Igår mottog vi nyheten om en ny utredning som ska förbättra invandrarnas samhällsorientering. Förstås är det Nyamko Sabuni som är den ansvariga minister som beställt detta luftslott till utredning. Ministern, som i alla lägen vill verka folklig och förklarande, säger,
– Jag tror att det är rätt många som inte får klart för sig vilka dolda normer som finns i samhället. Man kan skämta om att vi står i kö i Sverige och att vi kommer i tid, men de facto så är det bra att veta.
Medierna rapporterar och citerar flitigt men ingen har bemödat sig att ställa 10 000- kronorsfrågan,
“Om nu invandrare inte ställer sig i kö som vi andra svenskar, är detta det stora samhällsproblemet idag?”
Sabuni pratar om att utredningen ska “förmedla vikten av grundläggande värden som demokrati och alla människors lika värde” samtidigt som hennes egen regering går i bräschen för att just underminera samma värden. Regeringen måste sopa rent framför egen dörr först.
Några exempel:
1. Den svenska utrikespolitiken: Gazakriget. Under vintern 2008/2009 angreps Gaza av den israeliska armén, världens fjärde största. 1400 palestinier dödades, varav två tredjedelar var civila och 400 var barn. Den nyligen publicerade Goldstone-rapporten, beställd av FN, visar med tydlighet,
– att det finns bevis för grova kränkningar av mänskliga rättigheter begångna av Isarel under Gazakriget.
– att Israel begick handlingar som tangrerar till krigsbrott och möjligtvis till brott mot mänskligheten. Israel attackerade och bombade bostadshus, fabriker, brunnar, skolor, sjukhus, polisstationer och andra offentliga byggnader.
– att blockaden mot Gaza är kollektiv bestraffning.
Som Hans Linde redogör i boken “22 sömnlösa nätter” (Nixon, 2009), fördömdes inte de israeliska angreppen av den svenska regeringen som nu är så angelägen om att lära ut “grundläggande värden som demokrati och alla människors lika värde”, trots att dessa angrepp så tydligt stod i motsatsförhållande till demokratiska värderingar och människors lika värde.
Hans Linde skriver i kapitlet “Var var den svenska regeringen?”,
“Istället domineras uttalandena av kalla kalkyleringar om vad som är eller skulle vara produktivt respektive kontraproduktivt för att nå en förhandlingslösning och vad som skulle kunna gynna Israels säkerhetspolitiska intressen. Lidande för Gazas befolkning beskrivs som en faktor bland andra som kan leda till att Israel förlorar sitt internationella stöd eller att Hamas stärker sin ställning, sällan nämns lidandet för civilbefolkningen som ett problem i sig. Carl Bildt framstod utan tvekan under Israels offensiv mot Gaza mer som en strategisk schackspelare än som en förkämpe för mänskliga rättigheter eller folkrätt.
Ett tydligt exempel är regeringens första pressmeddelande om Israels attacker, som skickas ut 3 januari efter att Israel gått in med marktrupp på Gaza-remsan, som får rubriken ”Markoffensiven försvårar lösning av konflikten i Gaza”. Ordet folkrätt nämns inte i pressmeddelandet och inga kommentarer görs om det uppenbara, att markoffensiven kommer att resultera i en mänsklig katastrof för Gazas befolkning.””
2. A-kassan: Diskriminerande lagstiftning mot ungdomar. Regeringens så kallade Jobbgaranti är en diskrimineringslagstiftning där unga betalar lika mycket i a-kassa men får ut mindre i ersättning vid arbetslöshet. Ungdomar som inte är berättigade till a-kassa får en ersättning motsvarande studiebidrag på cirka 1.000 kronor i månaden, om de är yngre än 20 år, eller 2.500 kronor om de är över 20. Är det sådana värderingar regeringen vill förmedla till invandrarna?
3. Sjukförsäkringen: 50 000 utförsäkrade vid årskiftet. Regeringens försämringar i sjukförsäkringen kommer resultera i att runt 50 000 personer förlorar sina ersättningar vid årsskiftet. Regeringen tvingar alltså arbetsoförmögna och sjuka människor till socialkontoret eller ut i arbetslöshet. I takt med arbetslösheten ökar kommer sjuka att hamna längst bak i kön till de lediga jobben. Är det sådana värderingar regeringen vill förmedla till invandrarna?
4. Rätten till Asyl: Utvisningar till krig och jakt på asylsökande. I september deltog Sverige med flyg i en Frontex-operation i Medelhavet. Aktionen var en del av Frontex pågående jakt efter asylsökande som försöker fly till Grekland från krigets Irak. Läs mer här.
