Fem. Det är hur många kvinnor som har mördats av män på tre veckor. Fem kvinnor på tre veckor. Makthavare och media beklagar sig och pratar i någon dag eller två om hur tragiskt det är med den nya “vågen” av våld mot kvinnor och sedan går de tillbaka till sina dagliga presskonferenser om covid-läget och gängkriminalitet. Intresset för mäns våld mot kvinnor svalnar snabbt och det är lätt att förstå varför: Det händer ingenting.
Mäns våld mot kvinnor är något som har ökat under det senaste åren, med koppling till att allt fler måste isolera sig på grund av rådande pandemi. 2020 anmäldes 16 461 misshandelsfall mot kvinnor i nära relationer och anmälningarna om våldtäkt mot kvinnor i en nära relation ökade med 10%. Trots alla hemska historier som dyker upp måste man förstå att detta inte är något nytt. “Vågen” som det pratas om är vardag för allt för många kvinnor. Det sexualiserade våldet är det grövsta uttrycket för könsmaktsordningen som genomsyrar hela samhället. Det följer oss från födseln till döden men blir extra påtagligt i en situation som pandemin, där kvinnor i redan utsatta situationer får minskade möjligheter för att lämna sina förövare. Att försöka fly från en våldsam man kan och är ofta livshotande och de som försöker får ofta fly för livet.
Vi har ett folkhälsoproblem – en pandemi – och det är mäns våld mot kvinnor. Men till skillnad från corona-pandemin så får detta folkhälsoproblem inga dagliga presskonferenser, inga stödpaket och man gör ingenting för att säkerställa att kvinnor kan leva och röra sig fritt utan risk för att stöta på det sexualiserade våldet. Det händer ingenting. Inga större förändringar, inga krav som gör betydlig skillnad i kvinnors liv. Hur länge ska vi vänta på att den pandemin tas på allvar? När kommer vaccinet som får män att sluta hata kvinnor?
Det är helt jävla orimligt att ett problem som alla kvinnor är medvetna om, ett problem som många av oss oroat oss över sen vi var i tonåren inte tas på det allvar det kräver. Det är helt befängt att trots alla satsningar man gjort på att bekämpa våldet ses ingen förbättring för våldsutsatta kvinnor och barn. Sverige behöver göra en omstart i arbetet mot mäns våld mot kvinnor, och vi behöver göra det nu. Tjej och kvinnojourerna måste sättas i framsätet för det här arbetet. Den kompetens, kunskap, och insyn i frågan som de besitter måste tas i beaktning och ses som viktig i processen.
Det behövs mer och bättre resurser till tjej och kvinnojourerna. Det behövs pengar, pengar som kan finansiera löner till fler kuratorer, som kan finansiera mat och boenden till utsatta kvinnor, som kan finansiera juridiskt stöd till kvinnor i rättsprocesser. Det behövs utbildas om mäns våld mot kvinnor, vad det är och hur det ser ut. Det behöver pratas om som just mäns våld mot kvinnor. Sexualundervisningen i skolorna behöver prata om normaliseringsprocessen, vad den innebär och hur man kan se tecknen i en annans, eller sin egen, relation innan det går så långt att man inte kan lämna.
Mycket har sagts de senaste veckorna – av privatpersoner, av influencers och av media. Men det är inte där ansvaret bör ligga, och från de som har makten att sätta till åtgärder har inte mycket hänt. Ska man prata om “vågen” av våld mot kvinnor måste man också prata om “vågen” av att ingenting görs. Två vågor som är lika på det sätt att ingen av dem är nya, men också på det sätt att båda måste vändas på. Vi kräver att vi går från upprörda ord och ont i magen till handling och åtgärder. Vår lista på krav är en början, men vi vet att det behöver göras mer. För alla kvinnor och barn som lever i misshandelsförhållanden, för alla kvinnor som kommer att göra det, och för alla kvinnor som förlorat sina liv på grund av det.
Vi kräver:
– En omstart i arbetet kring mäns våld mot kvinnor där tjej- och kvinnojourer får ta täten.
– Se till att tjej- och kvinnojourer får mer resurser för att kunna anställa folk, driva skyddade boenden och hjälpa kvinnor ur våldsamma relationer.
– Låt kvinnor som flyr från våldsamma män utnyttja att hotellen står tomma under pandemin och låt dem få bo där gratis under skyddad identitet.
– Se till att alla kvinnor erbjuds feministiskt självförsvar via sin skola eller sitt arbete.
– Utbilda och för in normaliseringsprocessen som en del av sex- och samlevnadsundervisningen i skolan.
– Se till att tjejer får egna rum i skolan och på fritidsgårdar för att kunna prata och utbyta erfarenheter med varandra.
– Gör så att det blir lättare att få kontaktförbud så färre kvinnor behöver anpassa sin vardag efter en våldsam man.
Uttalande antaget av Ung Vänsters förbundsstyrelse 210424-25