Välkommen till Stockholm (om ett decennium typ)

Funderar du på att flytta till Stockholm? Eller är du redan stockholmare och börjar bli sugen på att flytta hemifrån? Ingen brådska, ställ dig i kön och återkom om en sisådär sju, åtta år.

Idag skriver SvD om de rekordlånga bostadsköerna. Förra året stod nästan 400 000 människor i kö hos  Stockholms stads bostadsförmedling. Och det är inte bara i innerstan som man får vänta på en lägenhet. Vill du till exempel bo i förorten Bredäng så får du vänta nästan åtta år. Har du bråttom kan du istället satsa på Farsta som bara har sex års väntetid, eller Tensta som har dryga fem. Är det riktigt akut så rekomenderas istället Handen – den stadsdel som har länets kortaste kö med bara 2,3 år.

De bisarra bostadsköerna är resultatet av att makthavare konsekvent har struntat i att bygga, (annat än eventuellt svindyra bostadsrätter). Naturligtvis får detta ickebyggande konsekvenser. 400 000 människor i bostadskö bara i Stockholm är inte en slump. Det är resultatet av en politik som inte bryr sig om folk har nånstans att bo eller inte. Bostadsbristen blir upp till var och en att lösa efter bästa förmåga.

Alliansregeringens bostadsplan går ut på att bygga så lite som möjligt till så höga priser det bara går. Sen hoppas man på flyttkedjor och osäkra andrahandsboenden. Det är uppenbart att den strategin inte fungerar.

Vila i frid

Första gången jag träffade Lars Werner var för nästan exakt tio år sedan. Våren 2003 fyllde Ung Vänster 100 år. Till vår jubileumskongress i Uppsala var personer som genom åren har betytt mycket för den svenska vänstern inbjudna. CH Hermansson invigde förbundets nya (och nuvarande) fana och under kongressfesten höll Lars Werner tal. Han pratade om förbundets betydelse för Vänsterpartiet. Jag minns inte så mycket från talet, men det viktigaste sitter ännu kvar: känslan av att vara en liten del av en större rörelse. Att vara med i ett förbund som genom historien har betytt mycket för Sverige, och som fortsätter att spela en viktig roll både för samhällsutvecklingen och för vänstern.
Lars Werner gick med i dåvarande SKP under 1950-talet. I sammanlagt nästan 30 år representerade han partiet i riksdagen. Under 18 år, från 1975 till 1993, var han partiordförande för det som senare kom att heta Vänsterpartiet. Men Lars Werner var inte bara aktiv i arbetarrörelsens politiska gren, med sin bakgrund som murare var han också fackligt aktiv.
Hur tackar man någon för ett helt liv i arbetarrörelsens tjänst? Hur sätter man ord på en sådan insats? Är det ens möjligt? Det finns i vart fall inget annat sätt att göra det på, än att framhålla de insatser som Lars Werner gjorde för vänstern i Sverige.
Lars Werner var partiordföranden som fortsatte förnyelsen av partiet till ett modernt vänsterparti. Men det konstaterandet ger inte en helt rättvisande bild. Werner var också en av de drivande bakom förnyelsen. Tillsammans med många andra kamrater författade han ett kritiskt brev till den dåvarande partiledningen, i vilket man väckte kraven på förnyelse. Partiet skulle bli en självständig kraft, både i förhållande till andra kommunistiska partier men också i relation till den svenska socialdemokratin. En utveckling av partiet som sedan blev verklighet. Under 1950-talet var vårt parti hårt ansatt och visade tecken till att förstelna. Utan förnyelsen av Vänsterpartiet hade vår möjlighet att fortsätta spela en viktig roll för arbetarrörelsen varit liten.
Lars Werner var muraren som blev partiordförande. Med en tydlig klasskompass, förankringen i arbetarrörelsen och med sitt jordnära sätt blev han en av Vänsterpartiets mest populära företrädare någonsin. Precis som många har konstaterat idag, är det ingen partiledare, för något parti, som har varit ett större dragplåster. Lars Werner gick hem i stugorna och gjorde avtryck i större kretsar än vad partiet självmant lyckades åstadkomma.
Sista gången jag träffade Lars Werner var i samband med att partiet gratulerade CH Hermansson på hans 95-årsdag. Idag är det många som har berättat om Werners lite bullriga humor, en humor som alltid präglades av självdistans. Den har jag också upplevt. Under hösten 2011 arbetade Ung Vänsters bokförlag Nixon med att ge ut Hans Arvidssons bok om Syninge kursgård. I det projektet var också Lars Werner inblandad. När vi skulle ha möte och kom in i förbundscentralens mötesrum, som tidigare var partikansliets, utbrast Werner skrattande: ”Här inne har det aldrig fattats något bra beslut.” Det var givetvis inte sant. Många av de bra och viktiga beslut som har fattats i det rummet, var han dessutom själv delaktig i.
Lars Werner blev 77 år och lämnar ett stort tomrum efter sig hos många. Den svenska vänstern har förlorat en av sina stora. Från Ung Vänsters sida lovar vi fortsätta kampen för socialism och människovärde. Idag går våra tanker till Lars Werners familj och anhöriga. Vila i frid.

