EMU-förespråkarna har under kampanjens inledning, i brist på argument, försökt köpa röster genom sina överlägsna resurser och på det viset medvetet försökt lura in svenska folket i elitprojektet EMU.
Inför höstens folkomröstning har ja-sidan miljoner och åter miljoner kronor som nej-sidan bara kan drömma om. Naturligtvis får det här konsekvenser för de båda sidornas möjligheter att påverka och nå ut. Självklart är det ett stort demokratiproblem när förutsättningarna för de olika sidorna i en folkomröstningskampanj är mycket olika. Det undergräver folkets möjligheter att utifrån en rättvis utgångspunkt bilda sig en uppfattning och ta ställning i frågan.
Vänsterpartiet lyckades i förhandlingarna angående fördelningen av statens medel inför folkomröstningen minska andelen som går till så kallad opartisk information. Det var ett steg framåt men det räcker inte. Vi har redan sett hur förment opartisk information sponsrats med mångmiljonbelopp av Svenskt näringsliv.
Vi accepterar inte att svenska folkomröstningar ska styras av principen att den med mest pengar vinner. En demokratisk folkomröstning, där båda sidor på lika villkor kan föra ut sitt budskap, är den enda garanten för ett demokratiskt och välgrundat beslut.
I demokratins namn kräver vi åtgärder för en jämnare resursfördelning. I vissa länder, till exempel Irland, finns lagstiftning mot allt för stora skillnader i resurser mellan olika linjer. Hade det idag funnits en sådan lag i Sverige hade det svenska folket haft en ärligare chans att ta ställning till EMU den 14 september.
Den orättvisa resursfördelningen är ingen nyhet vare sig för oss eller för de svenska väljarna. I höstens folkomröstning kommer dock pamparna och direktörerna att få se en reaktion de inte räknat med, på dessa orättvisor.
Ja-sidan har pengar och maktpositioner – vi har argument och folk. Ge makteliten en näsknäpp den 14 september och rösta NEJ till EMU.
Ung Vänsters förbundsstyrelse 030608,
på uppdrag av kongressen