Med Buffelfonderna in i högerns Europa

Svenska folket vill inte gå med i EMU och extra stort är motståndet bland LO-medlemmar. Klart att LO-ledningen och socialdemokratin är bekymrade, så därför har de nu på full front lanserat en av de dummaste uppfinningarna sedan DDT.

Buffertfonder. Konceptet är enkelt: spara och var gnidig med statsfinanserna, lägg undan pengar från överskottet varje år och bygg med tiden upp reservfonder fyllda med miljardtals kronor. Tio miljarder per år kommer att tas från de pengar som vi hade behövt till vår gemensamma välfärd, för att försöka motverka det nyliberala dårskapet.

På det här viset, hävdar LO/s-ledningen, kommer vi kunna rida ut de assymetriska chocker och kriser som ekonomer samstämmigt konstaterar kommer drabba länder inom EMU-systemet.

Lurendrejeriet är monumentalt. Det första lurendrejeriet är att oavsett hur mycket av vårt gemensammaa överskott man än väljer att pumpa in i fonderna, så kommer de ändå att vara för små för att göra någon egentlig skillnad.

Det andra lurenderjeriet är att man i ett system med buffertfonder ständigt kommer vara tvingade till besparingar. Den gemensamma sektorn kommer att vara satt på konstant svältdiet. Oavsett om det går bra eller dåligt för svensk ekonomi måste vi ständigt ha miljarder i överskott att göda fonderna med. Ett aktuellt exempel är kommunals pågående löneförhandlingar. Med buffertfonderna in action hade utrymmet för löneökningar varit lika med nolll. Samma pengar som idag utgör utrymme för löneökningar, kommer stuvas undan i fonderna för att dumpas som barlast när den nyliberala skutan börjar ta in vatten.

Buffertfonderna är för oss ingen lösning på de problem som kommer skapas vid ett svenskt EMU-medlemskap, utan ett sätt göra nedskärningspolitiken permanent. Problemet är EMU. Lösningen är att rösta nej den 14 september.

Ung Vänsters Förbundsstyrelse
30 mars 2003 Degerfors

Svekfulla Avesta Polarit, härliga Degerfors

Invånarna är kvar, fotbollslaget spelar vidare, tågen kommer och går. Fåglarna häckar under taken.
Men den anrika bruksmiljön är ändå inte vad den har varit. Bruket ska ge sig av. Bruket, som fortfarande är lönsamt, modernt, livskraftigt.
Ska flytta.
Den här gången handlar det om Degerfors järnverk.

Situationen känner vi igen från så många andra orter som dominerats av ett stort företag: en dag fusionerar sig företaget, och för de nya ägarna är orten och invånarna en prioritet långt ner på dagordningen, långt efter vinst, tillväxt, positionering, branding, streamlining och allt vad de kan komma på som är viktigare.
Så händer det bisarra. ägarna fattar ett strategibeslut på ett styrelsemöte, industrin ska lägga ner, produktionen flyttas.
I ett slag, genom ett beslut, rivs en lokal historisk tradition upp med rötterna.
Hundratals ställs arbetslösa.
Tusentals påverkas.

Och vi förväntas acceptera det. Som om det vore deras rättighet att på det viset, genom ett beslut på ett styrelsemöte, utifrån en prioriteringslista de själva upprättat, sätta in dödsstöten mot en hel ort.
En ort som levt med företaget, kämpat i företaget, byggt upp företaget och värnat dess existens, representerat företaget i korpidrotter och vid fackliga sammandragningar. En ort som utgjort företagets själ och hjärta och gett och gett för att en dag få veta att de inte längre får vara med, att de inte längre är intressanta, att deras lojalitet inte längre är värd någonting.
Varsel, adjö, klara er själva!

Avesta Polarits svek mot Degerfors – att lägga ner lönsam produktion för att pressa upp vinstkvoten några ynka procent – utgör en påminnelse om det vi alltid har sagt: Så länge ett fåtal kapitalister kontrollerar företagen, kommer det vara detta fåtals intressen som tillgodoses.
På bekostnad av människor, familjer – och hela orter.

I Degerfors är det så uppenbart, så tydligt:
Den kapitalistiska svekfullheten är barbarisk, inte värdig ett modernt samhälle.
Avesta Polarit kan dra åt helvete. Låt arbetarna ta över produktionen. Kapitalisterna klarar sig inte en dag utan människor som sliter. Vi klarar oss utmärkt utan dem.