Lars Werner har gått bort

Under dagen har vi nåtts av det mycket tråkiga beskedet att Vänsterpartiets tidigare partiordförande Lars Werner har gått bort.

– Lars Werner var en folkkär företrädare för Vänsterpartiet och betydde mycket för vänsterns utveckling i Sverige. Vi är många som kommer att sakna honom. Idag går våra tankar till Lars Werners familj och anhöriga, säger Ung Vänsters förbundsordförande Stefan Lindborg.

Lars Werner var partiordförande för Vänsterparitet under perioden 1975-1993.

llllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll

 

För mer information, kontakta pressekreterare Tove Liljeholm på 0725 878 685. 

Nya viktiga kampanjen Riv murarna

Nu lanserar vi i Ung Vänster vår nya och viktiga kampanj Riv murarna. Alla människor har rätt till en fristad.

Sveriges flyktingpolitik är omänsklig och brutal. Människor som riskerar livet på grund av sin religion, sexuella  läggning  eller sina politiska åsikter skickas tillbaka till förföljelse, våld och förtyck. Gamla nekas vård och barn som saknar anhöriga skickas till länder där de inte känner någon alls. Det finns oändligt många berättelser om människor som kastats i fängelse efter utvisningar, om familjer som splittrats och om sjuka som blivit utan behandling. Fallen med AliVugar och Huseiyn är bara några exempel.

EU:s gemensamma migrationspolitik leder till ett byggande av en Fästning Europa, där den inre rörligheten för EU-medborgare sker på bekostnad av andra människors rätt till en fristad.Trots att bara en halv procent av världens  flyktingar söker asyl i Europa har svaret ifrån EU varit strängare kontroller. Med en överstatlig migrationspolitik, ett utbyggt övervakningssamhälle och en brutal gränspolis hålls människor utanför unionens gränser. EU:s flyktingpolitik omöjliggör i praktiken alla lagliga vägar in i Europa, istället utlämnas flyktingar till människosmugglare och tvingas riskera livet för att ta sig hit.

Alla människor  har  rätt  till  en  fristad  undan  våld och förföljelse.  Svensk asylpolitik måste grunda sig på solidaritet  och medmänsklighet.  Flyktingar som kommer till  Sverige ska behandlas som människor, därför kräver vi en human flyktingpolitik – fler måste kunna söka asyl i Sverige och fler måste få stanna.

Läs mer om kampanjen här.

Ung Vänster lanserar flyktingpolitisk kampanj

Riv murarna

Nu lanserar Ung Vänster  den nya  flyktingpolitiska kampanjen Riv murarna.  Fler måste kunna söka asyl i Sverige och fler ska få stanna.

