Ung Vänsters riksting 2019

Den 19-21 april är det dags för Ung Vänsters riksting 2019!

Viktiga datum
19 januari – Förslag till dokument och dagordning ska vara distrikt och klubbar tillhanda
8 mars – Motionsstopp
8 mars – Sista dag att rapportera in ombud
5 april –  Handlingar skickas ut till ombuden
19-21 april RIKSTING

Förbundsstyrelsens Förslag på dag-, arbets- och rikstingsordning

Föbundsstyrelsens förslag till Arbetsmarknadspolitiskt program

Förbundsstyrelsens förslag till dokument ”Generation Revolution”

Förbundsstyrelsens förslag till EU-uttalande

Valkonferens inför riksting

Rikstinget är en chans för dig att påverka Ung Vänster. Detta riksting kommer vi behandla ett arbetsmarknadspolitiskt program, ett dokument kallat ”Generation Revolution” och ett EU-uttalande. Till rikstinget väljer distrikten valda ombud som åker för att representera distriktet på rikstinget.

Har din klubb och distrikt inte kallat till val av rikstingsombud i samband med en distriktårskonferens så ska man kalla till en valkonferens. Samtliga distrikt har fått information om hur många ombud man har att skicka och fått mallar för kallelse till valkonferens. För frågor om riksting eller om ni vill ha hjälp med att anordna valkonferensen kontakta er förbundsfadder eller förbundscentralen på info@ungvanster.se så kan vi hjälpa er!

Frågor och svar:  
Hur anmäler jag mig?
Genom att delta i ditt distrikts valkonferens och ställa upp till ombud. Har du några frågor kring valkonferenser kontakta info@ungvanster.se.
När och var är det?
Rikstinget pågår 19-21 april och resorna bokas av förbundscentralen.
Hur fungerar det praktiska
Sover gör vi gemensamt på hårt underlag. Duschmöjligheter finns. Ung Vänster står för måltiderna. Precis som alla Ung Vänsters arrangemang är rikstinget alkohol- och drogfritt. Om någon bryter mot detta skickas man hem på egen bekostnad.
Vad ska jag ta med mig?
Det du behöver tänka på förutom att ha med dig kläder och hygienartiklar är att ta med sovsäck, liggunderlag, penna och anteckningsblock.
Hur skriver man en motion?
Läs instruktionerna nedanför!.

Såhär skriver man en motion:

Alla medlemmar, klubbar och distrikt har rätt att skriva motioner, ändringsförslag på de dokument som förbundsstyrelsen föreslår. Det är ett viktigt verktyg för medlemmarna att vara med och påverka. När man skriver en motion redogör man helt enkelt för vad man vill ska ändras, tas bort eller läggas till. Sista dag för att skicka in motioner till motioner@ungvanster.se är den 8 Mars 2019. En motion innehåller en brödtext, där man förklarar vad man vill, och en att-sats, där man tydligt skriver vad man vill att rikstinget ska besluta.

Exempel på hur man kan utforma en motion:

Fritidsgårdar för gammal och ung, sida 1 rad 5-12 (rubrik med ämne, sid- och radnummer)

Jag tycker att vi borde ha som målsättning att det ska finnas fritidsgårdar för pensionärer också, inte bara för unga.

(brödtext)

Jag yrkar:

Att på sida 3 rad 20 efter ”alla unga ska ha rätt till en fritidsgård” lägga till ”det gäller också pensionärer”

(att-sats, med rad- och sidnummer på vad ni vill ändra)

Maggan Maggio, Ung Vänster Satansgatan

(namn och klubb)

Ett steg på vägen i kvinnors rättigheter

Redan 2016 införde Indien ett förbud mot surrogatmödraskap till par utanför landet. Men nu har man tagit det ytterligare ett steg och begränsar alltså även indiska par från att köpa tillgången till indiska kvinnors kroppar genom att förbjuda kommersiellt surrogatmödraskap. Detta ser vi i Ung Vänster som en seger!

Surrogatmödraskap innebär att ett par köper tillgången till en annan kvinnas livmoder som i sin tur blir inseminerad med ett befruktat ägg. Surrogatmodern är på det sättet inte genetiskt besläktad med barnet hon kommer att föda. Detta har gjorts till en industri där barnlösa par köper sig platsen i en kvinnas livmoder utan att ta till hänsyn vilken fysisk och emotionell risk en graviditet innebär.

Konsekvenserna har synts tydligast i Indien där det har bevittnats om “baby making factories” där fattiga kvinnor mot betalning stängts in för att föda fram barn som rika, ofta västerländska par har beställt. Innan första förbudet 2016 omsatte denna industri hela 9 miljarder kronor om året i Indien vilket vittnar om vad det faktiskt handlar om – en industri. En industri där kvinnor ses som objekt på en marknad där profiten väger tyngst.

Det finns fall där värdmammorna har fått anknytning till barnet och inte velat lämna ifrån sig det, där kvinnorna utsätts för hög fysisk stress och även dött i processen. En industri där graviditeter och den egna kroppen är handelsvaran är något som är omänsklig och vidrig och bör inte få existera.

Att parlamenten har röstat igenom ett förbud av kommersiellt surrogatmödraskap är positivt, dock är kampen ännu inte över. Indien tillåter fortfarande altruistiskt surrogatmödraskap med en närstående släkting till det par som vill ha barn, vilket betyder att så länge det görs utan ekonomisk ersättning är det fritt fram. Samtidigt finns risken att industrin fortsätter på illegal basis eller förflyttas till andra länder med annan lagstiftning, så länge efterfrågan kvarstår. Vi menar att surrogatmödraskap är ett resultat av en syn på kvinnor som behållare. Denna industri resulterar i inskränkningar av värdmammans hälsa och frihet och vi vill därför ha ett fullkomligt förbud. Surrogat-industrin sträcker sig över hela jorden och lobbas för av stora företag, därför krävs en stark och internationell kamp för att avsluta den. Hittills har Indien tagit ett stort steg i rätt riktning, tillsammans fortsätter vi kampen mot handeln av kvinnors kroppar!

Feministiska utskottet, januari 2019