Ida Gabrielsson skriver idag i Svenska Dagbladet om Afghanistanuppgörelsen, Vänsterpartiet, det rödgröna samarbetet och vikten av att ha en tydlig opposition till regeringen.
“Debattörer påstår nu att Vänsterpartiet kommer bli utanför och marginaliserade i svensk politik. Ibland låter det nästan som att det skulle vara ett högstadium man talade om och inte Sveriges riksdag. Den som inte har på sig samma brallor som alla andra ska bli utfrysta. Men de som i det här fallet egentligen borde svara på vad de gör i riksdagen är resten av den rödgröna oppositionen – inte det parti som lägger som förslag samma oppositions färdiga överenskommelse.
Det är förstås inte nödvändigt eller kanske ens önskvärt att en opposition ska agera enat under en hel mandatperiod. Men det som däremot är nödvändigt är att en opposition agerar just opposition till sittande regering. Vem tar vem-frågan har fyllt den mediala debatten ända sedan valdagen och frånvaron av diskussioner om det politiska sakinnehållet har varit påtaglig.”