Sveriges flyktingpolitik är omänsklig och brutal. Idag utvisas människor trots skyddsbehov och uppenbara asylskäl. Människor som riskerar livet på grund av sin religion, sexuella läggning eller sina politiska åsikter skickas tillbaka till förföljelse, våld och förtyck. Den europeiska unionen bygger murarna allt högre mot omvärlden och det blir allt svårare för människor att ens ta sig till Sverige för att söka asyl.

– Det är hög tid att bryta EU:s makt över svensk flyktingpolitik. För den som är på flykt måst det finnas lagliga vägar in till Europa, och just därför kräver vi att Fästning Europa rivs. Sveriges flyktingpolitik ska bygga på solidaritet. Flyktingar som kommer hit ska behandlas som människor och alla som är i behov av skydd ska få stanna, säger Stefan Lindborg, Ung Vänsters ordförande

Ung Vänster  står för en generös migrationspolitik som grundar sig på medmänsklighet och solidaritet. Alla människor har rätt till en fristad. Kampanjen Riv murarna kommer under våren att drivas av klubbar och distrikt över hela landet.

Läs mer om kampanjen här.

För mer information
Tove Liljeholm
Pressekreterare Ung Vänster
072-587 86 85
08-654 31 00
tove.liljeholm@ungvanster.se

Stefan Lindborg invigde veckokursen 2013

Stefan Lindborg, veckokursen 2013

Invigningstal på Veckokursen 2013, Bona folkhögskola 2 januari

Kamrater, å förbundsstyrelsens vägnar vill jag hälsa er välkomna till Bona folkhögskola och till Ung Vänsters veckokurs.

Veckokursen är något utav det finaste förbundet har. Den är en av våra viktigaste institutioner och en tradition i början av varje år. Det här är vi vässar argumenten spetsiga, lär oss bygga klubben starkare och träffar kamrater från hela landet. Det är på veckokursen som man blir ung vänstrare på riktigt, under långa föreläsningar och under sena nätter i coopet. Så ta tillvara på de här dagarna. De är ovärderliga både för dig som aktivist och för förbundet som helhet. Återigen, varmt välkomna till veckokursen.

* * * * *

Kamrater, vårt förbund samlas till veckokurs i en brytningstid. Kapitalismen visar tydligare än någonsin sin oförmåga till att uppfylla mänsklighetens grundläggande behov. I krishanteringens namn döms miljoner människor till arbetslöshet. Inte för att det skulle saknas arbetsuppgifter, inte heller för att deras arbete inte behövs, utan enbart för att det är nödvändigt för att upprätthålla företagens vinster. Medan bankernas spekulation garanteras, har välfärden satts på svältkur. Med nedskärningar, privatiseringar och fortsatt marknadsanpassning urholkas vanligt folks rättigheter. Bort från krisen finns två vägar, antingen ett brutaliserat nyliberalt projekt eller en öppnad dörr för en progressiv utveckling, där kapitalet trängs tillbaka och arbetarklassens villkor förbättras.

En kapitalism som inte ständigt expanderar är omöjlig, men omöjlig är också den ständigt expanderande kapitalismen. Rovdriften på, inte bara vår miljö, utan på det som utgör själva förutsättningarna för mänskligt liv, är en direkt konsekvens av ett ekonomiskt system där vinstmaximering konsekvent sätts i första rummet. Mänskligheten har bara några år på sig att få koldioxidutsläppen att minska, för att också undvika klimatkatastrofens mest ödesdigra effekter.

Vi lever i allra högsta grad i en brytningstid, och vi måste bestämma vägen framåt.

Kamrat, du kanske frågar dig: På vilket sätt rör det här mig? Vad kan vi där hemma i vår klubb göra? Du kanske misstror. Kanske känner du inte att en förändring – oavsett hur nödvändig den än må vara – faktiskt också är möjlig? Men kom ihåg: Det har aldrig funnits några andra än sådana som du som har förändrat världen. Ingen progressiv förändring, ingen reform som har omfördelat makt och rikedomar, har varit möjlig utan att människor, människor som du och jag, har organiserat sig och tillsammans krävt förändring. Ung Vänster är Sveriges viktigaste vänsterkraft. Vi går i första ledet och vi kräver förändring.

