Den irakiska staden Fallujah är sönderbombad. De få rapporter vi får inifrån staden talar om en spökstad, där förödelsen är total och vilda hundar äter människolik. Varje dag den senaste veckan har den amerikanska armén triumferande sagt att motståndet snart ska vara nedkämpat. Trots det fortsätter striderna.
Rapporterna om de ohyggliga övergrepp som den amerikanska armén gör sig skyldiga till fortsätter också att strömma in. Hur man skjuter ihjäl sårade, bombar sjukhus och fängslar läkare i färd med att rädda liv. Hjälporganisationer hindras från att komma in i staden och Röda Korset/Röda Halvmånen har förgäves vädjat till FN om att de ska ingripa.
Hundratusentals människor har flytt staden, men vart de tagit vägen finns få rapporter om. Många lever i tältläger i öknen runt omkring Fallujah, där de som undkommit bomberna nu riskerar att dö av svält, brist på vatten eller sjukdomar.
Samtidigt nås vi av rapporter om att nästa stad att intas och ockuperas är två-miljoner-staden Mosul. Det finns inget som får oss att tro att denna invasion kommer vara mindre blodig, tvärtom.
Motståndet mot ockupationen ökar också i takt med att ockupationen brutaliseras. Detta motstånd är inte alltid vackert, men det är fullständigt legitimt. Ockuperade folk har rätt att göra motstånd och när ditt land utsätts för terrorattacker måste du försvara dig. Ung Vänster ger sitt stöd till det lagliga och rättmätiga irakiska motståndet.
Kriget i Irak är också ett krig som är större än Irak. Det handlar om människors rätt att själva få bestämma sin framtid självständigt från USA. Därför är motståndet i Irak även vårt motstånd. I förra veckan arrangerades manifestationer runt om i Sverige till stöd för befolkningen i Fallujah – och mot den amerikanska ockupationen. Det var viktiga initiativ, som organiserades på kort tid av människor som inte stod ut med att läsa rapporterna från Irak utan att få uttrycka sin sorg och sin vrede tillsammans med andra.
Nu är det dags att ta ett steg till. Den fredsrörelse som formerades i februari förra året måste återigen ut på gatorna. Då protesterade vi mot planerna på ett olagligt anfallskrig. Nu är detta krig här, och för var dag som går blir fredsrörelsens uppgift viktigare.
Sveriges regering tiger om övergreppen och låter bli att kritisera ockupationen. Det är inget annat än skamligt. Låt dem aldrig få glömma sin tystnad och flathet inför de oerhörda övergrepp som nu pågår i Irak. Genom fredsrörelsens protester ska vi tvinga dem att skämmas.
Vi glömmer aldrig Fallujah.
Ung Vänsters verkställande utskott 041117