Hem / Uncategorized / Tåg som inte får missas

Tåg som inte får missas

6 september, 2003

Det har varit en hektisk vecka i EMU-kampanjen. Att etablissemanget nu bränner av sitt krut helt skrupelfritt blir tydligare för varje dag. Nog undrar man – efter att ha genomlevt näst sista veckan före omröstningen – vad man kan vänta sig av Den Förenade Eliten sista veckan.

Ett svårslaget övertramp kom i torsdags då Expressen själva bjöd in det fascistiska partiet Sverigdemokraterna, med rötter i nynazistiska grupper, att skriva om sitt nej till EMU på debattplats. Jag har på annan plats kommenterat detta vidriga tilltag, där Expressen ogenerat legitimerar rasisterna för att vinna billiga poänger åt ja-sidan när etablissemangets skrämselhicka är som värst.

Om Expressens tilltag är upprörande så är den nye ordföranden i socialdemokratiska kvinnoförbundet – Nalin Pekgül – framför allt tragisk. Det är alltid beklämmande att se människor göra bort sig och förnedra sig själva. Det är vad som nu dagligen sker. Som om det inte räckte med en billigt såld ståndpunkt i EMU-frågan. Nu skickas Nalin Pekgül fram av Persson & co. för att säga de mest absurda saker om nej-sidan. ”Vänsterpartiet borde tidigare ha tagit avstånd från Sverigedemokraterna” och ”nu står de där och delar flygblad sida vid sida” är två uttalanden som kommer att bli smått historiska för sin världsfrånvändhet. Att vänsterpartiet och Ung Vänster sedan långt före valet 2002 punktmarkerat de rasistiska partiernas aktiviteter och alltid utgjort ryggraden i det antifascistiska arbetet i Sverige tycks vara som bortblåst. Istället gör sig Pekgül omöjlig som trovärdig figur i faktisk antirasistisk kamp för överskådlig tid och gör samtidigt såväl rasister som en fisförnäm elit en tjänst. Och allt detta för att vara med i en bedräglig stugvärme. Det är i sanning trist och tragiskt.

De så kallade ”vänsterargumenten” för EMU har fortsatt lyftas fram. En myt har skapats om att vänstern i Europa är positiv till EMU och reproduceras okritiskt också i media. Tidningen Flamman smulade i torsdags sönder de sista resterna av denna argumentation med bland annat intervjuer med företrädare från flera vänsterorganisationer, där det slås fast att ett svenskt Nej skulle stärka vänstern i Europa. Men sanningar och fakta bekymrar inte de ”vänsterdebattörer” som till direktörernas glädje och benägna finansiella stöd propagerar för att den union som Svenskt Näringsliv vill in i för att den driver fram sämre kollektivavtal, i själva verket är ett steg på vägen till socialismen. Så blir det när man tror att verkligheten utspelar sig på seminarier och cocktail-partyn.

Argumenten för ett Nej till EMU är konkreta. Man kan läsa innantill i fördrag och riktlinjer för att se hur demokratin urholkas, makt flyttas bort från vanligt folk, nedskärningar i offentlig sektor hastas fram, fackliga rättigheter pressas och steg tas mot byggandet av Europas förenta stater. Dessa verkliga sakförhållanden besvärar debattörerna på ja-sidan. Därför pratar de helst om Freden, Barnen eller Gemenskap. Och då de konfronteras med argument brister de gärna ut i logiska kullerbyttor eller grundlösa metafororgier.

Det fungerar inte alltid. Vid ett besök i Avesta i veckan framgick detta med önskvärd tydlighet. Jag bad en gymnasieklass som just lyssnat på en ja-föresrpåkare upprepa dennes bästa argument. Ingen kunde komma på något sådant. Då bad jag dem i alla fall återge det vanligaste argumentet. Efter en stunds funderande räckte en tjej upp handen och sammanfattade läget klockrent, på sjungande dalmål: ”Han pratade bara om något jävla tåg som vi inte fick missa”.

Världen rullar vidare utanför kampanjen. Israel fortsätter att gå från klarhet till klarthet i sin rasistiska aggressionspolitik. Det blir alltmer orimligt att ens säga ordet fredsprocess. Israel har nu passerat ännu en gräns genom att försöka mörda Shejkh Yassin. Samtidigt som Israels regering säger att Hamas medlemmar ska ”utrotas” så expedierar EU villigt en beställning åt denna regering – ledd av en krigsförbrytare – genom att över en natt terrorstämpla Hamas politiska gren. EU ger därmed klartecken till den rasistiska terrorstaten Israels utomrättsliga avrättningar. Sådan är den union som enligt somliga ska utgöra en ”motvikt mot USA” på den globala arenan.

Kamratliga Hälsningar
Ali Esbati

Stockholm 030907