Man vill ju inte gärna säga ”vad var det vi sa”, när det gäller sådant här. För det är inte kul, det här med övervakningssamhället.
Minns ni FRA-debatten? Vi var många, många som varnade, som demonstrerade, som försökte stoppa lagen. Men med försäkringar om integritetsskydd klubbade alliansen igenom den och nu har alltså de första uppgifterna om läckor kommit.
En anställd vid Försvarets radioanstalt varnar för att uppgifter om vanliga medborgares mail och telefonsamtal kan hamna i händerna på utländsk underrättelsetjänst. Kontrollmyndigheten, som skulle vara en garant för att inegritetskränkningar inte skulle kunna ske, har inte i någron nämnvärd grad granskat byteshandeln av information mellan FRA och utländska underrättelsetjänster och Försvarsunderrättelsedomstolen ger FRA tillstånd ”på löpande band”, enligt uppgiftslämnaren.
Det är väl helt enkelt dags att damma av parollen från FRA-striden: ”Riv upp, gör om, gör rätt”.
—-
Uppdatering: ser att Vänsterpartiet har reagerat på uppgifterna. De kräver ”ett moratorium för lagstiftning som riskerar att kränka människor enligt den nya grundlagens bestämmelser om skydd för integriteten”. (Med risk för att avslöja mina bristande språkkunskaper kan jag avslöja att jag blev tvungen att googla ”moratorium” för att förstå meningen. Det innebär att man skjuter upp ett beslut tills vissa krav – i det här fallet kravet att människors integritet inte får kränkas – har uppfyllts)