Stoppa utvisningarna!

På lördag arrangeras demonstrationer runt om i hela landet mot de nya asyllagarna och återvändandeavtalet med Afghanistan, det bryter mot barnkonventionen och mänskliga rättigheter. Vi är många som säger ifrån och tillsammans kan vi stoppa utvisningarna och ändra lagen. Alla har rätt till en trygg morgondag!

Här är en lista på var demonstrationerna arrangeras på lördag:

Borlänge kl 14.00 Gångtunneln mellan Kupolen och IKEA

Göteborg kl 13.00 Gustav Adolfs Torg
https://www.facebook.com/events/342912576042721/

Höör kl 18.00 Torget

Jönköping kl 15.00 Hovrättstorget
https://www.facebook.com/events/1237460672942608/

Karlstad kl 15.00 Stora torget

Kiruna kl 10.00 Kupoltorget
https://www.facebook.com/events/1107690362601204/

Malmö kl 16.30 Möllevångstorg
https://www.facebook.com/events/1117437564999035/

Smedjebacken (ej hittat tid och plats)

Stockholm kl 15.00 Sergelstorg
https://www.facebook.com/events/2150821091809094/

Strömstad kl. 14.00 Stadsparken
https://www.facebook.com/events/952288488208422/

Sunne kl 15.00 Teatertorget
https://www.facebook.com/events/1295675907131719/

Tranås kl 12.30 Stadshuset
https://www.facebook.com/events/173069859815110/

Umeå kl 12.00 Väven
https://www.facebook.com/events/592893034246019/

Lycksele och Hammarstrand har skrivarstuga 22/10 inför mailbombningen till våra ministrar på FN dagen 24/10.

I Motala, Lycksele, Knivsta, Nässjö, Finspång (20/10 17.00 Bergslagstorget), Västerås (29/10), Kumla (24/11) blir det också demonstrationer men på andra datum.

 

Vet du någon mer demonstration eller vill du dra ihop en egen? Kontakta info@ungvanster.se så hjälper vi dig och ser till att det kommer med i listan.

#tryggmorgondag

Upprop för ensamkommande – Vad gjorde du när du var 17år?

Morgonen den 27 september drog vi igång uppropet mot den nya asyllagen som drabbar ensamkommande barn.  Sen dess har tonåringar från nu och då tagit över internet i solidaritet, berättat om deras tid som 17åringar och med uppmaning om att ge alla samma chans till en trygg morgondag.

Enligt den nya asyllagen kommer ensamkommande 16- och 17-åringar få tillfälliga uppehållstillstånd och avvisas när de blir 18. Detta gäller även när barnet är ännu yngre om myndigheterna tror att man kommer att hitta deras föräldrar. Vi kan inte beröva barn på dessa tonår som borde spenderas med att hitta sig själv och förstå världen. Innan lagändringen fick minderåriga som inte bedömdes ha asylskäl och som inte tas emot i hemlandet tidigare som regel uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande skäl. Vi vill återinföra denna regel så att minderåriga inte kan utvisas. Skriv under om du också tycker att alla 17-åringar har rätt till en trygg morgondag.

NAMNINSAMLING OCH FACEBOOK-SIDA

Besök våran facebook-sida för att ta del av alla fantastiska delningar från alla de som backar uppropet:
Alla 17-åringar har rätt till en trygg morgondag

Skriv under namninsamlingen:
Namninsamling Upprop för ensamkommande

MER INFO

Alla 17-åringar har rätt till en trygg morgondag

Vi tycker att alla barn och ungdomar har rätt till en trygg morgondag. Med den nya asyllagen ska hundratals avvisas i samband med att de fyller 18. Förändringen berör flera hundra ensamkommande asylsökande barn och de kan bli flera tusen de kommande månaderna.

Att leva i Sverige som minderårig och veta att 18-årsdagen är lika med utvisning är otryggt och berövar unga på framtidstro. Skriv under för att ändra lagen.

Enligt den nya asyllagen kommer ensamkommande 16- och 17-åringar få tillfälliga uppehållstillstånd och avvisas när de blir 18. Detta gäller även när barnet är ännu yngre om myndigheterna tror att man kommer att hitta deras föräldrar.

Innan lagändringen fick minderåriga som inte bedömdes ha asylskäl och som inte tas emot i hemlandet tidigare som regel uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande skäl. Vi vill återinföra denna regel så att minderåriga inte kan utvisas.