Ung Vänsters Förbundsstyrelse
30 mars 2003 Degerfors

EMU handlar inte om mynt – det handlar om makt!

Den politiska elitens försök att bluffa igenom ett ja i folkomröstningen om EMU har nu avslöjats. I en SIFO-undersökning visas att en kraftig majoritet är emot EMU, men om man istället frågar om vi ska införa Euron så svarar en majoritet ja. Det är vämjeligt att ja-sidan utnyttjar sin majoritetsställning i riksdagen till att försöka lura oss in i EMU.

Folkomröstningen i höst handlar inte om vilka mynt eller sedalr vi ska använda, det handlar om makt. Ett ja i folkomröstningen innebär att viktiga politiska beslut flyttas utom räckhåll för demokratin. Makten flyttas till tjänstemän i Frankfurt. Istället för ”All makt utgår från folket” så får vi ”All makt utgår från elliten”.

Kom ihåg vad det handlar om den 14 september. Rösta nej till EMU.

Ung Vänsters förbundsstyrelse 030202

Studentexamen – en frisk fläkt från 1800-talet

För ett par veckor sedan lade Gymnasiekommittén i en utredning fram sitt förslag till revidering av gymnasieskolan. I förslaget ingår bland annat ett återinförande av studentexamen. Duktiga elever ska som bevis på sin förträfflighet få ett papper som säger att de är fullvärdiga studenter. De som inte lyckats nå ända fram får nöja sig med att klassas som avgångna gymnasieelever. Skillnaden kan tyckas liten men i realiteten är det förnedrande för ett stort antal elever.

Vår föräldrageneration minns förmodligen det system som innebar att de själva eller en del av deras klasskamrater fick gå ut bakvägen medan familjen besviken fick gå hem med sina blommor från skolgården.

Ett återinförande av begreppet är ett steg tillbaka i den riktningen. En riktning som de borgerliga partierna välkomnar och gärna vill fortsätta i. En föga förvånande inställning då högern alltid har hyllat reformer som skapar en uppdelning av människor i ett A- och ett B-lag. Att bibehålla betygen är illa nog, men att förvärra systemet ytterligare signalerar en oroväckande okunskap om elevers situation.

En förändrad gymnasieskola är av vikt för en utveckling mot en ickesegregerad och likvärdig utbildning. Att då föreslå en reform som går i motsatt riktning är att ta ett stort steg bakåt i utvecklingen av den svenska gymnasieskolan. Vi kämpar för en skola som i sin förändring går framåt. Mot mer elevdemokrati, mer resurser och en likvärdig utbildning oavsett tjockleken på pappas plånbok.

Antaget av Ung Vänsters förbundsstyrelse 030202

Protestera den 15 februari mot krigsvansinnet

Ett groteskt skådespel pågår i världen. Den amerikanska regeringen förbereder oss på ett orättfärdigt krig som man försöker sälja in i förväg. Hundratusentals oskyldiga människor riskerar återigen att slaktas under förevändningen att det pågår en kamp mot terrorism och diktatur. De som iscensätter kriget har satt i system att understödja terror och installera dikatorer. Då blir lögnen det viktigaste vapnet.

Den som inte protesterar mot krigsvansinnet blir medskyldig. Därför är det glädjande att hundratusentals människor vägrar acceptera våldslogiken och står upp för fred och människovärde.

Den 15 februari kommer stora protester att äga rum mot krigsplanerna. Massdemonstrationer ordnas i så gott som alla europeiska huvudstäder. I Sverige kommer det, förutom demonstrationen i Stockholm, också att ordnas möten och manifestationer i en rad andra städer. Så många människor som möjligt ska kunna visa sitt ställningstagande för freden samtidigt.

I Ung Vänster är vi stolta över att vara en del av den växande rörelsen för fred. Vi vill se och kommer att verka för en bred rörelse som tar kamp för freden bortom övriga politiska åtskillnader. Man kan komma till slutsatsen att en masslakt på oskyldiga människor är fel utifrån olika utgångspunkter och analyser. Vi behöver bara vara eniga om att kriget är orättfärdigt och att FN inte får utnyttjas som ett redskap för krig.

När vi åter ser vad den nya världsordningen betyder konkret, när vi ser den rasistiska grundtonen i argumenten för ett planerat folkmord – irakier ses inte som fullvärdiga människor, bara brickor i ett spel – så inser vi att kampen för fred är den mest centrala politiska fråga som progressiva krafter över hela världen har att arbeta med.

