När de viktiga frågorna försvinner

Valrörelsen 2010 är en av de mest opolitiska valrörelser jag har varit med om. Moderaterna gick till val på att tona ner det politiska inslaget i valdebatterna. Allt skulle cirkulerade kring kandidaternas utstrålning och trovärdighetsmätningar. Expressen publicerar två dagar innan valet en hel Tobleronebilaga samtidigt som välkammade Mufare i skoldebatterna skanderar att de aldrig kan tänka sig ”en sån som” Sahlin representera Sverige på EU-middagarna i Bryssel. Det gick nog bättre än vad många borgare hade vågat hoppas på. Hatkampanjen mot Socialdemokraternas ordförande hade inte kunnat få ett bättre fotfäste. Det hade rent av kunnat vara de borgerliga partiernas egna funktionärer som satt vid tangentborden och i TV-studiorna. Det är en föga klädsam utveckling som gör det allt svårare för arbetarrörelsen att komma ut med de viktiga politiska budskapen och tydliggöra skillnaderna mellan blocken.

Återigen får man nu höra rop på att ”vi skulle ha tagit debatten” som ett svar på varför främlingsfientligheten har hittat till riksdagen. Som om problemet vore informationsmässiga missförstånd. Som att det inte räcker med att vartannat debattprogram i TV handlar om ”invandrarfrågan”. Alliansen har naturligtvis krattat manegen för främlingsfientlighet genom att plocka isär Sverige och se till att fackföreningsrörelsen, som hållit ihop löntagarkollektivet, kraftigt försvagats. Men man kan inte låta bli att med bitterhet se tillbaka på hur valrörelsens slutskede uteslutande kom att ställa detta parti i centrum.

Mona Sahlin åkte runt och talade på varje torgmöte i hela landet om för väljarna att de inte tänkte samarbeta med SD. Som om någon undrade. Allianssympatisörer stod vid min pendeltågsstation och talade om att man måste rösta i år – annars kommer SD in. Den lokala moderaten ställde sig i en stadsdel nära mig och predikade för alla förstagångsväljare att det viktigaste nu var att inte få in ett parti som ”grupperar” människor. Förmanande skrämseltaktik utan politiskt innehåll. Man ville säkert väl, men sikten skymdes för de helt centrala ekonomiska frågorna. Frågorna som försvann i valrörelsen.

När ska vi våga ta den riktiga debatten om hur Moderaterna dränerat statskassan utan att skapa ett enda nytt jobb? När ska journalisterna hitta bakom det tomma pratet om ”arbetslinje” och granska arbetslöshetsstatistiken? Hur lång tid ska det ta innan vi får se redovisningar på hur mycket Stockholms stad har förlorat på historiens mest aggressiva utförsäljningar av bostäder och vårdcentraler? Att sälja ut allmän egendom till häpnadsväckande vrakpriser rimmar illa med det förment moderata ”ekonomiska ansvarstagandet”.

Det är kusligt hur föreställningen om att Moderaterna ”rört sig mot mitten” fortfarande lever kvar. Exakt vad består mittensvängen i? Fullständigt skrattretande moderata valkampanjer om att ”Bara ett arbetarparti kan fixa jobben” får uppfattas som en humanisering av det stora högerpartiet samtidigt som arbetslöshetstalan slår nya rekord. Det är häpnadsväckande hur historiens största skattesänkningar har fått rubriken ” att röra sig mot mitten”. När ska vi få veta vart pengarna har tagits ifrån?

Nu är det dags att vi återgår till politiken, bortom politiska spelteorier, personhysteri och invandrarfixering. Tvinga ut Reinfeldt och hans ministrar i ljuset, låt honom inte gömma sig i de egentillverkade luftslotten. Ställ honom mot fakta.

Det finns 9 kommentarer till “När de viktiga frågorna försvinner”

  • William J skriver:

    ”genom att plocka isär Sverige”

    Hur högfärdigt är det inte att hävda att Socialdemokratin är Sverige?

    Det är människor som har byggt vårt samhälle, inte staten.

  • Simon F. skriver:

    Det är organiserade människor som byggt Sverige och det svenska välfärdssamhället. Människor organiserade i arbetarrörelsen. Nu river andra människor ner det som en gång byggts upp. Människor verksamma i andra organisationer. Organisationer som Svenskt Näringsliv, Timbro, Moderaterna eller Centerpartiet.

    Det kommer bli ett helvete att bygga upp det de rivit ner. Men nog ska vi fixa det.

  • Gryningsräd skriver:

    Simon:
    Så man är bara organiserad om man organiserar sig i RÄTT organisationer?

    Det är väl bara att inse att människor idag är mer flexibla och rörliga och röstar då bort de partier som motsätter sig privata initiativ som skola, vård och omsorg. Fackets makt beror på medlemsantal och de fackförbund som står kvar med 1970-talets retorik och ”stordrifts-idéer” tappar. Moderna fackförbund har lagt om kursen och mår ”bättre”.

    Kanske dags för den gamla vänstern att inse att tiden har sprungit ifrån er?