Repportering om lagändringen:
Ekot i Sveriges radio Ny utvisningsmetod sågas
Artikel i DN 
Nya riktlinjer kan få fler barn att gå under jorden

 

PRESSMEDELANDEN

Pressmeddelande 27 september

Upprop för ensamkommande – ”Vad gjorde du när du var 17?”
Igår rapporterades det om att den nya asyllagen i praktiken innebär att ensamkommande 16- och 17-åringar får tillfälliga uppehållstillstånd och avvisas när de blir 18. Ung Vänster startar idag en namninsamling och uppmanar människor att berätta om sina tonår för att visa solidaritet och mobilisera för att lagen ändras.
– De nya reglerna berövar ensamkommande unga på trygghet och framtidstro. Tonåringar ska bli kära, ha fritidsintressen och drömma om morgondagen. Nu kommer istället hundratals unga i Sverige tvingas pausa sina liv och leva i rädsla. Ung Vänster består av unga som kämpar för frihet i vardagen och därför är de ensamkommande ungdomarnas kamp också vår, säger Ung Vänsters förbundsordförande Hanna Cederin.
Innan lagändringen fick minderåriga som inte bedömdes ha asylskäl och som inte tas emot i hemlandet tidigare som regel uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande skäl.
– Vi samlar namn för att återinföra regeln om särskilt ömmande skäl som ett första steg mot en human flyktingpolitik. Regeringens och borgerlighetens migrationsöverenskommelse skapar ett splittrat och otryggt samhälle, där gruppen ensamkommande barn är särskilt utsatt. Det är omänskligt och strider mot barnkonventionen, som regeringen påstår sig värna, avslutar Cederin.
För mer information, kontakta:
Informationssekreterare Elin Morén
0725 878 685
Länk till facebook-uppropet.
Namninsamlingen finns här.
Hanna Cederin om när hon var 17:
”Jag spelade in Whitney-covers med min bästis, träffade han som skulle bli min första pojkvän och fantiserade om att bli journalist. Med den nya asyllagen kommer hundratals ensamkommande ungdomar från 16 år få besked om att dom ska utvisas den dag dom blir myndiga. Istället för att få vara tonåringar kommer dom leva i otrygghet och utan framtidstro.
Alla 17-åringar ska ha rätt till en trygg morgondag. Skriv under för att ändra lagen. Dela med dig av hur det var för dig. Gilla vår sida. Visa din solidaritet.”

VAD GJORDE DU NÄR DU VAR 17?

Några delningar från människor som tycker alla 17-åtingar har rätt till en trygg morgondag.Vad gjorde du när du va 17år?
1. Gilla sidan och skriv under namninsamlingen!
2. Skriv en status på facebook. ”När jag va 17 år…” om vad ditt liv innebar och varför alla 17-åringar ska ha rätt till en trygg morgondag
3. Länka till fb-sidan med uppropet ”Alla 17-åringar har rätt till en trygg morgondag”.
4. Dela på facebook och uppmana andra att haka på!
5. Vi delar alla era delningar på sidan, så använd privacy settings ”public”!
hanna_tryggmorgondag tryggmorgondag_jonas tryggmorgondag_webb1 tryggmorgondag_webb2 tryggmorgondag_webb3 tryggmorgondag_webb4 tryggmorgondag_webb5

 

Hej Elin Morén, informationssekreterare!

Välkommen Informationssekreterare Elin Morén!

Idag är Elins första dag. Hon har varit aktiv i Ung Vänster i ungefär 10 år, framförallt i det norra grannskapets olika hörn med ursprung från Krokom i Jämtland. Hon är utbildad i industridesign, har en GIF för varje tillfälle och lyssnar enbart på musikaler. Hon är instruktör i feministiskt självförsvar och sitter i förbundets verkställande utskott. Hon kommer nu jobba med förbundets press- och kommunikationsarbete och tycker att detta är ett drömjobb!

 

DU SOM ÄR AKTIVIST och ni som är en styrelse i Ung Vänster, detta kan ni få hjälp med av Elin:
– pressarbete, kontakt med media
– eget material, digitalt och för tryck
– sociala medier, facebookevent, kommunikationsstrategi
– logotyper till klubbar/distrikt och förbundskampanjer

Kontakt:
E-post: elin.moren@ungvanster.se
Tel. förbundscentralen: 08-654 31 00

DU SOM ÄR JOURNALIST eller en redaktion kontaktar Elin om artiklar, debatter, utspel, kontakt med ordförande Hanna Cederin och övrigt pressrelaterat.

