Lunarstorm har på uppdrag av Tjejzonen, Manliga nätverket och regeringsprojektet Flicka, gjort en undersökning som visar att 47% av tjejerna i Sverige ofta eller ibland är rädda för att gå hem själva på kvällarna. Att närmare hälften av alla tjejer i Sverige är rädda kommer inte direkt som någon överraskning, men att få det svart på vitt borde ändå sätta igång en debatt. Vad bör göras för att Sveriges tjejer ska slippa gå runt och vara rädda?
Att de aldrig känner sig rädda svarar 23% av tjejerna i undersökningen. Kanske låter det bra – närmare en fjärdedel säger att de alltid känner sig trygga – men jag tror faktiskt vi måste fråga oss om det verkligen är vad den siffran betyder. Betyder det kanske inte egentligen att väldigt många tjejer låter bli att gå ut, låter bli att gå ensamma eller tar långa omvägar för att slippa känna sig rädda? Hur har de svarat som begränsar sina liv så mycket att de inte längre känner sig rädda? Det ger statistiken inget svar på.
Men oavsett vad statistiken innebär, så lyfter ändå undersökningen från Lunarstorm fram någonting väldigt viktigt – att rädsla för våld är något som varje tjej och varje kvinna fortfarande måste förhålla sig till, oavsett om vi vill eller inte. Varje tjej/kvinna hanterar det sen på olika sätt – en del genom att ta omvägar och bli förbannade över att man begränsar sig – andra genom att göra det man vill, men med en liten gnagande oro någonstans som säger att man kanske borde vara mer försiktig.
Undersökningen från Lunarstorm är viktig för att den slår fast att rädsla är något som varje ung tjej idag tvingas förhålla sig till, och något som behöver diskuteras och konfronteras. Men den säger också något om vilken bild av våldtäkter och övergrepp som fortfarande lever kvar i vårt samhälle. Fastän den typiska våldtäktsmannen inte är den dreglande galningen som hoppar fram ur en buske, utan snarare en killkompis på en hemmafest eller en pojkvän i ens egen säng, så lever bilden kvar av att det mest är utomhus vi borde vara rädda.
Risken när denna bild fortsätter reproduceras, är dels att en massa tjejer begränsar sina liv i onödan, men också att vi får en väldigt skev debatt om hur vi löser problemet. Istället för en diskussion om hela samhällets kvinnosyn får vi krav på fler poliser eller moralistiska diskussioner om hur vi tjejer borde begränsa våra liv ännu mer.
Feministiskt självförsvar åt alla tjejer i skolan är ett krav som Ung Vänster nu drivit i flera år, men det är ett krav som är värt att upprepa. Feministiskt självförsvar bygger på en väldigt enkel men ändå genial idé. Att kvinnor tillsammans kan hitta strategier för att omvandla vår rädsla till styrka, ge oss enkla verktyg för att försvara oss och skapa forum för att diskutera och hantera vår rädsla. Feministiskt självförsvar är ett sätt att säga: jag tänker inte låta mig begränsas, jag vet att jag är värd att försvara och jag vet att jag kan. Feministiskt självförsvar har förändrat mitt och många andra tjejers liv. Låt alla Sveriges tjejer få den chansen!
Tove Fraurud
Förbundsordförande Ung Vänster