I Sverige är det en viktig deluppgift att ställa vår egen regering till svars för den svansviftande utrikespolitik som förts de senaste åren. Det är en politik som strider mot regeringspartiets egna kongressbeslut, mot det som presenteras för väljare i valrörelser och det som majoriteten av det svenska folket vill se. Vi vägrar acceptera en politik där den svenska regeringen lierar sig med massmördare.

Samtidigt kan vi se hur regeringen efter regering i Europa reservationslöst ställer sig bakom USA:s vapenskrammel. Från socialdemokraterna har vi ofta hört visioner om ett progressivt Europa som motvikt till USA. Nu ser vi vad det innebär i verkligheten, ett ryggradslöst krypande för Bush. Den verkliga motvikten är och kommer alltid vara de breda folkliga proteströrelserna.

Ung Vänster uppmanar alla att ta sig till den närmaste ort där det ordnas demonstrationer och visa sin avsky mot krigspolitiken. Inget krig i våra namn!

Antaget av Ung Vänsters förbundsstyrelse 030202

Hyckleriets oanade dimensioner

Från Washington breder krigsmullret ut sig över världen. USA samlar sina allierade inför nästa steg i ”kriget mot terrorismen” – ett anfall mot Irak. Bakom retorik och floskler har hyckleriet tagit sig oanade dimensioner.
USA utnämner Irak till en ”ondskans axelmakt”, samma land man i åratal aktivt stödde och militärt upprustade. I sina krigsplaner har man samtidigt allierat sig med diktaturer och förtryckarstater som Saudi-Arabien, Turkiet och Israel.

Man anklagar Irak för att producera kemiska och biologiska stridsmedel, samtidigt som man inte gör någon hemlighet av att man själv producerar exakt samma stridsmedel och bedriver en aktiv militär upprustning både själva och av en lång rad stater som systematiskt bryter mot mänskliga rättigheter och hotar freden i sina näroråden världen över. George W Bush utmålar Irak och Saddam Hussein som det största hotet mot freden i världen. Men för miljoner colombianer, kurder, afghaner, palestinier o.s.v. är snarare George W Bush själv det största hotet.
USA motiverar sina krigsplaner med oklara brott mot FN deklarationer från Iraks sida, samtidigt som man pumpar in militärt stöd i Israel som systematiskt brutit mot FN-deklarationer sen 60-talet.

Att motsätta sig USA:s krig mot Irak innebär inte att man stödjer Saddam Hussein eller hans regim. Men det är inte heller främst den irakiska regimen som drabbats av mer än ett decennium av amerikansk aggression. 1,5 miljoner människor, varav ca 600.000 barn, har dött av svält, sjukdomar och brist på rent vatten orsakade av omvärldens sanktioner. Unicef beräknar att omkring 5.000 barn i månaden dör till följd av sanktionerna, och efter USA:s och Storbritanniens användning av vapen med utarmat uran under Gulf-kriget har cancerfrekvensen sjudubblats och fosterskadorna tiodubblats. Sanktionerna bryter mot mänskliga rättigheter, mot barnkonventionen och mot Genèvekonventionen, som säger att civila inte får svältas som en del i krigsföring. Det är civilbefolkningen om framför allt drabbat av de 110.000 bombflygningar USA genomfört mot Irak sedan 1991. Vi ser idag hur det irakiska folket betalar priset för det korta Kuwaitkriget 1991. Det kommer återigen att vara de som betalar priset för USA:s nya krig i decennier efter att bomberna slutat falla.

Det är inte heller framför allt den irakiska regimen som kommer att drabbas av ett framtida krig. För även om USA plöjde ner miljarder i militär upprustning har man ännu inte tagit fram några bomber som bara träffar terrorister och diktatorer, däremot har man tagit fram utmärkta vapen för att bomba sjukhus, bostadsområden, vattenverk och flyktingkonvojer. Det såg vi i Vietnam, Jugoslavien och Afghanistan. Det kommer vi att få se i Irak.

De politiska motsättningarna hårdnar idag, både nationellt och internationellt. Det går en tydlig skiljelinje mellan oss som försvarar folkrätten och dem som attackerar den. Mellan oss som anser att varje folk har rätten att själva forma sin politik och framtid och dem som anser att den makten ska ligga i slutna styrelserum i USA.

