med ytterligare hot och splittring. Så agerar fega makthavare som inte ser bortom makten, som inte är intresserade av långsiktiga lösningar och som nöjer sig med ord när det kommer till människovärde. Så länge de själva sitter säkert verkar de beredda att överge allt annat.

För ryggradslösa politiker i alla läger är det enkelt att kapitalisera på rädsla och hot. De politiska krafter som växer nu utgår å ena sidan från rationella, beräknande, strategiska syften och mål, men är också helt beroende av det mänskliga känslolivet. Det gäller Daesh, det gäller Nato-landet Frankrike och det gäller alla reaktionära krafter. Det gäller de som vinner på repression och övervakning, lönedumpning och rasism.

Vänsterfolk fnyser ofta åt budskapet ”ta hand om varandra” för att det påstås dölja motsättningar och konflikter. Och visst kan det vara så, visst kan det vara syftet. Men i såna här tider undrar jag om det inte är det allra viktigaste budskapet att vi måste ta hand om varandra i ordens rätta bemärkelse. Och att vi behöver förklara vad det innebär.

Den yttersta konsekvensen av att ta hand om varandra blir solidaritet, att se sig själv i andra. Vi tar hand om varandra när vi nattvandrar vid asylboenden och samlas till minnesmanifestationer för terrorns offer. Vi tar hand om varandra när vi vägrar betrakta alla flyktingar som misstänkta terrorister, och istället bjuder in dem till våra hem. Vi tar hand om varandra när vi betalar skatt och bygger upp en gemensam välfärd. Och vi gör det öga mot öga när vi möts på klubblokalen, i klassrummet eller hemma vid frukostbordet. Jag tror att det är där vi måste börja, och det är där jag vill börja. För utan varandra är vi svagare.

Och medan vi tar hand om varandra finns det fler viktiga uppgifter. Vi måste försvara rättigheter som av så många påstås vara grundläggande, men som för allt fler blivit tomma fraser i förordningar och dokument. Det handlar om rätten till asyl, att fly undan förtryck och få en fristad i ett främmande land. En rätt som inte ska vara beroende av ID-papper eller människosmugglare. Det handlar om att ha lika villkor på jobbet, oavsett hudfärg och efternamn. Om att inte riskera allt för att behålla en anställning, och inte tvingas konkurrera mot sina arbetskamrater. Det gäller rätten att utöva sin tro utan att stå till svars inför myndigheter, att kommunicera och yttra åsikter utan att de avlyssnas.

Det kan inte sägas nog att vi behövs nu, vi som tror på människovärde och solidaritet. Vi som är feminister, socialister och aktivister i Ung Vänster försvarar rätten att vara människa, och det är inget som kan förhandlas bort till förmån för skatteavdrag åt de rika eller signalpolitik och maktspel.

Principer är inte till för att överges när det blåser kallt, tvärtom är det då de ska försvaras som mest. Inte för sakens skull, inte för byråkratiska avtal eller god stämning. Det är för att vi vet att rättigheter måste vara lika för alla, eftersom de annars bara finns till för några få. Idag kan det vara för mig, men imorgon kan det vara någon annan. På samma sätt vet vi att det är när samhället håller ihop och möter hot och oro med trygghet som Sverige blir starkare. Det har vi lärt oss av historien, och idag, precis som då, vägrar vi backa.

Hanna Cederin, förbundsordförande Ung Vänster

 

Texten publiceras också i Rak Vänster nr 4/2015.

Behandlingen av EU-migranterna i Malmö är skamlig!

Minna Skans

 

Igår kom regnet. Jag fasade för regnet i förrgår när jag stod utanför stadshuset, kommer folk orka om regnet kommer? Redan har de blivit av med sina hem, sina ägodelar, polisen hade precis igen tagit madrasser och värmande filtar. Folk kurade ihop sig i sovsäckar och på madrasser som åter donerats, orken att fortsätta kämpa för ett drägligt liv och någonstans att bo fanns kvar, för än var vi många, än blåste det inte för kallt, än regnade det inte.

