EU-kommissionens förslag till tjänstedirektiv innebär inte enbart ett hot mot systemet med kollektivavtal och förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation. I förlängningen innebär också tjänstedirektivet att svenska arbetare med kollektivavtal ställs mot arbetare från andra länder. Därför kommer också rasismen och misstänkliggörandet av alla arbetare som inte är födda i Sverige öka som en konsekvens av förslaget till tjänstedirektiv.
Grundbulten i tjänstedirektivet är den så kallade ursprungslandsprincipen. Principen innebär att företag som etablerar sig i andra EU-länder än det som företaget är registrerat i endast följer de lagar och regler som gäller i registreringslandet. Ett portugisiskt företag som verkar inom tjänstesektorn i Sverige lyder alltså under portugisiska lagar och regler, med vissa undantag. Detta innebär också att företaget inte behöver ha någon officiell representant i det landet där man bedriver verksamheten. Fackets möjligheter att kontrollera att lagar efterföljs eller förhandla med företaget om exempelvis kollektivavtal blir kraftigt försvagad.
Risken för att företag från andra länder med en sämre lagstiftning än Sverige kommer utnyttja reglerna i tjänstedirektivet är uppenbar. Konsekvensen blir också att olika regler och rättigheter ska gälla på den svenska arbetsmarknaden, beroende på varifrån det företag man arbetar på är registrerat. Resultatet kommer att bli en försvagad arbetarrörelse, sämre arbetsrätt och större motsättningar mellan arbetare.
Regeringen och socialdemokratin har under valrörelsen talat sig varma för arbetarnas rättigheter mot marknaden. Samtidigt så svajar man betänkligt i sin kritik mot tjänstedirektivet då man accepterar ursprungslandsprincipen. Oavsett vilka förändringar socialdemokraterna har tänkt ska ske med tjänstedirektivet så kvarstår de allvarliga problemen så länge principen om ursprungsland står kvar i direktivet. Därför måste förslaget om tjänstedirektiv avvisas i sin helhet.