Elin Morén, informationssekreterare
E-post: press@ungvanster.se
Tel: 072-587 86 85

Arbetstider:
mån – fre: 09.00-18.00

Alla tjejer ska ha rätt till en trygg sommar

Uttalande antaget av Ung Vänsters förbundsstyrelse 160612: 

Nu är sommaren här igen. En tid full av blommor och bad, sol och vatten, häng på stranden och i parken. En tid full av att låtsasprata i telefon, nycklar mellan knogarna och omvägar hem. En tid full av vila men också vardagsrädsla.Vi tjejer och kvinnor har vant oss vid att bygga strategier mot de hot vi ständigt påminns om. ”Gå inte genom parken!”, ”Tänk på vad du har på dig!”, ”Ring så jag vet att du kom hem säkert.”. Påminnelser om att vi måste vakta oss så att ingen annan tar makten över våra kroppar.

Vardagsrädsla är inte att ständigt vara livrädd utan att ständigt anpassa sig efter situationer vi får höra kommer drabba oss. Vi tjejer och kvinnor lever i en vardag av sexualiserat våld, allt ifrån en obehaglig blick på bussen till en våldtäkt på en fest. Nu på sommaren byggs en bild av att överfallsvåldtäkter dominerar i statistiken. Bakom den bilden döljer sig en annan sanning där det främsta våldet sker i inomhus och av någon man känner. Idén om att det är främmande och avvikande män, som gömmer sig i buskar, som är det främsta hotet är felaktig och riktar fokus bort från att våldet är strukturellt och handlar om kön..

Inget av detta är skrivet i sten eller en naturlag utan tillsammans kan vi åstadkomma en förändring. Ung Vänster ser systerskap som det starkast vapnet mot könsmaktsordningen och vardagsrädslan. Genom vårt feministiska självförsvar påminns vi om att vi är värda att försvara, genom vår nattvandring Systrar på stan visar vi tjejer varandra att vi inte är ensamma. Nu är sommaren här igen. En tid då vi delar erfarenheter, stöttar varandra och lägger ansvaret där det hör hemma. För makten över våra kroppar och makten över våra liv.

Ung Vänster ordnar feministiskt självförsvar över hela landet. Mer info hittar du här
Om du är intresserad av att delta i eller ordna ett pass så kontakta oss på 08-654 31 00 eller info@ungvanster.se 

Pressmeddelande: Nytt asylpris instiftas av Ung Vänster och Vänsterpartiet

Vänsterpartiet och Ung Vänster instiftar nu ett pris i Anita Dorazios namn. Summan ska vara 10.000 kronor och delas ut årligen den 23 september. Stipendiet delas ut till individer eller grupper som bedriver arbete för flyktingar och asylsökande.
 – Få personer har betytt så mycket för människors rätt till en fristad i Sverige, säger Hanna Cederin som är förbundsordförande för Ung Vänster. Anita Dorazio har förändrat hundratals liv med sitt hårda arbete och sin värme.
Anita Dorazio har länge varit en av de främsta förkämparna för asylrätt och flyktingars rättigheter i Sverige. Hon har fått ett antal utmärkelser för sitt flyktingpolitiska arbete genom Vänsterpartiets Fristadsfond och Asylkommittén. Hon är en förebild för många aktivister både i Ung Vänster och i Vänsterpartiet. Den 23 september 2016 fyller Anita Dorazio 80 år.
– Tack vare Anita och fristadsfondens arbete har både politiken och praktiken i den svenska asylprocessen blivit mer human, fortsätter Hanna Cederin. Jag ser fram emot att få fortsätta arbeta sida vid sida med Anita, det finns mycket kvar att göra.
För mer info 
Jesper Hillbom, informationssekreterare
jesper.hillbom@ungvanster.se 
072-587 86 85

Medlemmar från Ung Vänster reser till Ende Geländes klimataktion


imageendegelände

Idag är medlemmar från Ung Vänsters sydligaste distrikt Ung Vänster Skåne på väg ner till Proschim i Tyskland nära den polska gränsen för att delta i klimataktioner tillsammans med nätverket Ende Gelände. I området kring Proschim äger Vattenfall kolgruvor. Dagbrotten tros kunna ge uppemot 700 ton brunkol fram till 2050, men också resultera i förstörandet av 8 lokala byar varifrån 3000 personer kommer få flytta. Det är bland annat denna brunkolsverksamhet som Vattenfall ska sälja till det tjeckiska investmentbolaget EPH istället för att lägga ner verksamheten och låta kolet stanna i marken.