Det som jag skrivit ovan är alltså de brådskande allvarliga, verkliga problemen Sverige står inför idag.
Ett annat allvarligt inslag är att Sabuni konsekvent använder jämställdhetsargument som slagträ mot gruppen invandrare. “För att lyckas med jämställdheten måste vi lära invandrarna hur de ska bete sig“, är hennes budskap.
Hur ser det ut i verkligheten? Följande siffror är inte de senaste men trenden är tydlig; våldet mot kvinnor ökar och återfinns i alla samhällsklasser och etniska grupper. År 2004 anmäldes omkring 22 700 fall av kvinnomisshandel. Vi måste anta att det finns ett stort mörkertal. BRÅ uppskattar t.ex. att de polisanmälda våldet endast utgör 20-25% av våldet mot kvinnor som faktiskt äger rum ute i landet. Den välkända studien, Slagen Dam (2001), anger att 22% av de tillfrågade kvinnorna mellan 18-24 år utsatts för någon form av våld under det senaste året. BRÅ:s siffror från 2008 säger att antalet anmälda fall av misshandel mot kvinnor var 28 300. Det är allvarliga siffror och därför är det anmärkningsvärt att Sverige jämställdhetsminister väljer att blunda inför det utbredda våldet för att istället utpeka och misstänkliggöra en specifik grupp (män) som förövare. Det tycks inte vara ett problem att en majoritet att männen som slår kvinnor förmodligen är svenska män, kanske till och med en och annan som har supit sig full på sprit innan han slår. Inga åtgärder föreslås, utan man ska t.o.m. kunna köpa alkohol lite var man behagar nuförtiden.
Debatten om hedersrelaterat våld är ett farligt minfält. Det finns en uppenbar risk att regeringens s.k. jämställdhetspolitik slår in en kil i den feministiska rörelsen. Det finns redan idag tecken på feministiska debattörer och nätverk som har anammat hedersbegreppet och därmed högerns problemformulering vilket resulterat i att allt mindre energi läggs på att blottlägga och bekämpa de generella förtryckmekanismer som underminerar kvinnors ställning, i hemmet, på arbetsmarknaden, ja i ute i verkligheten. Att arbeta med hedersrelaterade frågor industrialiseras och anledningen behöver inte vara mer än att det behövs statliga anslag för att överleva som organisation och nätverk och att det är Sabunis och Göran Hägglunds departement som sitter inne med pengarna. Det är därför inte förvånande att jämställdhetsministern trivs mer i sällskapet av nätverk som arbetar mot hedersrelaterat våld än kvinnojourer som jobbar utifrån lång erfarenhet av arbete med kvinnor som råkat ut för mäns slag och sparkar.
Sabuni har i valet mellan att fokusera på det generella kvinnoförtrycket (hon erkänner inte ens att det existerar!) och hedersrelaterat våld, valt det senare. Och hon och hennes liberala vänner har välgenomtänkta motiv för det. För samtidigt som Sabuni tillsätter en utredning för att läxa upp invandrare, har hennes vänner en historia av att umgås med högerextrema, rasistiska partier. Folkpartiet har anammat en rad förslag från Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti medan liberala tonsättare som Johan Norberg, Johan Ingerö, Johnny Munkhammar, Dick Erixon, Fredrik Segerfeldt och Mattias Svensson (samtliga är f.ö. män) flockas runt Fremskrittspartiets Siv Jensen som de kallar “Nordens Margaret Thatcher” (är det något bra?). Jag kanske ska påpeka att Fremskrittspartiet är ett invandrarfientligt, homofobiskt parti med friska inslag av välfärdshat (läs mer här). Och regeringen apar efter. Sabuni hetsar mot invandrare för att dölja de verkliga problemen; arbetslösheten, bostadslösheten, de utförsäkrade och de asylsökande som skickas hem till krig och elände.
Uppdatering: Johan Norberg har kommenterat att han minsann inte är så vänligt inställd till Frp och att han inte kallar Jensen för “Norden Margaret Thatcher”.
Tidigare inlägg:
–Samma logik i Gaza som i Rosengård
–Traditionsenligt av Folkpartiet
Andra som bloggat: Esbati, Maria Ferm, Politik och Poesi, Nadjva, Alliansfritt Sverige, Vi i Sverige,
I medierna: DN1, DN2, SvD, SS, Expressen