Bo Södersten är professor. I ekonomi. Han är också en av de få i Sverige som bidrar som ”kolumnist” på DN Debatt. Ibland med artiklar som går som följetong över flera dagar. Det är dags att sluta hymla om Bo Södersten:
Han pratar mest skit.
Nu skriver Södersten på DN Debatt (031228) att vi ska sluta hymla om invandrare. Artikeln läggs till en redan väl tilltagen meritlista. Vi är i alla fall några som minns klassiker som ”Nedskärningar bra för kvinnor” (DN Debatt 960713) och ”Begränsa demokratin” (DN Debatt 971214). Vi har glatts åt formuleringar som ”den extrema form av parlamentarisk demokrati som vi har i vårt land” och begrundat karaktäriseringen av Sverige som ”landstings- och kommunsocialismens förlovade land”, eller Pinochets militärregim som ”Pionjärlandet Chile”. Också de retoriska greppen känns igen. Något rörande vilar över ekonomiprofessor Söderstens sätt att skriva. Så mycket allmänt hat mot världens förfall finns i denna arma själ, att pratstunderna i goda vänners lag inte räcker till. Oavsett vad man skriver om måste feminism och ”miljövurmeri” brännmärkas. Bara för att det skrivs om ”integration” ska man inte glömma att dra en lans för Israels rätt att ockupera Palestina. Och säga något om Göran Perssons agerande som skolminister. Spaltutrymme utgör inget hinder.
När han nu slutat vara instrumentell i det första nedmonteringsprojektet för den svenska välfärdsmodellen söker Södersten nya hästar att satsa på. Och han finner dem i en ny våg av överhetsrasism. Han kan tyvärr inte krediteras för att vara först. Folkpartiet visade i valet 2002 att de främlingsfientliga och fascistiska partiernas retorik kunde ompaketeras till normaliserad borgerlig politik. Men Södersten plockar nu upp kostnadstråden, som kommit lite i skymundan på sistone. Invadrare kostar. Och de jobbar inte!
Från den pösande professorns perspektiv är det provocerande att det finns så många arbetslösa bosnier i Malmö, medan professorns gräsmatta förblir oklippt och det vore så uppenbart behagligt med extra stöd i samband med nästa middagsbjudning. Kanske kompliceras problemet av att barnbarnen antingen är för unga för att hjälpa till eller äger för många aktier för att ställa upp. Sådana kan de betungande livsvillkoren vara. Det är dags att sluta hymla om detta. Det får bli en artikel i DN. Sagt och gjort.
Men låt oss ta professor Södersten på allvar. Visst måste vi sluta hymla om huvudfrågan. Arbetslösheten bland invandrare – OCH invandrares barn, som vuxit upp i Sverige – är mycket hög. Anledningen är uppenbar. Det finns en djup och allvarlig strukturell rasism i Sverige. Den tjänar bestämda syften. Den höga arbetslösheten gör att hela arbetarkollektivet kan pressas. Invandrare har de mest ”flexibla” jobben. Alltså som behovs- och visstidsanställda, och inom vissa yrken, som är lågbetalda, monotona, hälsofarliga och utan möjligheter till avancemang. Detta fyller en viktig funktion. Invandrare blir både en svårorganiserad reservarbetskraft och effektiva konjunkturregulatorer, som får komma in och ta de sämsta jobben på arbetsmarknaden när det går bra, för att sedan tvingas ut i förnedring och arbetslöshet när konjunkturen börjar hacka.
Detta vill professor Södersten ha mer av. Gärna med hjälp av import av östeuropeiska arbetare. Han ansluter sig alltså än en gång till Svenskt Näringslivs angrepp på välfärden i Sverige. Rasismen får sippra ut från professorsresidenset och bli nyttig debattartikel i DN.
I sammanhanget bör man också minnas att EU ska rädda oss från kraven på en humanare flyktingpolitik: ”Svensk invandrarpolitik bör sättas in i sitt EU-sammanhang. Det är där som den hör hemma”. Professorn menar möjligen planerna på att upprätta koncentrationsläger för flyktingar, utanför EU-området, eller kanske de italienska ministeruppmaningarna att man oftare ska skjuta på flyktingbåtar. En ytterligare brutalisering av en redan i många avseenden vidrig flyktingpolitik ska Göran Persson fixa ”med samma kraft som han tog itu med saneringen av statsfinanserna vid mitten av 1990-talet”. Vad skönt, tänker säkert många som minns hur kul det var när Sverige blev världsmästare i snabbt växande klyftor och tandvård plötsligt blev en lyxprodukt.
Så här kan det se ut när liberalerna vandrar ut i reaktion och rasism. Vi kommer att få se fler exempel. Det blir ännu viktigare att organisera ett motstånd.
Att Bo Södersten sedan inte anger en enda källa för sin siffra att ”invandrare” kostar 40-50 miljarder är i sammanhanget bara logiskt. Karln är trots allt professor i nationalekonomi. Dags att sluta hymla om honom.
Med kamratliga hälsningar
Ali Esbati