* * * * *

Kamrater, strax innan jul skrev Stefan Koskinen från arbetsgivarorganisationen Almega, om det han kallar för ”den söndercurlade 80-talsgenerationen”. Debatten handlade om ungas otrygga villkor på arbetsmarknaden, om hur visstidsanställningar ersätter fasta jobb och om vad den ständiga stressen och pressen gör med människor.

Så här skriver Koskinen:

”Det är inte så att jag påstår att 80-talisterna består av lata skateboardåkare. Snarare är jag förvånad över att de är så oförberedda på den verklighet de möter i arbetslivet.”

Felet finns alltså inte på arbetsmarknaden. Inte i den högerpolitik som skapar och upprätthåller otryggheten. Inte hos de arbetsgivare som utnyttjar unga som slit och släng-varor. I en strukturlös politisk debatt görs samhällsproblem till individuella. Pallar du inte trycket är det dig det är fel på. Vår generation sägs vara bortskämd, söndercurlad och oförberedd på verkligheten. Problemet är, enligt arbetsgivarna, inte de otrygga villkoren, problemet är vår oförmåga till att stå ut med dem.

Medan högern och näringslivet sjunger otrygghetens lovsång, läser jag ur Jenny Wrangborgs dikt ”Den som bråkar får gå”:

när platschefen gått hem
vänder de sig till mig
”Det där du sa om rasterna, stämmer det verkligen?”
de säger det lågt, nästan viskande
och vi prövar orden som aldrig blivit uttalade förut

gömmer kollektivavtalet under följesedlarna

när någon plötsligt ropar från serveringen

det är Sverige 1918

det är Sverige 2010

inga segrar är ännu vunna

Kamrater, politik har aldrig handlat om att ha olika bra idéer. Politik handlar istället om att olika intressen står mot varandra. Vårt intresse av trygga jobb, jobb som inte sliter ut oss och jobb till löner som går att leva på. Arbetsgivarnas intresse av en arbetsmarknad, där ingen sitter säker och där den som bråkar får gå. I den kampen har vi valt sida, och det har också Almega gjort.

Den som beskriver ungdomar som söndercurlade och bortskämda, saknar helt förankring i verkligheten. Vi är generation otrygg. Vår rätt till trygga livsvillkor har satts på undantag till förmån för bonusar åt börsbolagsdirektörerna. Vi har under lång tid fått ta långt mer skit än vad vi förtjänar. Det är nog med det nu. Vi ska ha fasta jobb med löner som går att leva på, en skola utan privata vinster och en lägenhet när vi flyttar hemifrån. Vi skickar notan till Danderyd, till Askim och till Vellinge, för vi förtjänar bättre än att vara generation otrygg.

* * * * *

Kamrater, i en tid där det politiska etablissemanget försöker tiga ihjäl, inte bara feminismen, utan också tjejers villkor i stort, fortsätter Ung Vänster spela en avgörande roll i den feministiska kampen. Vår reaktion på feminismens backlash har inte varit att vända oss inåt, utan istället har vi intensifierat vårt arbete för att riva ned könsmaktsordningen. Tack vare vår unika feministiska praktik, är Ung Vänster utan tvekan Sveriges viktigaste feministiska kraft.

Vi har vårt feministiska självförsvar, som på ett direkt sätt förändrar livet för unga tjejer. Självförsvaret ger självförtroende, känslan att man är värd att försvara och verktygen för att slå tillbaka. Under de här dagarna på Bona, börjar vi utbildningen av 35 nya feministiska vardagshjältar.

Vi har vårt arbete med systrar på stan. Över hela Sverige har tjejer i vårt förbund nattvandrat på festivaler och på stadsfester. Alla ni är och har varit ett viktigt stöd för dem som just då behöver det som allra mest.

Vi startar jämställdhetsgrupper, har en medveten internfeministisk strategi och tar varje tillfälle som ges för att bjuda motstånd mot de maktstrukturer som konsekvent underordnar tjejer.