I gryningen i tisdags vräkte polisen och kommunen de upp mot hundra, främst romer, som bodde i Sorgefrilägret i Malmö. Vi, boende och aktivister, har krävt att kommunen inte ska verkställa beslutet, utan att erbjuda någon annan plats att bo på. Detta har från ansvariga politiker möts av tystnad. Lägret har varit långt ifrån ett fullgott boende, men där har skapats en gemenskap och en trygghet att inte vara lämnad till sig själv. Nu kastas de boende ut på gatan, utan tak över huvudet och får återigen börja från noll. Europadomstolen har, med hänvisning till den systematiska diskriminering som just romer utsätts för, framhållit att denna grupp aldrig ska utsättas för tvångsavhysningar om de inte erbjuds ett alternativt boende. Men detta är just vad som skedde i Malmö.

Samtidigt, av en slump menar ansvariga på kommunen, beslagtogs de boendes husvagnar och bilar, som de flyttat från lägret för att undvika att förstöras vid vräkningen. För att hämta ut de igen behöver man betala 2500 kronor. En fantasisumma för någon som en bra dag får ihop 150 kronor.

De romska EU-migranterna kampvilja var stor och efter rivningen av deras bostäder påbörjade de en manifestation utanför stadshuset, för att kräva att kommunen agerar. Frågan de ställer till kommunledningen är enkel, var ska vi bo nu? De väntar fortfarande på svaret.

På onsdagskvällen efter över ett dygns protest utanför stadshuset meddelar plötsligt polisen att de ska rensa upp på platsen. Inget över 60*60 cm får finnas kvar för att det ”belamrar platsen”, en anledning som mest verkar vara tagen ur luften. Madrasser, bord för mat och kartong att sitta på slängs av polisen. Men inte bara det utan även väskor, kläder och andra personliga tillhörigheter som var det sista de romska EU-migranterna hade kvar. Demonstranter lyfts iväg, slås med batong, omhändertas och får sitta i häktet. Från att ha inget, har de om än ännu mindre.

De senaste dagarna har också det rasistiska hotet och våldet blivit än mer påtagligt. Personer har ropat antiziganistiska slagord, gjort utfall mot boende och aktivister, nästan kört över personer och kastat smällare. Detta är tyvärr vardag för många romer, men avhysningen och kommunens och polisens agerade har inneburit att hotet och trakasserierna ökar.

Malmö kommuns agerande om avhysning utan att erbjuda en annan bostadsplats inhumant och skamligt. Polisens brutala maktdemonstation när de tog det sista de romska EU-migranterna ägde är inget annat än vidrigt. Både kommunen och polisen gömmer sig bakom lagparagrafer (i bästa fall), utan någon som helst hänsyn till människors rätt till ett drägligt liv.

Kampen för EU-migranterna måste föras på många fronter samtidigt. Det praktiska solidaritetsarbetet att bidra med det EU-migranterna behöver är viktigt, det kan handla om att samla in kläder, mat och dryck, lösa vatten-, uppvärmnings- och matlagningsmöjligheter, är superviktigt. Det kan även handla om tolkning och juridisk hjälp. Samtidigt måste påverkan ske mot kommunerna att erbjuda bra boende och välfärdsinsatser för EU-migranter och ställa krav på att EU:s politik inte ytterligare fördjupar de klassklyftor som ligger i grund för migrationen inom Europa. Och återigen samtidigt är den antirasistisiska organiseringen avgörande för många romers trygghet. Det är också allt detta arbete som gjort att avhysningen i Malmö inte skedde utan motstånd, att det sker protester mot agerandet och att EU-migranterna för varje gång polisen slänger filtar och mat i containrar får nya från Malmöborna.

Igår kom regnet. Det doneras snabbt presenningar, regnjackor och paraply. Någon kommer med värmande soppa. Alla har tagit skydd under en bro i närheten. Det finns inget annat alternativ än att fortsätta kämpa, för var ska de bo?

 

Minna Skans, ledamot i Ung Vänsters förbundsstyrelse

Sida 3 av 1412345...10...Sista »