Ojämlikheten går inte att förneka eller blunda för eftersom den alltid är närvarande i våra liv. Vår vardaglilga oro över att få pengarna att gå ihop skär sig mot eliten som lever i en helt annan verklighet. SVD listar Sveriges 10 rikaste personer och konstaterar ”Tillsammans har miljardärerna tillgångar på 2076 miljarder kronor. Det är mer än dubbelt så mycket som Sveriges statsbudget”. Det blir inte tydligare än såhär.
Dessa tio har alltså mer makt över Sveriges ekonomiska resurser än våra folkvala politiker. Det undergräver ett demokratiskt samhälle. De senaste decenierna har resurser flyttats från vår gemensamma kassa till privata fickor. Det har resulterat i enorma klyftor i samhället.
När pengar är låsta i privata förmögenheter hos de som fötts med silversked i munnen så innebär det att vi andra får dela på resten. De resurserna räcker inte till. Denna sjuka snefördelning är ohållbar för ett samhälle som ska fungera över tid. Vi ser det i de ökande klyftorna som ger oss en sämre levnadsstandard och ökande ohälsa i konsekvens till det. Om vi alla ska kunna leva fullvärdiga liv så måste vi återdemokratisera samhället och plocka in resurser från eliten till det gemensamma. Det var politiska beslut som skapade klyftorna och det är politiken som kan ta ansvar för att ta tillbaka och fördela resurser.
Alternativet till ojämlikhet är att pengarna fördelas jämt i samhället. På så sätt går de till att göra nytta. Ett instrument för detta skulle vara att beskatta eliten just för att få mer pengar till det gemensamma, så som att återinföra förmögenhetsskatten. Den avskaffades i Sverige 2007 och året innan den togs bort fick Sverige in 6 miljarder i förmögenhetsskatt. Vilket fortfarande är en bråkdel av deras överflöd men välbehövda resurser för samhällsbygge. Just nu glider eliten med och slipper undan ansvar. Samhället kastar avdrag och bidrag på deras hemtjänst och husrenoveringar och ser handfallet på när skattesmitandet fortsätter. Alla ska bidra till samhället, proportioneligt utefter resurser och behov.
Regeringen försöker komma undan med att snacka om det jämlika Sverige men varken vågar eller vill ta till åtgärder för att få bukt med elitens parasiterande. Högern vägrar ställa eliten till svars för någonting och vill hellre sänka löner för utsatta grupper. Rasisterna livnär sig på människors oro och använder splittringspolitiken för att vi ska vara för upptagna med att sparka på varandra i stället för att sparka uppåt tillsammans.
Ojämlikheten och klyftorna som kryper under skinnet är det som får oss att göra motstånd, för nånstans vet alla att detta är ohållbart. Att hemlösheten och barnfattigdommen ökar samtidigt som Sverige är rikare än någonsin är en ekvasion som inte går ihop. Det finns det bara ett svar och det är en progressiv och solidarisk rörelse som tar ansvar för varandra. Det är vi som väljer sammanhållning före splittring när makthavarna pekar ut vissa grupper som syndabockar. Det är vi som förstår att din kamp är min kamp när beslutsfattarna börjar tumma på människors rättigheter. Det är vi som sätter allt ljus på eliten som sitter säkert när vi hänger löst på jobbet. Det är vi som väljer hoppet.
Elin Morén
Vice. förbundsordförande