Kamrater, vi har all anledning att vara stolta över Ung Vänsters roll i den feministiska kampen.

* * * * *

Vår flyktingpolitik grundas i det avgörande principiella ställningstagandet: alla människor har rätt till en fristad. Det är en utgångspunkt, som står i bjärt kontrast till dagens omänskliga och brutala flyktingpolitik. Sverige utvisar personer som har uppenbara skyddsbehov, vi sätter utvisningshotade bakom lås och bom och vi genomför massdeportationer till krigshärjade länder. Runt EU byggs murarna allt högre och utanför Fästning Europas gränser dör människor som är på flykt från förtryck. Det är en kall och cynisk politik, som undergräver rätten till asyl och som förvägrar människor en fristad.

Här på veckokursen lanserar Ung Vänster vår nya nationella kampanj, ”Riv murarna”. Det är hög tid att bryta EU:s makt över svensk flyktingpolitik. För den som är på flykt måst det finnas lagliga vägar in till Europa, och just därför kräver vi att Fästning Europa rivs. Sveriges flyktingpolitik ska bygga på solidaritet. Flyktingar som kommer hit ska behandlas som människor och alla som är i behov av skydd ska få stanna. Ung Vänster kräver ett stopp för massutvisningspolitiken, vi kräver amnesti åt papperslösa och vi kräver att Sverige avbryter deportationerna till Irak och Afghanistan. Ung Vänster försvarar rätten till asyl och vi står upp för alla människors rätt till en fristad.

Kamrater, i en tid där rasistiska och reaktionära krafter vinner mark i Europa ökar kraven på en hårdare flyktingpolitik. I tider när fascistiska medborgargarden mobiliserar i Ungern, när romer trakasseras i Italien och när grekiska nazister misshandlar invandrare, då krävs det röster som aldrig backar en millimeter i kampen mot rasism. I tider där alltför många sviker, är det vänsterns historiska uppgift att vara de som konsekvent står upp för människovärdet. Vårt krav på en mänsklig flyktingpolitik är en bärande del i vår antirasistiska strategi.

Ung Vänster är en självklar del av flyktingrörelsen. Vi står inte stilla vid sidan om och tittar på när grundläggande mänskliga rättigheter kränks. Vi vägrar acceptera en utveckling där rasistiska problemformuleringar normaliseras och tillåts bli utgångspunkten för den politiska debatten. Vi är de som går från ord till handling, som deltar i blockader mot utvisningar och som samlar in pengar till Fristadsfonden. Vi är de som går i första ledet i kampen mot rasism.

* * * * *

Kamrater, årets veckokurs samlas under parollen ”Vår storlek är vår styrka” – och inget kunde vara mer sant än det. Ingen förändring har någonsin varit möjlig, utan att människor har organiserat sig och tillsammans ställt krav.  Ung Vänster förtjänar att vara en större organisation, vi behöver vara fler för att också kunna bli starkare. Fler medlemmar, och fler klubbar. Det är vårt enda sätt att faktiskt göra skillnad.

Kamrat, framför dig har du fyra dagar med minnen som du alltid kommer att bära med dig. Fyra dagar med intressanta föredrag, fyllda med viktiga diskussioner, med öppen scen och med oändligt långa matköer i coopet. Fyra dagar med värme, gemenskap och med vänner för livet. Fyra dagar då vi tillsammans bygger Ung Vänster till en starkare kraft för förändring. Vi har stora utmaningar framför oss, men ett förbund som håller ihop kommer alltid att fixa det.

Nu kör vi igång veckokursen!

Veckokursen drar snart igång

Onsdagen den 2 januari går startskottet för Ung Vänsters veckokurs. Hundratals medlemmar från hela landet kommer att samlas i Motala för att lära sig om hur man organiserar kampanjer, snackar ner högern och hur man bygger sin klubb starkare.

På årets veckokurs lanseras också förbundets asylpolitiska vårkampanj, för en mänsklig flyktingpolitik och mot Sveriges och EU:s höga murar. Veckokursen kommer att innehålla en presentation av det nya kampanjmaterialet och kampanjupplägget. Det kommer bjudas på faktaspäckade föredrag om Sveriges och EU:s inhumana flyktingpolitik och om våra krav för att fler ska få stanna.

