Hem / Uncategorized / En politisk cirkus i Almedalen

En politisk cirkus i Almedalen

De senaste dagarna har jag ägnat åt att delta i politikerveckan i Visby. Det har varit intressant. Någon gång för att jag deltagit i ett intressant seminarium, diskuterat med engagerade människor eller mött en spännande organisation. Men mest intressant har egentligen varit att studera och fundera över Almedalsveckan som politiskt fenomen, och inse att det som händer här på många sätt beskriver vår samtid.

Almedalsveckan är som ett litet makt-Sverige i miniatyr, där makthavare kan mingla med andra makthavare, låta sig bjudas på gratisluncher och få presenter av Svenskt näringsliv-sponsrade kampanjorganisationer. Allt medan solen skiner. I denna slutna värld slipper de möta vanliga människors funderingar, problem och oro. Medan jag deltog i Almedalsveckan drabbades jag av en allt större overklighetskänsla – det är en värld så väldigt långt ifrån något som liknar det liv jag själv, mina vänner, min familj och de flesta svenskar lever.

Almedalsveckan har allt mer förvandlats till ett forum för inbördes beundran, där politiker, byråkrater, pr-jeppar och välbetalda lobbyister kan frottera sig med varandra – istället för det öppna, demokratiska forum för debatt och diskussioner som det skulle kunnat vara.

På ett sorgligt sätt beskriver denna Almedalsvecka vår tid. Ett Sverige där folket och våra makthavare går alltmer i otakt. Allra tydligast i frågor som handlar om demokrati, där makthavarna gärna lämnar ifrån sig demokratiskt utrymme till EU för en chans att få mingla också i Bryssels korridorer. Men också tydligt i frågor om välfärd, där nedrustningen och privatiseringen av den offentliga sektorn kan få fortsätta, fastän de flesta faktiskt vill försvara vad som finns kvar av den svenska välfärdsstaten.
Resultatet – ett alltmer utbrett politikerförakt, och minskat intresse för politiken.

Almedalsveckan, liksom Sverige, skulle behöva en jättelik demokratisk injektion. Mera folkrörelser och färre pr-byråer. Mer politisk debatt och mindre propaganda. Mer samtal utifrån vanliga människors problem, färre Svenskt näringslivsponsrade rapporter.

Stockholm den 12:e juli
Tove Fraurud
Förbundsordförande Ung Vänster