Om mindre än ett år är det val. återigen står vi inför en valrörelse där det kommer snackas väldigt mycket skit. Vi har en högerallians som badar balja med varandra och arrangerar kafferep samtidigt som dom går till angrepp mot allt vad anställningstrygghet och välfärdssamhälle heter. Mot dom står vi som vill bygga ut välfärden, stärka arbetsrätten, flytta fram tjejers positioner och som avvisar USA:s självpåtagna rätt till att bomba länder tillbaka till stenåldern. Vänster står mot höger.
Vi är många som länge levt med en utveckling där våra möjligheter till ett drägligt liv ständigt beskärs och rullas tillbaka. Vi ser hur klyftorna har ökat och cementerats. Vi ser hur fritidsgårdar och ungdomsmottagningar läggs ner samtidigt som en liten klick kan vältra sig i än mer lyx. När undersökning på undersökning visar att ungdomar vill ha trygga och fasta jobb – då hävdar högern med svenskt näringsliv i spetsen raka motsatsen, att det vi ungdomar helst vill ha är slavliknande anställningsförhållanden. När undersökningar också visar på att ungdomar är beredda att betala högre skatt för att rädda och bygga ut välfärden, då basunerar samma höger ut ”sanningar” om att skatterna inte kan höjas och att dom som redan har mest måste få ännu mer. Konflikten står mellan oss som vill se sex timmars arbetsdag och stärkt arbetsrätt och dom som vill pressa oss som jobbar till sista droppen. Valet står mellan en politik för rättvisa och jämlikhet eller en brunreaktionär nedskärningspolitik. Vänster står återigen mot höger.
Vi kräver en solidariskt finansierad välfärd för alla, istället för avgifter och privatiseringar. Vi vägrar låta vår välfärd omvandlas till affärsverksamhet för dom rika genom fortsatta privatiseringar och bolagiseringar. Privata företags främsta mål är alltid att göra vinst, inte att leverera en kvalitativ välfärd till alla. Vi vill istället rusta upp välfärden. Vi kräver 200 000 nya jobb i den offentliga sektorn och ett totalstopp för privatiseringarna. Vi kräver gemensamt ägande för gemensam nytta!
I nedskärningspolitikens spår så har kvinnor förlorat mest. Det är kvinnor som i en klar majoritet jobbar i den offentliga sektorn, det är kvinnor som i högre utsträckning slavar under behovsanställningar och visstidsanställningar och det är kvinnor som bränner ut sig efter att ha tagit det största ansvaret för det obetalda hemarbetet. Vi ser också hur tjejers livsutrymme ständigt begränsas av en ständig rädsla. En rädsla att aldrig riktigt duga, en rädsla för att bli utsatt för sexuella trakasserier och för att bli våldtagen och misshandlad. Mot detta ställer vi en rejäl feministisk politik som flyttar makt till tjejer. Mot högerns ständiga förminskning och individualisering av tjejers problem ställer vi offensiva krav som feministiskt självförsvar i skolor och på arbetsplatser.
Vi kommer i valrörelsen få höra mycket snack om att det måste löna sig att arbeta och om hur alla skulle vinna på högeralliansens politik. Vi vet att högern snackar skit när dom pratar om att bekämpa arbetslösheten. Som vanligt handlar det om att våra kollektivavtal och trygghetssystem ska lämnas vind för våg medan direktörernas miljardpensioner ska garanteras. Det finns aldrig en politik som gynnar alla. Politik handlar om olika intressen i samhället, om att det finns dom som vinner och dom som förlorar. Alla vinner inte heller på vår politik. En liten privilegierad klick kommer förlora när vi vill höja skatten och rusta upp välfärden. Vänster står mot höger.
Vi har valt sida – har du?
För mer information, kontakta Ida Gabrielsson:
0738 24 12 13, [email protected]