Det kommer även att hållas föredrag med konkreta tips och strategiutveckling för klubbarbetet, om hur vi blir fler och starkare och vad som krävs för att Ung Vänster ska skärpa sin profil. Under veckokursen hålls även en utbildning för blivande instruktörer i feministiskt självförsvar.

Läs mer om veckokursen här.

För mer information
Tove Liljeholm
Pressekreterare Ung Vänster
072-587 86 85
08-654 31 00
tove.liljeholm@ungvanster.se

Det kokande kvinnohatet

En kvinna skriver på sin blogg om att det är märkligt att en multinationell klädkedja väljer att ha en dömd sexualförbrytare på sina tröjor och möts av dödshot mot sig och sina barn. En känd journalist granskar de högerextrema sajterna på nätet och tvingas skaffa säkerhetsfönster och överfallslarm. En skådespelerska håller en monolog på en teater i förorten och hotas till livet genom anonyma telefonsamtal. Två tjejer deltar i en morgonsoffa på TV om att det även inom spelcommunityt kan råda en sexistisk stämning och hängs under hot ut på internetforum.

Hotet om våld mot kvinnor i offentligheten är inte unikt, varken i omfattning eller genom historien. Det räcker att vara en kvinna med en åsikt för att mötas av en uppsjö mer eller mindre kreativa hot, inte sällan relaterade till sexuella övergrepp. Det är inte ens alla gånger man behöver ha en åsikt, det räcker med att uttrycka sig. Eller bara ha hår under armarna.

Kvinnohat och främlingsfientlighet går hand i hand. Fascistiska och rasistiska strömningar har alltid gått i främsta ledet för attacker mot kvinnors rättigheter. I takt med att främlingsfientliga krafter vinner mark runt om i Europa slår de reaktionära framgångarna mot grundläggande värden som rätten till sin egen kropp. När rasistiska och fascistiska partier tar sig in i parlamenten banar de väg för ”vardagshatarna” och vice versa. Gränsen för vad som är okej att kalla en annan människa förskjuts, våldtäktsskämt blir vardagsmat och dödshot blir en argumentationsteknik. De som möter kritik spelar det kränkta yttrandefrihetskortet. (Men det får man väl inte säga i det här landet…) Som någon jag inte minns vem det var redan formulerat det – trollen är de etablerade rasisternas förtrupper.

Först märker man ingenting särskilt, men ju fler exempel, desto tydligare klarnar bilden av vår samtid. Författaren Maria Sveland skriver i DN: ”Hur märker man att kartan håller på att ritas om? Man läser något här, ser något där, små tecken som vart och ett för sig inte behöver betyda något väsentligt men som tillsammans bildar ett större sammanhang. Kroppen reagerar först, ett ordlöst fladder i bröstkorgen, värken i magen och så plötsligt framträder bilden allt tydligare och obehagligare.”

I kommentarsfält, på bloggar och på hemsidor stormar det redan. Där pågår striden mot feministerna för fullt. Det är ett hat riktat mot kvinnor, inte enbart på grund av deras politiska åsikter, utan just för att de är kvinnor.

Män hotar med sexuellt våld eftersom de vet att de kan göra det. Även om långt ifrån alla män är sexualförbrytare så är hotet om våld ständigt överhängande för den kvinnliga delen av befolkningen. Det kan handla om att man tvingas ta omvägar hem på kvällen eller att man alltid har 112 inknappat på mobilen när man går genom en mörk park. Men det kan också handla om att man väljer omvägar i skolkorridoren för att slippa grabbgänget eller låter bli att hamna i enrum med den före detta äkta maken. För många är den rädslan en så naturlig del av vardagen att man inte ens tänker på den, utan bara anpassar sig.

