Ung Vänsters riksting 2019

Den 19-21 april är det dags för Ung Vänsters riksting 2019!

Viktiga datum
19 januari – Förslag till dokument och dagordning ska vara distrikt och klubbar tillhanda
8 mars – Motionsstopp
8 mars – Sista dag att rapportera in ombud
5 april –  Handlingar skickas ut till ombuden
19-21 april Riksting

Handlingar till riksting – Förslag

Förbundsstyrelsens Förslag på dag-, arbets- och rikstingsordning

Föbundsstyrelsens förslag till Arbetsmarknadspolitiskt program

Förbundsstyrelsens förslag till dokument ”Generation Revolution”

Förbundsstyrelsens förslag till EU-uttalande


Handlingar till riksting – Motioner och motionssvar

Motioner och motionssvar – Arbetsmarknadspolitiskt program 

Motioner och motionssvar – Generation Revolution

Motioner och motionssvar –  EU-uttalande

(mer…)

Ett steg på vägen i kvinnors rättigheter

Redan 2016 införde Indien ett förbud mot surrogatmödraskap till par utanför landet. Men nu har man tagit det ytterligare ett steg och begränsar alltså även indiska par från att köpa tillgången till indiska kvinnors kroppar genom att förbjuda kommersiellt surrogatmödraskap. Detta ser vi i Ung Vänster som en seger!

Surrogatmödraskap innebär att ett par köper tillgången till en annan kvinnas livmoder som i sin tur blir inseminerad med ett befruktat ägg. Surrogatmodern är på det sättet inte genetiskt besläktad med barnet hon kommer att föda. Detta har gjorts till en industri där barnlösa par köper sig platsen i en kvinnas livmoder utan att ta till hänsyn vilken fysisk och emotionell risk en graviditet innebär.

Konsekvenserna har synts tydligast i Indien där det har bevittnats om “baby making factories” där fattiga kvinnor mot betalning stängts in för att föda fram barn som rika, ofta västerländska par har beställt. Innan första förbudet 2016 omsatte denna industri hela 9 miljarder kronor om året i Indien vilket vittnar om vad det faktiskt handlar om – en industri. En industri där kvinnor ses som objekt på en marknad där profiten väger tyngst.

Det finns fall där värdmammorna har fått anknytning till barnet och inte velat lämna ifrån sig det, där kvinnorna utsätts för hög fysisk stress och även dött i processen. En industri där graviditeter och den egna kroppen är handelsvaran är något som är omänsklig och vidrig och bör inte få existera.

Att parlamenten har röstat igenom ett förbud av kommersiellt surrogatmödraskap är positivt, dock är kampen ännu inte över. Indien tillåter fortfarande altruistiskt surrogatmödraskap med en närstående släkting till det par som vill ha barn, vilket betyder att så länge det görs utan ekonomisk ersättning är det fritt fram. Samtidigt finns risken att industrin fortsätter på illegal basis eller förflyttas till andra länder med annan lagstiftning, så länge efterfrågan kvarstår. Vi menar att surrogatmödraskap är ett resultat av en syn på kvinnor som behållare. Denna industri resulterar i inskränkningar av värdmammans hälsa och frihet och vi vill därför ha ett fullkomligt förbud. Surrogat-industrin sträcker sig över hela jorden och lobbas för av stora företag, därför krävs en stark och internationell kamp för att avsluta den. Hittills har Indien tagit ett stort steg i rätt riktning, tillsammans fortsätter vi kampen mot handeln av kvinnors kroppar!

Feministiska utskottet, januari 2019