I Sverige leds attackerna på folkrätten av den svenska högern. Vi ser idag hur man använder hela sitt retoriska register för att försvara den nuvarande världsordningen. Vi vet att man kommer ta till varje debattknep bortom hederlighetens gränser för att försvara ett amerikanskt anfall på Irak. I grund och botten handlar det om att försvara det oförsvarbara, försvara en slaktad folkrätt och mord på civila för att tillfredsställa USA:s maktambitioner. Det krävs en folklig opinion som protesterar mot krigsvansinnet, i ett läge när den svenska regeringen vägrar bedriva en självständig utrikespolitik utan lägger sig platt för USA.

Vi kommer inte att stillatigande ignorera nya brott och övergrepp. När USA:s bomber faller lovar vi att finnas på plats på gator och torg för att protestera!

Ung Vänsters verkställande utskott 021010

Intifadan lever – leve intifadan

Två år har gått sedan det palestinska folket inledde sitt uppror mot den israeliska ockupationen –
den andra intifadan hade börjat. Vi har kunnat följa hur den Israeliska repressionen mot den palestinska civilbefolkningen trappats upp under de här åren, hur demoleringar av palestinska hus, avspärrningspolitiken, utegångsförbuden, och brutaliteten mot upproret blivit regel snarare än undantag. Vi har också tydligt sett hur den Israeliska statens djupt rasistiska politik gentemot det palestinska folket befästs i praktiken: Genom raketbeskjutning mot civila bostäder, genom ständiga trakasserier, genom att förneka palestinier rätten att röra sig fritt, genom att förneka dem åtkomst till vård och vatten, genom att dra åt tumskruvarna för att kväva upproret.

Men det palestinska upproret fortsätter, för att grunden till problemet fortsätter.

Upprorets ursprung finns att söka i den militära ockupationen, och i den frustration, och rättslöshet som varit palestiniernas lott under det israeliska förtrycket. Behovet av en folklig motståndskamp är därför inte irrationell, eller missriktad, utan en de facto logisk följd av Israels ockupation.
Vår roll här i Sverige är en viktig del i den kampen.

Ung Vänster har ett klart och tydligt ställningstagande i Palestinafrågan. Vi stödjer det palestinska folkets krav på frihet och rättvisa, mot en israelisk överhöghet, och erkänner intifadan som det palestinska folkets kamp för självständighet och frihet.

Det palestinska uppropet går vidare baserad på viljan att vara fria. Ung Vänster stödjer den palestinska intifadan genom att driva opinionsbildning i Sverige.

Ett fundament i det arbetet är vårt fortsatta bojkottarbete av Israel och israeliska produkter.
Fler produkter måste omfattas av bojkotten, kravet på att Sverige och EU ska införa bojkott måste stärkas och på basplanet måste de fackliga organisationerna engagera sig, för att så ska ske.
Det palestinska folket måste ha en möjlighet att utveckla sin demokrati,

Idag, då Yassir Arafat – palestiniernas folkvalde president – tvingats i husarrest av Israels regering, utan tillgång till el, vatten eller förnödenheter- så kan läget inte tolkas som någonting annat än att Israel ämnar fortsätta med sin repression.

Det som för ett halvår sedan skapade rubriker är nu en icke-nyhet i svenska och västerländska medier, och det här kan inte få fortsätta. För att utveckla och stärka demokratin i Palestina måste ockupationen upphöra.

På årsdagen av intifadan uttrycker vi vårt stöd och solidaritet med det palestinska folket, och deklarerar att vi tänker fortsätta vårt aktiva deltagande i kampen för ett fritt och självständigt Palestina.

Uttalande antaget av Ung Vänsters förbundsstyrelse 020929

Vart tog rättsstaten vägen?

Vart tog rättsstaten vägen?
Efter 11 september inledde USA sitt permanenta krig mot det de kallar för terrorism och terrorister. Sedan dess har världen blivit en allt osäkrare plats att leva i. Så här långt har det amerikanska korståget lett till en flyktingkatastrof i Afghanistan och den amerikanska regeringen överväger också att börja ett angreppskrig mot Irak. Ett led i samma kampanj mot skurkstaterna, en svepande benämning på de länder som inte undantagslöst underkastar sig amerikanska krav.

USA har också understött militärkuppen i Venezuela och börjat ge militär, ekonomisk och strategisk hjälp till den colombianska regeringen så att de ska stå bättre rustade mot FARC-gerillan, som fram tills för några månader sedan var en respekterad förhandlingspart i den colombianska fredsprocessen, men som idag genom den amerikanska retoriken ska betraktas och behandlas som terrorister.

Det är ett globalt säkerhetspolitiskt problem att USA idag skaffat sig en militär manöverfrihet, som man med EU:s goda minne gång efter annan låter går ut över folkrätten. De internationella lagarna ersätts av en amerikansk laglöshet.