Det går inte att avfärda hotarna och hatarna som misslyckade undantag. De är alla en del av den könsmaktsordning som alltid har satt sig i vägen för kvinnors frigörelse. Det hat kvinnliga skådespelare, kvinnliga journalister och kvinnliga gamers möter är tusenfalt större än vad som riktas mot deras manliga kollegor. Det är dags att vi börjar prata om hatet för vad det faktiskt är. Ett hat mot feminister, men också ett kokande, bubblande hat mot kvinnor.

Stoppa häxjakten på papperslösa!

spärrar

Vid spärrarna i Stockholms tunnelbana bedriver civilklädda poliser en jakt på papperslösa. Man har satt i system att använda biljettkontroller som förevändning för att identifiera människor som saknar uppehållstillstånd, genom att ge sig på personer med ”utländskt utseende”. Polisens agerande är rasistiskt och rättsvidrigt, och vittnar om en rutten människosyn.

I takt med att allt mer makt förflyttas till EU byggs murarna högre mot omvärlden och den inre gränskontrollen skärps. Med hjälp av en överstatlig migrationspolitik, ett utbyggt övervakningssamhälle och en aggressiv gränspolis omöjliggörs i praktiken alla lagliga vägar in i Europa.

Idag lever tiotusentals människor som papperslösa i Sverige och saknar därmed grundläggande rättigheter och förutsättningar för ett värdigt liv.

Svensk asylpolitik är omänsklig och brutal. Polisens jakt på papperslösa i kollektivtrafiken är oacceptabel. Flyktingar som kommer till Sverige ska behandlas som människor. Vi kräver en human asylpolitik och flyktingamnesti för alla som lever som papperslösa i Sverige.

Uttalande antaget av Ung Vänsters förbundsstyrelse 15-16 december 2012

För kontakt
Tove Liljeholm
Pressekreterare Ung Vänster
08-654 31 00
072-587 86 85

Det katastrofala misslyckandet i Qatar

öken

Förändringen av klimatet sker snabbare än man tidigare räknat med. Den globala medeltemperaturen kommer öka med runt 4 grader till 2050 ifall endast de åtaganden världens länder hittills gått med på genomförs. Vi ser redan idag tydligt effekterna av klimatförändringarna – ökad torka i vissa länder, våldsamma översvämningar i andra. Runtomkring i världen tvingas människor på flykt från klimathotets konsekvenser. De uteblivna resultaten från klimattoppmötet är ytterligare ett i raden av katastrofala misslyckanden.

Istället för att komma fram till ett internationellt bindande klimatavtal förlängdes Kyotoprotokollet. Det är långt ifrån tillräckligt. Kyotoprotokollet omfattar bara en liten del av världens totala utsläpp. För att undvika klimathotets ödesdigra effekter måste utsläppen börja minska redan under de närmsta åren. Än en gång är det framför allt världens rika länder, ivrigt påhejade av inhemska industrier som vägrar att ta ansvar för problem som de själva orsakat.

Utan globalt klimatavtal blir det ännu viktigare att rika länder som Sverige tar större ansvar och går betydligt längre i ambitionen att minska våra utsläpp. Högerregeringen har istället skurit ner på de pengar i statsbudgeten som ska gå till åtgärder för miljön. I högerns värld har klimathotet inte något med Sverige att göra, och det är viktigare att garantera företagsvinster och låga skatter än att göra något åt en stundande global katastrof.

För högern är det bekvämt att lägga ansvaret på den enskilda individen. Men för att verkligen göra något åt klimatkrisen krävs samhälleliga åtgärder. Transportsystemet behöver utvecklas, energisektorn förändras i grunden och den globala produktionen och konsumtionen ställas om. Vi har inte tid för fler misslyckade toppmöten. Nu krävs ett internationellt bindande klimatavtal, med drastiska utsläppsminskningar. Vi kan inte vänta längre.

Uttalande antaget av Ung Vänsters förbundsstyrelse 15-16 december 2012

För kontakt
Tove Liljeholm
Pressekreterare Ung Vänster
08-654 31 00
072-587 86 85

Sida 51 av 248« Första...102030...4950515253...607080...Sista »