Emily Bronstorp och Peter Hang är två av de som reser ner.

– Protesterna handlar dels om att lägga ett tryck på samtliga företag och stater som bedriver miljöfarlig verksamhet att sluta med det, säger Emily Bronstorp från Malmöklubben. Men vill även att den svenska regeringen ska besluta om att Vattenfall inte ska få sälja sin verksamhet. De som är intresserade av att köpa upp vattenfalls tillgångar är det tjeckiska företaget EPH som ägs av miljardärer knutna till brevlådeföretag i skatteparadis och de är inte direkt kända för att ta något miljöansvar. Köpet gör troligen att EPH öppnar ytterligare fem kolbrott som Vattenfall har rätt till.

– Från Ung Vänster Skåne är vi fem stycken som åker, tillägger Peter Hang som är aktiv i Ung Vänster Lund. Från alla organisationer i Sverige är vi över hundra personer och sammanlagt så kommer vi nog att bli över tusen aktivister.

– Regeringen måste ta klimatansvar och avveckla Vattenfalls koltillgångar och bygga ut förnybara energikällor, fortsätter Peter Hand. Det är också vad Tyskland vill. Att lämna kolet kvar i marken är Sveriges största möjlighet att bidra till kampen mot klimatförändringar. Efter miljöns och klimatets åtta förlorade år, när Sverige hade en högerregering, vägrar vi acceptera fyra nya sådana år under en så kallad rödgrön regering.

För mer information

Jesper Hillbom, informationssekreterare

072-587 86 85

jesper.hillbom@ungvanster.se

Rode Grönkvist, förbundsstyrelseledamot och på plats i Proschim i Tyskland

070-782 81 66

rodejg@gmail.com

 

Läs Hanna Cederins 1 maj-tal

Hanna Cederin, Norrköping och Linköping 2016

Första maj är en dag för att påminna varandra om varandra, och dom andra om oss andra. Om vår verklighet, som vi delar. Vi samlas, i en gemenskap, över hela världen. I varandras blickar finns vi och blir mer än vad vi är var och en för sig.

Vi vill påminna varandra om varandra. Om vilka vi är. Vi är långa, korta, krokiga, knotiga. Vi jobbar i butiken, stretar på universiteten, sopar gator, lyfter kroppar, vänder papper, vänder hamburgare. Skriver på, skriver ut, skriver in. Vi tror på Gud, eller vi tror inte alls. Eller så tror vi på Beyoncé. Ni som går på högstadiet, ni som är pensionärer. Vi som bor i förorten, ni som bor i stan eller på landet. Vi har vuxit upp här, precis runt hörnet, i Aleppo, Alingsås, Mogadishu, Motala, Santiago, Teheran, Pristina. Eller Östersund. I radhus, på flyktingförläggning, i villa eller hyresrätt. Såna är vi.

Vi vill påminna varandra om varandra. Om vilka vi är. Om hur vi ser ut, var vi kommer ifrån och vart vi är på väg. Om hur vi går och står, om hur det känns att gå och stå tillsammans. Hur det är att vara en liten del av nånting bra. Hur det är att vara på väg tillsammans.

Vi samlas för dom försöker få oss att blunda för varandra. Högern vill alltid avleda oss från hur samhället hänger ihop. Enligt dom kan man inte tala om klass längre. Det är förlegat. Maktstrukturer är hjärnspöken, det finns bara individer. Och ungdomarna är lata och det är grekerna också för den delen. Det viktiga är budgetar i balans och god moral. Under tiden står vårt val mellan pest eller kolera. Enligt dom med makt kommer vänsterns budskap om att vi kan förändra alltid beskrivas som drömlikt och utopiskt. Oavsett vad som sägs där uppifrån, vad som står på förljugna löpsedlar eller i korrupta regelsystem, så finns vi och vår verklighet. När dom mäktiga försöker blunda och stänga ute finns vi där och öppnar deras ögon.

Det säger vi till varandra idag, vi ropar ut det, vi går tillsammans över gator, torg och parker på alla kontinenter. Vi är på väg in i framtiden. Vårt budskap till varandra och till högern är: här är vi, tillsammans. Vi drömmer inte, vi lever drömmen.

