Hem / Artiklar / Allians mot Sverige

Allians mot Sverige

15 maj, 2005

Bor du i rätt del av Sverige hade du i förra veckan möjligheten att se en kringresande cirkus.

Med orangea t-shirts och ballonger satte sig de borgerliga partiledarna i två dagar på tåget för att uppträda med den kabaré som man lustigt nog valt att kalla Allians för Sverige. Det var uppenbart att reklambyråernas folk än en gång har klämt fram ett smart upplägg. Man kunde nästan höra barnen skratta glatt och trumpetfanfarerna klinga när man såg bilderna från den somriga turnén. Så glad Lars såg ut. Så pigg Maud verkade!


Att man valde att resa med tåg kan kanske tyckas en aning motsägelsefullt eftersom åtminstone delar av alliansen hatar tåg. Eller som moderaterna formulerar det: "regeringen [har] valt att tillmötesgå sina tillväxtfientliga samarbetspartners och avsätta en omotiverat stor andel av infrastrukturpengarna framöver till järnvägsnätet."

Man förstår att det krävde en viljeanstränging från Reinfeldt att forcera sin naturliga motvilja mot kollektiva trafikslag och färdas tillväxtfientligt. Men vid det här laget borde han ju vara rätt van vid att spela glad samtidigt som han säger något helt annat än han tycker.

Nu undvek turnén förvisso att åka på några olönsamma tåglinjer. I sin resa rörde sig de borgerliga partiledarna inom den zon som brukar kallas "den gyllene triangeln" (med spetsarna i Stockholm, Göteborg och Malmö). Det var logiskt. För även om de kallar sig Allians för Sverige, så är det bara en liten del av Sverige som egentligen räknas.

Det säger förstås inte de borgerliga partiledarna. Det vore synnerligen otaktiskt.
Men det finns mer frispråkiga borgare som säger det rakt på sak.

Johan Forsell, MUF-ordförande intervjuas i SvD (14/5) med anledning av att han vill leda ett "Stockholmsuppror ända upp i riksdagen" mot "Stockholmsfientligheten". Han menar att "det är förlegat att tro att det antal samhällen vi har i dag ska finnas kvar för evigt". Kommunerna ute i landet "har fått en massa pengar från Stockholmarna" och nu ska dom betala tillbaka. En avbetalningsplan måste upprättas, kräver Johan Forsell, så att den lata landsorten ger tillbaka det vi stulit från huvudstaden.

Lata? Menar han verkligen det? Tja, när SvD frågar om utflyttningskommunerna inte anstränger sig för att locka nya företag svarar han: "Nej, det är jag ganska övertygad om att de inte gör."

En annan frispråkig herre syntes i Debatt den 3 maj, då SVT sände en diskussion om arbetsmarknadspolitik från Trollhättan. Anders Källström, vd för Västsvenska Handelskammaren menade att de arbetslösa i Trollhättan bör inse att det inte finns något liv kvar att leva i småstäderna i framtiden. "Världen förändras, vi måste flytta dit jobben finns" sa han och förklarade: "företag idag behöver ganska stora befolkningsunderlag, de behöver tillgång till internationella flygplatser, hamnar, tekniska högskolor, universitet kanske till och med operor för att fungera." Hans rekomendation till de varslade på Lear och Duni var att helt enkelt lämna sina nära och kära, bryta upp från sina sociala sammanhang, överge sina hus och flytta till Göteborg för att söka jobb där.

Kanske kan de då till och med gå på opera.

Anders Källström gav den ogenerade flyttlasspolitiken ett nytt ansikte. Men han representerar egentligen inget annat än mittfåran i det borgerliga alternativet. Det går ut på just att företagens behov skall diktera folkets villkor. Invånarna i landet Sverige måste bli flexiblare, beredda att flytta eller sänka löneanspråken om företagen drar. Man kan inte, som gamle moderatledaren Ulf Adelsohn uttryckte det i EMU-valet "sitta i Borlänge och vänta på bidrag". Och tågresorna skall gå mellan Stockholm, Göteborg och Malmö, men inte i norrland eller för den delen till sydöstra småland.

Den borgerliga kabarén är inte egentligen en allians för Sverige utan, om något, en allians MOT Sverige.

Och under den orangea fernissan döljer sig som vanligt en mer mörkblå kulör.

ärligt talat, intet nytt under solen.

Erik Berg,
Ung Vänsters verkställande utskott,
Arlöv 050516