Om man slår upp orden Demokrati i Nationalencyklopedin får man följande output,
demokrati (grekiska dmokrati´a ‘folkvälde’, av demo- och efterleden –krati´a ‘-välde’, av krate´a ‘härska’) har den språkliga betydelsen folkmakt eller folkstyre.
I Sverige har debatten om vad begreppet innehåller varit intensiv. Det har handlat om yttrandefriheten, pressfriheten och Sveriges allt annat än fläckfria utrikespolitik . Högern har gått så långt att de påstått att kapitalism leder till demokrati. Globaliseringen, kapitalets obehindrade globala berserkagång, och de påföljande invasionerna i Mellanöstern har motiverats med marknadens demokratiserande ambitioner. IMFs och WTOs tvångsmedel gentemot Syd likaså. Demokratin kommer att segra om allt underställs kapitalintressen och marknaden. Fjorton år efter Sveriges EU-inträde och fem år efter invasionen av Irak står högerns påståenden tomma och utan någon som helst sanningshalt.
Idag gör de borgerliga partierna tillsammans med, hör och häpna, miljöpartiet ett gemensamt utspel. Huvudbudskapet är en författningsdomstol som ska pröva lagar som stiftas av riksdagen. Juridifieringen av politiken, som har berörts tidigare på bloggen, ska bli lag. Jurister ska få sista ordet när det gäller de lagar som folkvalda i riksdagen arbetar fram.
Det är ingen tvekan om att en sådan domstol skulle urholka demokratin och fri- och rättigheter som tex rätten till arbete, utbildning och bostad. Fackföreningars rätt att vidta stridsåtgärder skulle vara under ett allvarligt hot. Att döma av den författningsdomstol som idag reglerar väsentliga delar av den europeiska unionen så skulle själva essensen i ordet demokrati sättas ur spel. Allmänna val till politiska församlinga skulle vara meningslösa om folkvalda ständigt riskeras att köras över av ett juristvälde, ofta med sympatier på höger planhalva. Att förslaget kommer från Sveriges politiska höger är därför inte överaskande. Vid införandet av en författningsdomstol skulle de stå som vinnare. Miljöpartiets ställningstagande kan förklaras av att partiet saknar den ideologisk ryggrad som skulle kunna hålla för snåla högervindar. Även om klyftan mellan väljarna/medlemmar och ledningen är stor, är det oundvikligt att partiet i stort viker sig för den av etablissemanget dikterade dagordningen.
Lars Ohly kommenterar utspelet och kallar en författningsdomstol för ett “koppeltvång” på demokratin. Det är inte jurister som ska ha sista ordet. Han kommenterar också förslaget om skilda valdagar och pekar på Norge där valdeltagandet sjunkit sedan man infört skilda valdagar. Sparken mot Miljöpartiet är ändå bäst,
“Skulle miljöpartiet ingå en överenskommelse med de borgerliga i grundlagsfrågorna, skulle det försvåra eventuella regeringsförhandlingar med socialdemokraterna och vänsterpartiet.”
Sossarna verkar inte heller roade.
Uppdatering: Ali skriver om det hela i detta inlägg.