Det är svårt för unga som behöver psykisk hjälp att få vård. Ekot rapporterar om att antalet platser i slutenvården för barn och unga har minskat med 30 procent sedan 2001 och fem landsting kan inte erbjuda några platser alls för barn. Istället hänvisas man till olika boenden där personalen varken har rätt kompetens eller där man kan få den medicinska behandlingen man behöver.
Samtidigt ökar antalet unga som behöver sjukhusvård på grund av psykisk ohälsa enormt. Enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2009 har andelen unga 16-19 som vårdats för depression fyrdubblats mellan 1997 och 2007. Särskilt utsatta är unga tjejer som är den grupp där ohälsan ökar allra mest. En tredjedel av alla tjejer på gymnasiet upplever ängslan, oro, eller ångest och det rapporteras också om en markant ökning av självskadeebeteende och självmordsförsök. Psykisk ohälsa står idag för en tredjedel av alla sjukskrivningar bland kvinnor.
Tjejers ohälsa är tätt sammankopplade med de drastiska nedskärningar och försämringar som gjorts i välfärden. När kommuner skär ner på kurators- och skolpsykologtjänster i skolorna och när de slår ihop och sparar in på ungdomsmottagningarna går det direkt ut över tillgången på hjälp och stöd. Det finns ett tydligt samband mellan nedskärningar inom skolan och ökningar av antalet besök inom barn- och ungdomspsykiatrin.
– Det är viktigt att de som mår riktigt dåligt får den hjälp de behöver. Samtidigt är det nödvändigt att satsa på en generell välfärdsupprustning för att det inte ska behöva gå så långt som till slutenvård. Att se till att det finns tillgängliga skolsköterskor och skolkuratorer på varje skola och att det finns ungdomsmottagningar med rimliga öppettider borde vara självklarheter. Vi kräver en utbyggd välfärd för minskad ohälsa, säger Ida Gabrielsson, förbundsordförande Ung Vänster.