Hyresfrågan blir visst något av en följetong här på bloggen, men jag kan bara inte låta bli att skriva några rader om utredningen som nu har presenterats. Som Thaher skrev igår och som vi konstaterade förra helgen så innebär utredningens förslag, om de realiseras, ett systemskifte inom svensk bostadspolitik.
Regeringens utredare Michaël Koch presenterar idag utredningen i DN. Läs artikeln, läs den noga. Och fundera på vad det han skriver egentligen innebär för Sveriges demokrati.
Det handlar om EU och om självbestämmande, det handlar om huruvida politiska beslut ska avgöras av oss medborgare via demokratiska val, eller av jurister i EG-domstolen. Koch skriver:
Bostadspolitiken är visserligen en fråga för varje medlemsstat i EU. Men det finns EG-rättsliga regler som gäller på alla politikområden, även bostadspolitiken. Det är bland annat statsstödsreglerna och konkurrensreglerna.
Statsstödsreglerna innebär i princip att varken staten eller kommunerna får lämna stöd till företag som är verksamma på en konkurrensutsatt marknad. Det gäller även företag som ägs av staten eller kommunerna. Med stöd menas i det här sammanhanget inte bara kontanta bidrag och liknande. Det räknas också som stöd om staten eller kommunerna inte ställer lika höga krav på avkastning på bostadsföretagen som privata ägare ställer på sina företag.
För de kommunala bostadsföretagen innebär det här att utgångspunkten är att de ska drivas affärsmässigt. De konkurrerar ju med privata bostadsföretag på samma marknad. Affärsmässigheten innebär att kommunala bostadsföretag på sikt måste sträva efter att göra så höga vinster som möjligt.
Det finns viktiga poänger med att vi äger verksamheter och företag gemensamt, i kommuner och i staten. En poäng är att de företagen kan (observera: kan) användas i helt andra syften än att göra vinst. Det kan handla om att ha en statlig post, som garanterar bra postservice över hela landet, även i glest befolkade och därmed för privata företag olönsamma områden. Det kan, som i det här fallet, handla om allmännyttiga bostadsbolag som verktyg för att uppfylla ett politiskt mål om att alla ska ha rätt och tillgång till bra bostäder. Rätten till bostad sätts före bostadsbolagens sug efter vinst. Men det är nu, enligt Koch, en politisk prioritering som är oförenlig med EG-rätten. De kommunala bostadsbolagen ska nu marknadsanpassas. Lönsamheten ska vara riktmärke och mål. Sociala hänsyn åt sidan.
Allt sedan debatten om svenskt medlemskap i EU började diskuteras, har EU-anhängarna hävdat att medlemsskapet inte ska innebära att vi tvingas ändra vår välfärdsmodell – den svenska arbetsmarknadsmodellen skulle vara intakt, vi skulle inte tvingas till privatiseringar och sådant som vår restriktiva alkoholpolitik eller vår bostadspolitiska modell skulle inte beröras. Ändå ser vi på område efter område nu hur de löftena sviks. Om jag vore EU-förespråkare, så skulle jag skämmas idag.
För fler aspekter på den här utredningen, läs gärna det uttalande Ung Vänsters förbundsstyrelse tog förra veckan: Rädda allmännyttan – stoppa marknadshyrorna.
______________________________________________
Uppdatering: läs Josefin Brink också!