Betyg

Är betygen enda skälet till att du studerar? I så fall har skolan misslyckats. De saker du läser in för att skriva ner på provet har du glömt fullständigt fem år senare. Att lära sig saker långsiktigt fungerar bara om läraren lyckas göra ämnet intressant­ och då krävs en helt annan skola, som bygger på dina erfarenheter och vad du är intresserad av.

Betyg sätts ofta på orättvisa grunder – på hur läraren uppfattar dig, om du lämnar in uppgifter i tid eller hur du uppför dig i klassrummet. Det uppmuntrar dig till att ställa dig in, ljuga, låtsas vara mer intresserade än du är och hålla inne med frågor till läraren för att du inte ska verka okunnig. Betygen ska sättas efter vad du kan, inte om du lyckas få läraren att gilla dig eller inte, men det har visat sig att betygen ofta handlar om helt andra saker än kunskapsmålen i kursplanen.

Betygen påverkar också undervisningen i fel riktning. Istället för att lära oss att arbeta tillsammans och förstå sammanhang, organiseras undervisningen så att det ska bli lätt för läraren att mäta dina kunskaper. Det blir mer av enkla fakta, än bakgrund, orsaker och sammanhang i innehållet.

Slutligen är betygen till för att sortera människor, och sortera ut vilka som ska uteslutas från vissa utbildningar eller jobb. Vi tycker att det är bra om så många som möjligt vill och får läsa det de är intresserade av. Till gymnasiet finns ingen poäng med en betygsintagning – alla borde få läsa den gymnasieutbildning de är mest intresserade av. Det gör chanserna större att alla trivs i gymnasiet och klarar sin utbildning. Till högskolan kan man utforma andra slags intagningsprover, som utgår ifrån att man har fått intygat att man har klarat av de gymnasiekurser som behövs för att gå utbildningen och att man har de kunskaper som behövs för högskolekursen eller programmet.