Vi är inte offer. Det är inte därför vi kämpar. Det är ju vi som bär samhället, med våra händer, ryggar och axlar. Det är inte lidandet, utan det är vår längtan till frihet och hur vi omsätter den i handling. Och för att vi ser styrkan i varandra. Därför kämpar vi.

För att det är orättvist att vi bär upp vården men ändå jobbar på dåliga villkor. För att vi skapar värde åt företagen men ändå är det ägarna som kammar hem profiten. För att vi jobbar och betalar skatt så att välfärden ska fungera, men ändå plockas vinster ut av riskkapitalbolag.

För att utan oss skulle Sverige stanna. Börskonsulter och kostymmän skulle irra runt på gatorna, och ingen skulle hämta soporna. Ingen skulle bygga vägar, ingen skulle ta hand om barnen. Ingen skulle producera eller reproducera värde eller omsorg. Det skulle gå att låna pengar, visst. Dom skulle kunna roa sig med att spekulera i aktier och riskkapital. Men ingen skulle sitta i kassan och ingen skulle tända gatlyktorna. För det är det vi som gör, åt oss och åt dom trots att dom inte bidrar.
Vi täcker över och håller ihop, men vi är trötta på att bära eliten och deras orättvisa projekt. Och vi vet att det är människor som formar historien, att det är politisk kamp som styr utvecklingen. Vi går inte på att det finns en enda vägens politik, att något är hugget i sten. Vi bär samhället och då kan vi också förändra det.

Idag firar vi segrar och samlas till nya strider. Så ser verkligheten ut, vi vinner segrar och när vi inte gör det ger vi inte upp. Kom ihåg det. I den verklighet vi delar finns både sorg och lidande, och längtan och värme. Det är vad som för oss framåt. Freden lever, solidariteten lever och människovärdet ges mening tillsammans.

I vår verklighet, den som vi delar, finns värkande ryggar, maktfullkomliga makthavare, orättvisa, tystnader och andrum som vi inte bett om. Men i samma verklighet finns gemenskapen, tryggheten, friheten. Inte helt säkert konkret, men tanken, drömmen. Och alltid rörelsen. Kom ihåg det.

Kom ihåg att sextimmarsdag införs på arbetsplatser runt om i landet. Tänk på Besma som jobbar på Svartedalens äldreboende, som har fått mer tid att gå på gymmet och tycker mer om sitt jobb.

Kom ihåg den våg av solidaritetsarbete med nyanlända som fortfarande gör avtryck i Sverige och i människorna. Tänk på alla språkcaféer och manifestationer i vardagen. Tänk på 18-årige Abbas från Afghanistan som spelar i IFK Arvidsjaur och nu börjat som tränare för 15-åringar.

Kom ihåg att Sverige har aldrig fått en strippklubbsindustri. Dragan Bratic åker runt Sverige och öppnar klubb efter klubb, men nästan alla får stänga. Hans motståndare är tjejjouren i Sundsvall, aktionsgruppen ”Otygspatrullen” i Karlshamn och det autonoma bokcafét i Jönköping.

Och kom ihåg att varje gång vi sagt att vi vill ha en bättre framtid så har högern sagt att vi drömmer. Dom sa det om rösträtten, om första semesterveckan och femte semesterveckan. Om könsneutral tronföljd, adoption för homosexuella, preventivmedel, hemspråksundervisning. Dom sa det om förskolan och om allmännyttan. Dom har haft fel och vi har vunnit, och nu ska vi ta fler steg. Inget framsteg, ingen rättighet har vi fått gratis, utan kamp. Och ingen gång har fascismen segrat. Ingen gång har dom besegrat oss. Vi firar våra segrar och samlas till nya strider.

Vi har länge fått höra att vårt val står mellan pest eller kolera. Mellan bostadsbrist eller höjda hyror. Mellan farliga båtfärder över Medelhavet eller flyktingläger under brinnande krig. Mellan ingen välfärd alls eller en välfärd som styrs av vinstintressen. Mellan arbetslöshet eller en osäker arbetsmarknad. Det är fel.

Dom säger att vi måste välja, bo kvar hemma, på kompisens soffa. Rivningskontrakt, andrahandskontrakt, inneboende. Aldrig trygg aldrig långsiktig. Eller så väljer vi höjda hyror. Och när vi säger att vi inte har råd då säger dom att dom ska höja bostadsbidragen. Kapitalet höjer hyrorna och staten bostadsbidragen. Det är fel.

