Ett ideal långt ifrån uppnåeligt

DN skriver om att unga tjejer mår sämre. Det är fler som känner sig stressade och fler som går på antidepressiva. Var tredje gymnasietjej lever med oro, stress eller ångest. Många har också stressrelaterade problem som ont i axlarna, huvudvärk och sömnsvårigheter.

Ändå är jag inte så värst förvånad. För det vore väl nästan märkligare om idealet om Den Duktiga Flickan inte gjorde några avtryck? Hon som alltid ska vara till lags, finnas till hands och ta hand om sina relationer samtidigt som hon ska förverkliga sig själv, göra karriär och dessutom uppnå nån sorts mindfullness och som grädde på moset blogga om det.

Om inte Socialstyrelsens rapporteringar om att fler unga tjejer får sin vardag att gå runt på Cipramil är en varningsklocka så är ingenting det. Det är hög tid göra upp med Den Duktiga Flickan. Tillåt mig presentera några fakta:

Tjejer presterar bättre i skolan och får högre betyg än killar. Samtidigt mår man sämre. Många trivs inte i skolan och 68 procent av alla 15-åriga tjejer känner sig stressade av skolarbetet. Samma mönster följer med ut i arbetslivet. Så många som 60 procent av alla tjejer mellan 18 och 25 har någon form av otrygg anställning. Ungefär hälften av alla med tillfälliga anställningar uppger att de mår psykiskt dåligt.  

En studie från Uppsala visa att femte sjuårig tjej önskar att hon vore smalare. På gymnasiet bantar nära hälften av alla tjejer. Den vanligaste orsaken att vilja gå ner i vikt är för att bli nöjd med sig själv. Samtidigt skapar hetsen över att må bra och ta hand om sig stress och prestationsångest. Om man inte bantar lite lagom sådär, springer en mil då och då och detoxar regelbundet så duger det inte. Och väljer man att stå utanför så mår man ändå lite sämre över att man ju ”faktiskt borde röra på sig”. Man vill gärna tro att det är för sin egen skull, för att må bra och känna sig sund. Samtidigt visar studien att andra vanliga motiv för att banta är att bli populärare bland killar, inte bli retade av vänner och för att slippa gliringar från familjemedlemmar, (i synnerhet från papporna).  

I studien beskrivs hur många tjejer använder extrema metoder för att gå ner i vikt, som till exempel hoppa över måltider, kräkas, använda bantningsbiller eller laxermedel. Och visst är det extremt i flera avseenden. Men tar du en titt på valfri högstadieklass så är det mer regel än undantag att det förekommer att elever hellre hänger i uppehållsrummet än i matsalen. Drygt var femte tjej mellan 13 och 15 år hoppar över skollunchen minst en gång i veckan.  

En tredjedel av alla tjejer har under de senaste tre månaderna blivit utsatta för kränkande behandling. Gisela Priebe som är forskningspsykolog och psykoterapeut vid Lunds universitet har visat att en majoritet (58 procent) av alla tjejer i sista året på gymnasiet har blivit utsatta för någon form av sexuellt övergrepp, från tafsningar till våldtäkt. Men många väljer att aldrig gå vidare med det eftersom skulden på ett närmast magiskt vis nästan alltid hamnar på tjejen.  

Nästan 30 procent av unga kvinnor väljer ofta eller ganska ofta en annan väg eller färdsätt därför att de är oroliga för att utsättas för våld. (För män är motsvarande siffra 5 procent.) Man tvingas ta omvägar från bussen, undvika mörka parker och passager och man vågar inte gå ut på kvällen om man inte vet att man kan få sällskap med en kompis på vägen hem. Men det kan också handla om att man väljer omvägar i skolkorridorerna för att slippa grabbgänget eller inte ta en konflikt med pojkvännen när man är ensamma hemma. Många tänker kanske inte ens på det som en rädsla eftersom det är en så naturlig del av vardagen. 

Vetskapen finns ständigt närvarande om att det aldrig riktigt duger hur man än gör, man kan alltid göra lite bättre ifrån sig, skaffa sig lite högre betyg, vara lite snyggare, ha lite fler vänner och en lite bättre pojkvän. Samtidigt gäller det att hålla balansen på en väldigt tunn gräns. För ska man passa in gäller det att vara lagom snygg, ha lagom roliga Facebookstatusar, ha lagom mycket sex och plugga lagom mycket. Sammantaget – ett ideal långt ifrån uppnåeligt.

Att ohälsan bland unga tjejer ökar är ingen ny vetskap, bland annat Socialstyrelsen, Ungdomsstyrelsen och Statistiska Centralbyrån har vetat om tendenserna länge. Socialstyrelsen konstaterade redan för sex år sedan att det finns ett samband mellan nedskärningar inom skolan och ökningar av antalet besök inom barn- och ungdomspsykiatrin. Samtidigt skärs det ner i vilka resurser som finns när man mår dåligt. Tre av fyra kommuner skär ner i skolan och i var tredje kommun planeras ytterligare nedskärningar inom skolhälsovården. Ungdomsmottagningar slås ihop eller läggs ner och bara fem landsting har året runt-öppna ätstörningskliniker.

Självklart räcker det inte att bara fokusera på stöd och hjälp när man väl mår dåligt. Stressfaktorer och sjuka ideal måste bekämpas långt innan dess. Samtidigt som ”Duktiga Flickan”-idealet har etsat sig fast hos hälften av den unga befolkningen så pratas det om oss som curlade och bortskämda, (ett tydligare hån får man leta efter). Men det duger inte att konstatera att unga tjejer mår dåligt och sen slå dövörat till. En ökad ohälsa måste mötas av en utbyggd välfärd där unga faktiskt får den hjälp de behöver. Både skolhälsovården, ungdomsmottagningarna och ungdomspsykiatrin måste rustas upp. Tjejer måste tillåtas ta den plats vi har rätt till och rådande ideal förpassas till arkivskåpen. Helt enkelt för att vi är värda att må bra!