Jag känner igen argumentationen – från nyfrälsta tonåriga ungmoderater som försöker provocera när man är ute på skolbesök. Men från Henrik Alexandersson hade jag förväntat mig mer sans och balans.
Så om Vänsterpartiet i strid med sin ideologiska grund ändå är det parti i riksdag och EU-parlament som mest konsekvent står upp för integritet och mot övervakningssamhället – vad skulle i så fall detta märkliga och självmotsägande beteende bero på? Jo, enligt Alexandersson:
”Det motstånd mot övervakning som vi i dag ser från vänsterpartiet lär snarare vara en reaktion mot att det var just de som var föremålet för det mesta av statens övervakning under senare halvan av 1900-talet – än något som är ideologiskt förankrat.”
Det kan inte vara så, Hax, att de båda hänger ihop? Ett partis historia, där dess medlemmar till exempel utsatts för statlig åsiktsregistrering, och samma partis ideologiska ställningstaganden? Jag skulle vilja påstå att det gör det, och att Vänsterpartiets och Ung Vänsters starka integritetspolitik därför är både väl förankrad och i allra högsta grad att lita på.
Både Vänsterpartiet och Ung Vänster har lyft upp integritetsfrågorna i våra valplattformar. I stycket ”Frihet från övervakning” skriver vi bl.a.:
”Högern anklagar ofta vänstern för att vilja att staten ska bestämma allting i människors liv. Men det övervakningssamhälle som växer fram är det högern som står i första ledet för. Trygghet skapas inte genom att bygga en omfattande kontrollapparat. All kommunikation måste få vara privat om inte en tydlig brottsmisstanke föreligger. Det finns inga garantier för att informationen som lagras används för påstått syfte. Våra mejl och telefonsamtal är en privatsak och inget för staten eller skiv- och filmbolagsindustrin att lägga sig i. Misstänksamhet människor emellan bidrar knappast till ökad trygghetskänsla. Den personliga integriteten är viktig att värna i ett samhälle som bygger på öppenhet.”
Henrik Alexandersson och andra förkämpar för integritet och medborgerliga rättigheter, är i allra högsta grad välkomna att diskutera vår politik. Kritisera, kom med idéer, var med och utveckla konkreta förslag. Men snacket om att vi har en hemlig agenda att göra precis motsatsen till vad vi kämpar för, det borde ni höja er över.