"Lägenheten hade två ingångar och uthyraren påstod att i det lilla rummet tänkte han ha kvar sina möbler. Det som skilde rummet och min lägenhet åt var en vanlig inomhusdörr i tunt trä. Efter några dagar började jag höra ljud från andra sidan dörren – det var i princip så lyhört att du kan höra ett samtal ordagrant. Det visade sig att det inte var några möbler bakom dörren utan istället fanns där en inflyttad Sundsvallsbo. Han byttes efter ett tag ut mot två utbytesstudenter. Trots att det kändes ganska olustigt att bo med okända människor innebar min desperation att jag fick gilla läget. Min deposition som jag betalade in när jag fick kontraktet fick jag aldrig se igen, och efter ett tag var jag tvungen att flytta."
Ida Gabrielsson skriver idag på Newsmill om andrahandsuthyrning och presenterar fyra punkter som Vänsterpartiet vill genomföra för en tryggare bostadsmarknad.