    Som en socialdemokratisk valarbetare sa: ”Jag tror det är så att folk har fått det för bra”.

  • Linea skriver:

    Gryningsräd:
    Men anledningen till att facket förlorar medlemmar beror ju på att regeringen har höjt kostnaden för både det och a-kassan. Ingen har råd att vara med i båda och många har valt bort a-kassan (eftersom facket fortfarande är viktigt), men då lägger Alliansen om taktiken och inför obligatorisk a-kassa. Jättebra idé för de som är fattiga och inte har råd. Och det är tydligt att är det något Alliansen vill är det att få bort facket.

  • Guldkatt skriver:

    ”Så man är bara organiserad om man organiserar sig i RÄTT organisationer?”

    Vet du om vilka organisationer motsatte sig allmän samt kvinnlig rösträtt?

    Så ja, åtminstone jag är benägen till att påstå att det finns ”fel” organisationer i den här frågan. En del ville bygga upp, andra motarbetade.
    Fast man ska kanske inte titta bakåt i tiden, såvida det inte handlar om chockladbitar förståss…

  • Peter skriver:

    William J: Ja, människor har byggt vårat samhälle. Och det är människor som utförsäkras, får sämre vård, sämre livskvalité. Så, jag förstår inte riktigt vad ditt mycket riktiga påstående ska påvisa för att på något säga emot inlägget. Och hur kom S=Sverige-påståendet in i bilden?

    Gryningsräd: ”Så man är bara organiserad om man organiserar sig i RÄTT organisationer?”

    Med tanke på att Simon faktiskt skriver ”Människor verksamma i andra organisationer.” så borde du nog kunna svara nej på den frågan, alldeles själv.

    Det är intressant att föra fram att människor skulle vara mer flexibla och rörliga utan att bygga det på fakta. Människor är oroliga över att tryggheten minskar i samhället, det är fakta. Folk vill inte ha osäkra anställningar, osäkra bostadskontrakt eller osäkert skyddsnät. Så de försöker ta det de kan få. Fackets makt beror även på om det försvagas utifrån, som när avgifterna höjs pga en fackfientlig regering. Men det är givetvis enklare att låtsas som människors dåliga ekonomi inte används som ett vapen för att demontera arbetarnas rättigheter.

  • William J skriver:

    Guldkatt: ”Vet du om vilka organisationer motsatte sig allmän samt kvinnlig rösträtt?”

    Ja, det var inga liberaler i alla fall.

    Peter: ”Och hur kom S=Sverige-påståendet in i bilden?”

    Eftersom vänsterpartisterna skrev att Alliansen plockar isär Sverige, vilket är komplett fel. Vad som förändras är en inkompetent och alldeles för stor statsmaskin.. Inte Sverige. Sverige är inte staten, Sverige är människor. Eller tror du också att människan inte skulle överleva utan socialismen?

  • Eleonore skriver:

    Historiens största skattesänkningar, ja, men de rödgröna accepterade ju nästan alltihop, har du glömt det redan? De rödgröna ville ju behålla större delen av jobbskatteavdraget!

  • Peter skriver:

    William J: ”Ja, det var inga liberaler i alla fall.”

    Nej, sån tur då..? Jag antar att liberaler även arbetar för facket och för höjd a-kassa etc?

    ”Vad som förändras är en inkompetent och alldeles för stor statsmaskin..”

    Alldeles för stor? För stor för vadå? För att det kan bli för bra? Så man måste skära ner på välfärden, antalet lärare, antalet sjukhus, höja avgifterna för akuten?
    Inkompetent? Det var inte direkt perfekt förut, visst, men är det kompetent att ignorera läkares utlåtanden och utförsäkra sjuka människor? Är det kompetent att sälja vinstdrivande företag bara för de är statliga? Är det kompetent att satsa på motorväg framför kollektivtrafik, kärnkraft före förnyelsebar energi eller slösa med skattepengar utan att kunna skapa mer än några få jobb? Är det kompetent att vi fortfarande har en massarbetslöshet, som kunde ha förhindrats om man tagit av sig högerideologins glasögon och anställt fler i/inte sparkat folk från offentlig sektor?

    ”Sverige är inte staten, Sverige är människor.”

    Rent generellt så ja och nej. Staten jag befinner sig i har namnet Sverige. Det är staten Sverige svars lagar man behöver följa etc. Staten Sverige består dock av människor. Så att plocka isär Sverige kan man göra genom att dels försämra för dess invånare och dessutom isolera dessa invånare från varandra, därav plocka isär gruppen människor som är Sverige.
    Så även om du ska hävda semantik (i brist på andra argument), så håller det. Om du inte försöker hårddra det att Sverige är människan (singular) och att det enda som godtas som plocka isär är att ta ut organen från kroppen. Men så individbaserad är väl ingen att hävda att Sverige bara består av en enda människa.

    ”Eller tror du också att människan inte skulle överleva utan socialismen?”

    Skillnaden är väl snarare att jag inte nöjer med att människan bara överlever, utan tycker att den också ska må bra. Därav socialism.

Skriv en kommentar