Dom säger att vi måste välja, så kallad hjälp på plats eller en resa på liv och död över farligt land och hav. Trängas i flyktingläger eller tillfälligt uppehållstillstånd. Ditt öde i chefens händer eller stanna i kriget. Det är fel.

Dom säger att valet står mellan dig och mig. Ditt jobb eller mitt jobb, mitt uppehållstillstånd eller din välfärd. Dom ställer oss mot varandra, delar och splittrar. Påstår att vi måste konkurrera. Det är fel.

Pest eller kolera har aldrig varit framtiden. Tvärtom. Det går att välja något annat. Politik är att välja, makt är att leda. Inte att kapitulera och skölja bort skulden med krokodiltårar.

Vi accepterar inte pest, vi accepterar inte kolera. Vi vet att Sverige är rikare än någonsin och skulle kunna vara bättre än någonsin. Resurserna finns men problemet är fördelningen. För det finns ett gäng som tydligen aldrig måste välja bort tryggheten, vars livsvillkor aldrig står på spel när ekonomin krisar och som inte ens behöver bidra med skatt till det gemensamma. Miljonärer och miljardärer som till och med får bidrag i form av RUT och ROT, ränteavdrag och slipper arvs-, fastighets- och förmögenhetsskatt. Vi väljer framtiden och vi väljer varandra. När dom försöker gömma undan rikedomarna och öka klyftorna så vänder vi blicken uppåt. Sveriges största samhällsproblem är ojämlikheten och dom som står i vägen är den ekonomiska eliten.

Vi måste hålla ihop trots att dom vill ställa oss mot varandra. Det andrum som makteliten vill ha det finns mellan oss, i distansen, i klyftorna. Det är när vi ser varandra som hot, som volymer eller som skadedjur som samhället slits isär. Det är när det uppstår klyftor, både verkliga och inbillade, som den rasistiska världsbilden legitimeras. Där hämtar reaktionära krafter näring. Det återkommer i all högerpolitik, ta Alliansens arbetslinje som slog in kilar mellan mellan dom som jobbar och inte jobbar, dom sjuka, dom utanför.

Vi måste se det klart: rasismen börjar inte och slutar inte med Sverigedemokraterna. Högern och rasisterna vill med sitt falska ”vi och dom” exotifiera och nedvärdera så att dom som tillhör andra grupper ska tro att dom kanske kommer undan otryggheten. Om du jobbar hårt klarar du dig, om du är svenne kommer du undan, om du har rätt moral och värderingar kan du vara trygg. Det är inte systemet, det är du. Skyll dig själv om du råkar illa ut.

I slutändan drabbas vi allihop. När förorterna blir otryggare, när dom mänskliga rättigheterna urholkas och när lönerna pressas nedåt.

Just därför, vänner, systrar, grannar, bröder. Just därför är solidariteten så viktig. För att dom vill splittra oss, och det vill dom för att det är det enda som kan stoppa oss.

Den praktiska konsekvensen av att se sig själv i andra är solidaritet. Och så vill vi bygga samhället, därför att vi är beroende av varandra, vi människor. Den som säger något annat, det där om att vi är ensamma öar, att var och en för sig, den förnekar verkligheten. Förnekar sin egen mänsklighet, sin sårbarhet.

Det handlar om att nästa gång kan det vara jag, nästa gång kommer det vara jag. Som tvingas fly från krig, från naturkatastrofer, som blir sjuk eller arbetslös. Det kan bli min lön, min lägenhet, min syster eller min mamma.

Men om vi går sida vid sida, tillsammans, jag och du. Då kan vi skydda varandra. Och om inte skydda, så kan vi dämpa stötarna, lindra värken. Bära den tillsammans.

Vi ska möta splittringen med solidaritet och sammanhållning. Oavsett vilka av oss det gäller ska vi stå upp för varandra. Det betyder kamp för asylrätten, för ett värdigt flyktingmottagande, för tryggheten i våra förorter, för lika löner och villkor. Vi säger det högt, men det är också en handling: solidaritet.

