Snart, om mindre än en vecka, påbörjas det sk fredsmötet i Annapolis, Maryland. Mötet, en endagarskonferens, syftar officiellt till att vara ett led i “fredsprocessen” mellan Israel och det ockuperade Palestina. Det är dock oklart vilka som kommer att delta och redan på förhand står det klart att många centrala frågor kommer att vara obesvarade.
Israel har meddelat att det inte vill se någon tidsplan för fredförhandlingar. Israel kommer inte heller att diskutera den centrala frågan om de fördrivna flyktingarnas återvändande. Om ockupationsmakten får bestämma är tvåstatslösningen också borta från agendan . Läget är låst och besvärligt för Abbas som utan egentligt folkligt stöd kommer närvara på mötet. Den folkvalda regeringen som har lamslagits i Gaza kommer inte att närvara och kritiken mot Abbas är hård och rimlig. Abbas representerar inte den palestinska viljan. Abbas tar stora risker. Att sätta sig i förhandlingar med ockupanten medan det palestinska ledarskapet är delat öppnar upp för ännu större klyftor i det palestinska samhället, i synnerhet när ockupationsmakten Israel inte är intresserad av någon fred.
Mottagandet från andra arabländer är också kyligt. Egypten och Jordanien, vid sidan av Israel allierade med USA, närvarar medan Syrien och Saudiarabien har ställst sig avvaktande. Kan Annapolis leda till att andra arabnationer distansierar sig från Abbas? Sadat, Egytens fd president, var den förste arabledaren att tala i Knesset. Året var 1977 och Egypten, dåtidens starkaste arabland, isolerades av de övriga arabländerna efter Sadats besök i Israel. Stödet för Sadat minskade. Man kan ändå inte jämföra Sadat, president för den mest inflytelserika arabnationen, med Abbas, en president utan land. Abbas riskerar att bli ensam, både på hemmaplan och i regionen. Scenariot passar Israel.
Sammantagt är Annapolis en fälla – för palestinierna. Mötet kommer att skapa splittring inom ledarskapet men också i det redan sargade palestinska samhället. Ett misslyckande för Abbas, att inte få tillstånd garantier mot fler israeliska angrepp, fler bosättningarna eller garantier för flyktingarnas återvändande, kommer att leda till en infekterad situation. Frustrationen som gror i det ockuperade områdena kommer att koka över. Det är farligt.
USA och Israel har då återigen lyckats att slå hål på drömmen om fred och frihet.