Hade regeringen haft en utrikespolitik med lite ryggrad, kunde Sverige idag spelat en stor internationell roll med att påpeka riskerna och rättsvidrigheten i den pågående utvecklingen. Men istället för redbarhet, är det ren feghet som styr den svenska utrikespolitiken idag.

Nu står riksdagen i begrepp att godkänna EU:s arresteringsorder – EU:s terrorlag. Den 22 maj fattar riksdagen – om inte protester från olika håll fått socialdemokraterna, kd eller c att överge sina brottsliga ståndpunkter – ett beslut som inte bara undergräver rättssäkerheten för individer, utan även riskerar att göra kampen mot terrorismen ofokuserad. Terrorlagarna innehåller svepande definitioner av terrorister, som inbegriper frihetsrörelser som verkar i stater kända för omfattande övergrepp mot mänskliga rättigheter. Genom arresteringsordern kan till exempel Turkiet begära att Sverige utlämnar kurder som sökt skydd undan det politiska förtrycket.

Samma sak gäller Colombia. Sverige har upprepade gånger anmärkt på brott mot mänskliga rättigheter som begås av armén och paramilitära grupper. Svenska regeringen stod senast förra året värd för ett möte mellan FARC och Colombianska regeringen, Sverige har varit ett av de länder som medlat i fredsförhandlingarna. Med de nya definitionerna av terroristorganisationer, kommer FARC inte längre kunna betraktas som en part i fredsförhandlingar. Den enda lösning på konflikten i Colombia som då återstår, är en militär lösning. Det är civilbefolkningen som får betala det höga priset i USA:s krig mot terrorismen.

Beslutet innebär att Sverige kriminaliserar brott som redan idag är straffbara. Man måste ställa sig frågan: varför? För oss är det uppenbart att det är del av en utveckling mot ökad repression. Makthavarna slår rallarsvingar mot all folklig organisering som inte är en del av etablissemanget.

Och Sverige bara tiger. Sverige tiger och accepterar lagar som undergräver internationell säkerhet och rättvisa. Och det vet alla riksdagspartier. ändå är demokratiska grupper utanför det politiska etablissemanget de enda som protesterar.

Varför är ni andra så jävla flata?

Ung Vänsters förbundsstyrelse, Grytgöl 020520

Lämna Percy i fred!

Percy Barnevik har den senaste tiden blivit föremål för svenska folkets moraliska indignation. Det är i och för sig rimligt, eftersom han roffat åt sig mer pengar än vad människor i hela stadsdelar tjänar tillsammans. ändå tycker vi att man borde lämna Percy i fred. Det är ju inte han som är problemet. Det riktigt sjuka är förstås inte att Percy tagit emot pengarna. Det är att någon haft råd att ge honom dem. Detta är bara ännu ett exempel på det bisarra i det ekonomiska system vi har idag. De värden som företagens arbetare skapar pytsas ut till ett fåtal parasiterande gubbar. Hyckleriet känner inga gränser när samma gubbar, som själva både uppbär och delar ut liknande summor, nu säger sig vara "chockerade". Att belöna varandra på ryggdunksbasis är inte undantaget i det så kallade näringslivet – det är regeln.

Alltså: lämna Percy i fred – avskaffa kapitalismen istället.

Ung Vänsters förbundsstyrelse 020224

Ett profithungrigt kaos!

Det är snö- och storm "kaos" i Sverige igen. Tågförseningar, strömavbrott och andra praktiska svårigheter ställer till problem och stora ekonomiska skador runt om i landet. I vissa fall, exempelvis i trafiken, kan det t.o.m. bli fara för människors liv.

En väl fungerande och mot störningar säker infrastruktur är av yttersta vikt, inte minst för glesbygden. Det är absurt att lägga detta samhällsomfattande ansvar på vinstdrivande företag. Deras intresse av högre vinster står då i motsättning till människors intresse av den grundläggande trygghet som ges av el- och vattenförsörjning och fungerande transporter.

Att vinstdrivande företag får lägga vantarna på vår infrastruktur innebär att säkerhetsmarginalerna för att klara av vädersvårigheter minskar, konsumentpriserna på tjänster med hög risk stiger och människors rätt till en fungerande vardagstillvaro i praktiken åsidosätts.

Ung Vänster kräver att Sveriges försörjning av el, vatten och transporter drivs i offentlig regi.

Ung Vänsters förbundsstyrelse 020224

Sida 23 av 26« Första...10...2122232425...Sista »