Vi bär samhället och vi kan förändra det. När dom försöker få oss att sparka neråt, sparka på varandra. Då vänder vi blicken uppåt. Ja, det finns en grupp som står i vägen för ett bättre samhälle, för vår rätt till makt över våra liv, vår frihet.
För kompis det går bra nu, Sverige är rikare än nånsin. Antalet svenska dollarmiljonärer uppgick till 93 000 förra året, och de ökade mest i antal i hela världen. Tillväxten ökar, det sägs att vi är på väg in i en högkonjunktur. Bankernas vinster ligger på rekordnivåer och är dubbelt så höga som för tio år sedan. Samtidigt lever var fjärde unge i Alby där jag bor i fattigdom, samtidigt går hundratusen kvinnor ner i arbetstid för att ta hand om mormor och morfar när äldreomsorgen brister.

Hur kan samhällsproblemen vara så påtagliga när Sverige är rikare än någonsin? Svaren finns i klassamhället. Klyftorna är rekordstora och det är med hjälp av politiska beslut som dom ökat. Att resurserna finns är helt enkelt inte tillräckligt för en regering som inte är beredd att omfördela dom.

Omfördelning är en enkel ekvation om att ge och ta. Om hur vi använder dom värden som produceras i samhället. Vi kan välja att fortsätta låta resurserna vi skapat smusslas undan av skattesmitare, samlas i flådiga fastigheter i Stockholms innerstad och gå till riskkapitalister i välfärdsbranschen. Eller vi kan välja att bygga Sverige mer hållbart, jämlikt och tryggt för alla.

Det är chockerande, jag vet. Till skillnad från vad borgerliga ledarskribenter och så kallade expertkommentatorer påstår så finns inget direkt samband mellan politiska beslut och den ekonomiska elitens intressen, nej vi kan faktiskt göra tvärtom. Borgarna flippar visserligen ur, men det är fullt möjligt att genomföra politik som inte går hem hos Svenskt Näringsliv.

Vänta bara, inom en kort tid kan vi vara där. Vi höjde skatten och ni kan aldrig tro vad som hände sen. Förskolelärarna fick fler kollegor och undersköterskorna gick upp i heltid. Vårdköerna kortades, barnmorskorna blev fler och högstadieklasserna mindre. Vi fick fler fritidsgårdar, längre öppettider på ungdomsmottagningen och tåg som gick i tid. Överklassen fick betala fullpris för hemhjälpen, miljonärsarvingen blev av med några slantar och vi byggde ett modernt miljonprogram. Vi kan skapa ett skatteparadis i ordets rätta bemärkelse. Det är tid för en skattechock.

Att vi kan förändra det vet vi för det gör vi varje dag. Vi är aktivister därför att vår kamp måste börja i verkligheten. Det är i vardagen, alldeles nära, som det motsägelsefulla omänskliga blir som allra tydligast. Där är det enklast att bekämpa högerns lögner. När vi är nära upptäcker vi att dom som nyss kommit till Sverige är precis som dom som alltid bott här, vi ser att förortsbor och glesbygdsbor hör ihop, vi förstår att dom som jobbar har allt att vinna på att snacka ihop sig. Vi ser oss själva i andra, och andra i oss. I vardagen ser vi att det inte måste finnas klyftor och orättvisor. Där lever tanken om frihet, konkret och i vår längtan.

Vänsterns uppgift är att omvandla sökandet efter frihet till en gemensam rörelse. Friheten är inte abstrakt eller teoretisk, den är inte tryckta ord på ett papper. Den finns i varje land, hos varje folk. I varje familj. I Aleppo i Syrien, i Cizre i Turkiet. På landsbygden i Rumänien. På asylboenden, i båtarna på Medelhavet. Friheten är konkret och ingen idealistisk fantasi.

Därför ger vi inte upp när vi möts av motgångar. Därför kan inga murar, hav eller gränskontroller hindra oss från att fly. Därför reser vi till andra länder och tigger för att försörja våra barn. Därför bor vi kvar i förorter och på landsbygden. Därför trotsar vi hoten, terrorn och fortsätter röra oss på gator och torg.

Det Sverige vi lever i, vill leva i och som vi vet kan bli ett samhälle för alla oss. Vi vet det därför att vi hela tiden bygger. Vi kämpar, sliter. Ibland tvingas vi fly, ibland behöver vi vila, sörja. Men vi får inte glömma hur ofta vi lyckas. Det är i tilliten till varandra, i solidariteten, i gemenskapen som vi hittar kraft. Där finns rörelsen.

