Betygssystemet är ett rättsosäkert lotteri

Idag skriver flera tidningar om den godtyckliga betygssättningen. Både Svd, DN och GP raporterar om Skolinspektionens undersökning där 70 000 nationella prov har rättats om. Och ska man tro underökningen kan det skilja rejält hur olika lärare väljer att sätta betyg.

På flera ställen hade mer än hälften av eleverna fått ett felaktigt betyg och för var nionde elev sätter Skolinspektionen IG där läraren har bedömt ett MVG. I en skola i Södertälje hade de egna lärarna satt för höga betyg på samtliga elever utom en.

Det är väl inte direkt nån överraskning att betyggsättningen är godtycklig. Man kanske får löfte om ett VG, men när slutebetyget kommer har det löftet förvandlats till ett G. De kriterier som finns idag tolkas väldigt olika av olika lärare, så pass att vad som krävs för ett visst betyg kan skilja sig enormt inom en skola. Än värre blir det när man jämför mellan skolor eller mellan städer. Samtidigt finns ingen möjlighet att överklaga sina betyg. Har du fått en felaktig bedömning är du så illa tvungen att dras med det oavsett hur mycket du egentligen kan. Det är en otrolig rättsosäkerhet som inte skulle godtas någon annanstans.

Det finns massa fina skrivningar i olika skolpolitiska dokument om alla elever rätt att lära sig utifrån sina egna förutsättningar. Problemet är att när skolan samtidigt dräneras på resurser, tvingas skära ner på personal och öka antalet elever i klasserna så är det ingenting annat än floskler. Varje år försvinner enorma summor iväg till privatskolornas riskkapitalbolag. Det är pengar som hade kunnat användas för att se till att alla elever uppnådde kunskapsmålen, anställa fler lärare och se till att folk faktiskt trivs i skolan. Resurserna i skolan ska gå till elever och lärare, inte till att göra svinrika aktieägare i skatteparadis ännu lite rikare. Det handlar om att öka kunskapen, inte bara betygen.

Det finns 3 kommentarer till “Betygssystemet är ett rättsosäkert lotteri”

  • Anonymous skriver:

    1) Vad säger att omrättarna har rättat rätt? Ingen vet detta, men alla utanför skolan utgår från det – trots att omrättarna inte redovisar hur de har bedömt eller på vilka grunder. För aktiva svensklärare är detta en kafkavärld: du är dömd, men vet inte på vilka grunder. Rättssäkerhet?
    2) Kan det finnas en dold agenda, d v s att omrättarna fått instruktioner om att ”rätta hårt” för att få bukt med en pågående, men avstannande beygsinflation?
    3) Jag vet lärare som sätter det udda betyget IG/MVG på nationella prov i Svenska, vilket indikerar att uppsatsen inte uppfyller något enstaka kriterium som uppgiften kräver, men som i övrigt innehåller goda kvaliteter. Jag antar att dessa uppsatser ingår i kategorin ”MVG-uppsatser” i rapporteringen.
    4) Om en elev skall ha rätt att överklaga ett betyg, så måste man antingen räkna bort alla muntliga lektionsaktiviteter och endast sätta betyg på provresultat o d eller spela in en elevs alla muntliga aktiviteter i klassrummet. Elever kan idag överklaga bedömningar av enskilda, skriftliga uppgifter och inspelade muntliga redovisningar.
    5) Det vanliga är att man på en skola sambedömer enstaka prov och uppsatser, samt att man har bedömningskonferenser på enskilda skolor eller tillsammans med andra skolor – just för att öka rättvisan och likvärdigheten i bedömningar.
    6) På en av de utpekade skolorna i GP-artikeln hade lärarna avidentifierat uppsatserna, samt sambedömt flera av dem för att hålla en likvärdig nivå. Vad mer kan de göra? (Skolan fick dessutom beröm av Skolinspektionen för sitt medvetna arbete med bedömning och betygssättning vid den senaste inspektionen.)
    7) Problemet med betygen är att de används som urvalsinstrument. Som sådana är de odugliga och rättsosäkra. Som kommunikationsmedel mellan lärare och elev om elevens prestationer duger de däremot. Och då spelar det mindre roll om det är ett B eller C det är fråga om; det viktiga är att lärare och elev ”talar samma språk”.
    8) Betygens roll vid högskoleintagningen borde tonas ned, och kompletteras med olika duglighetstest – t ex intervjuer eller prov. Hur ser vänsterpartiet på denna fråga?
    9) Ja, riskkapitalbolagen har inte i skolan att göra. Men hur få bort dem?

    //Tom Haas

  • Anonymous skriver:

    Håller med, alla I hela världen borde få gå gratis och bo gratis på vilken utbildningsplats som helst I Sverige. Det borde vara en mänsklig rättighet, sedan borde ingen få underkännas alls, inte på universitet heller, alla som vill gmra en hjärnoperation borde få göra det, en mänsklig rättighet!

  • Terése skriver:

    Det är väl klart att inte vem som helst ska få genomföra en hjärnoperation, varför skulle det vara en ”mänsklig rättighet”?
    Det argumentet håller verkligen inte när det handlar om en så allvarlig sak, är du inte kompetent för att bli läkare och genomföra hjärnoperationer, då är det självklart att du inte ska få göra det heller. Det håller heller inte om ingen fick bli underkänd på universitetet, då skulle vilken inkompetent person som helst kunna bli lärare, läkare, jurister osv.
    Det skulle innebära kaos.
    Där får du verkligen tänka om ”Anonym”.

Skriv en kommentar