Idag är det två år sen solidaritetsmanifestationen #hijabuppropet. Vi var tusentals som under en dag bar slöja för att uppmärksamma hatbrotten mot muslimska kvinnor genom systerskap. Bakgrunden till uppropet var en händelse i Farsta där en kvinna misshandlades på grund av sin tro, hon bar hijab. Det rubricerades som hatbrott men utredningen lades ner av polisen ett halvår senare på grund av bristande bevisning.
Tyvärr är detta än mer aktuellt idag. Enligt Brå:s senaste rapport har hatbrottsanmälningarna ökat kraftigt, och just de hatbrott som riktar sig mot muslimer ökade med 50 % mellan 2013 och 2014. Hur siffrorna ser ut för 2015 vet vi ännu inte.
Samtidigt behövs inte statistiken för att dra slutsatser. Hetsen mot muslimer är en bärande del i hur de rasistiska strömningarna visar sig i samhället idag. Muslimska kvinnor är särskilt utsatta och görs till symboler för den rasistiska bilden av islam. I den debatt om förorten som pågått under sommaren har just förslag om att förbjuda slöja återkommit. Plötsligt är konservativa högerskribenter intresserade av ”feministiska” frågor, men tydligen bara när det handlar om att utmåla kvinnor med slöja som förtryckta och osjälvständiga. Utgångspunkten bygger på avhumanisering och exotifiering, grundläggande mekanismer i hur rasismens ideologi stärks. Kvinnor med slöja används för att förstärka berättelsen om hur ”vi svenskar” måste distansera oss från ”de andra”, de som utgör ett främmande hot för att de inte delar våra ”västerländska värderingar”.
#Hijabuppropet visade hur slöjan kan vara en symbol för frigörelse och motstånd. Det kanske viktigaste med den där dagen för två år sen var att den handlade om systerskap, vilket också måste vara vägen framåt nu. När rasister och blåbruna borgare vill skapa avstånd och falska konfliktlinjer mellan oss måste vårt svar vara det motsatta.
Lästips:
”Kvinna, muslim, feminist – och fri” Artikel av en rad muslimska feminister
Sarah Delshad om mediebilden av slöjan ett år efter #Hijabuppropet
”Förorten behöver systerskap och solidaritet” Min artikel angående sommarens debatt om förorten