Vi vill påminna varandra om varandra. Om vilka vi är. Om hur vi ser ut, var vi kommer ifrån och vart vi är på väg. Om hur vi går och står, hur det känns att gå och stå tillsammans. Hur det är att vara en liten del av nånting bra. Hur det är att vara på väg tillsammans.

Låt kolet ligga!

Uttalande antaget av Ung Vänsters förbundsstyrelse 24/4 2016

Nyligen annonserade Vattenfall att man kommer att sälja sin brunkolsverksamhet i Tyskland till det tjeckiska bolaget EPH och deras finanspartner PPF. Försäljningen skulle vara en katastrof för klimatet och riskerar att kolbrytningen fortsätter i decennier. Den svenska regeringen har all möjlighet att sätta stopp för försäljningen men väljer att stå bakom beslutet.

Köparen EPH, som är ett av de skurkföretag som varit inblandade i Panamaskandalen, planerar att utveckla och expandera brunkolsverksamheten.

Den klimatkris som pågår är allvarlig och förvärras. Klimatforskningen pekar på att mins 89% av all känd brunkol i Europa måste stanna i marken, annars är det kört för klimatet. Om Vattenfall säljer sitt brunkol riskerar man utsläpp motsvarande 24 gånger hela Sveriges årliga koldioxidutsläpp. Klimatförändringarna är inget hot som ligger i framtiden. Redan nu drabbas människor i fattiga länder och idag är det fler som flyr på grund av naturkatastrofer än på grund av krig och sociala problem.

Vattenfall är ett statligt bolag. Det är alltså möjligt för Sveriges regering att säga nej till försäljningen. Men medan Vattenfall smiter undan ansvar så sitter regeringspolitikerna tysta eller skyller ifrån sig.

Idag tillåts kortsiktig vinstjakt och greenwashing gå före verkliga åtgärder mot klimatproblemen. Det är billigare med skogsskövling, miljöfarliga utsläpp och varutransporter jorden runt än att rädda klimatet. Och det är tydligen enklare för ett svenskt statligt företag att gömma sig bakom skrivningar om ”affärsmässighet”, än att ta ansvar och ställa om. Det är ett ohållbart system som både är orättvist och ökar den globala uppvärmningen.

I maj samlas miljöaktivister från hela världen i Tyskland för att delta i aktionen Ende Gelände och protestera mot Vattenfalls försäljning. Ung Vänster ställer sig tillsammans med resten av klimatrörelsen bakom kravet på ett stopp för kolbrytningen. Det enda långsiktigt hållbara är att avveckla brunkolsverksamheten istället för att sälja den vidare.

Sverige behöver ställa om till förnybar energi, men det ska inte vara på ett sätt som bidrar till att andra storföretag kan skita ner ännu mer. Ett svenskt statligt bolag, med den svenska regeringen som ytterst ansvarig, ska inte bidra till ökade utsläpp. Låt kolet ligga!

Glädjande att Frankrike kriminaliserar sexköp

Hanna Cederin

Idag förbjuds män i Frankrike att betala kvinnor för sex, då det franska parlamentet röstar igenom en lag som förbjuder sexköp. Lagförslaget liknar den svenska sexköpslagen, som inte kriminaliserar kvinnor som säljer sex utan i stället gör det olagligt att köpa sex.

– Grattis Frankrike! Det är ett viktigt steg med en lag som kriminaliserar sexköpare och lägger skulden där den hör hemma. Det är speciellt kul med en så stor feministisk seger just nu, med tanke på de reaktionära krafter i bland annat Polen som mobiliserar för att begränsa kvinnors makt över sina egna kroppar. Säger Ung Vänsters förbundsordförande Hanna Cederin.

Sedan den svenska sexköpslagen trädde i kraft 1999 har flera andra länder infört en liknande lagstiftning, bland annat Norge som även kriminaliserat sexköp som görs utomlands. Även på Irland och i Storbritannien diskuteras liknande lagar.

– Vi ska också vara medvetna om att den europeiska sexköpslobbyn tydligt höjt sina röster de senaste åren, och lyft krav om att göra det lagligt att köpa sex. Därför är Frankrikes beslut en viktig seger. Lagen lägger skulden där den hör hemma, på män som utnyttjar kvinnor och inte på kvinnor som befinner sig i en utsatt situation.

 

För mer information:
Jesper Hillbom, informationssekreterare
jesper.hillbom@ungvanster.se, 0727442979

Sida 3 av 1612345...10...Sista »