Vid nyår begravs äntligen utlänningsnämnden. Det är en seger för oss som länge kämpat för des nedläggning, mot dem som förhalat och förlängt processen. även om utlänningsnämnden läggs ner innebär inte det att Sveriges flyktingpolitik automatiskt blir human.
Vi har i Sverige, ett av världens rikaste länder, en flyktingpolitik som fällts 9 gånger för brott mot FN:s tortyrkonvention. Det har gjort oss till föga smickrande världsetta.
Vi har en flyktingpolitik som för varje år blir mer och mer restriktiv. år 1999 var andelen flyktingar som fick stanna 45%. år 2000 var siffran 41%. år 2001 28%. år 2002 20%. år 2003 15%. Och förra året, 2004, var siffran endast 9%. Om denna takt fortsätter är vi nere vid 0% om några år. Samtidigt minskar antalet som överhuvudtaget lyckas ta sig hit och söka asyl stadigt.
Vi har en socialdemokratisk regering, som tillsammans med moderaterna, traumatiserat hundratals asylsökande barn till stumhet och apati, genom långa väntetider, misstänkliggörande och en nyckfull rättsosäkerhet. Därefter utvisar de, utan att blinka, tre av fyra av de sjuka barnen.
Sådan grymhet är möjlig bara om man slutat betrakta de asylsökande som människor och börjat se dem som siffror i en statistik. Detta är ett uttryck för gränslös cynism.
Barbro Holmberg menar att uppehållstillstånd skulle leda till att ännu fler barn skulle bli sjuka. Det går inte att tolka på något annat sätt än att migrationsministern på fullt allvar tror att någon människa avsiktligt skulle tvinga sitt barn bort från livet. Förutom att misstanken är förbluffande och upprörand i sig är det också anmärkningsvärt att hon fortfarande kan säga något sådant, trots att såväl svensk som internationell expertis visar sig vara eniga om att detta sjukdomstillstånd inte går att simulera. Regeringen Persson med barbro Holmgren i i spetsen som möjliggör svensk flyktingpolitiks utveckling. Persson och Holmberg verkar inte ha någon insikt i hur verkligheten ser ut för människor på flykt. Frågan är: vad skulle våra ministrar göra i en asylsökandes situation?
Länge har moderaternas och socialdemokraternas flyktingfientliga järnaxel odlat en myt om svensk generositet. Låt den myten en gång för alla falla död till marken. Och låt det stå fullständigt klart att vad dom än säger, så kommer snålheten i vår tid uppifrån. Det är inte svenska folket som är flyktingfientliga, det är moderaterna och socialdemokraterna . Det är inte folket som kräver att de apatiska barnen skall utvisas. Tvärtom kräver allt fler ett stopp för brutaliseringen av Sveriges flykting- och asylpolitik.
Ung Vänster ansluter sig till Påskuppropet och till kampanjen Flyktingamnesti 2005. Vi kräver amnesti åt alla flyktingar som väntar på att få sin asylansökan behandlad eller som tvingats gömma sig i Sverige utan rättigheter. Allmän flyktingamnesti är den sista möjligheten för regeringen att ta ansvar för sitt mångåriga flyktingpolitiska misslyckande. Utlänningsnämnden läggs ner just därför att den saknade insyn och grundläggande rättssäkerhet, den var inkonsekvent i sitt beslutsfattande och brast i respekt för mänsklig rättigheter. Att detta äntligen blivit allmänt erkänt kan rimligtvis inte leda till annat än upprättelse för de som tvingats in i dess människolotteri.
Ung Vänster kräver att transportörsansvaret för flygbolag i Schengen avskaffas. När ansvaret för att stoppa människor med ”ickeeuropeiskt utseende” läggs på flygbolagen skapas i praktiken en rasistisk järnridå runt EU:s gränser. Det Fort Europa som nu byggs av EU och dess anhängare tvingar människor att rikera livet för att fly hit medan gränspolisen jagar dem som om de vore brottslingar.
Visumtvånget mot 120 ”flyktingproducerande” länder måste avskaffas. Det är orimligt att kräva att flyktingar anländer med visum utfärdade av samma regimer som de tvingats fly ifrån.
Det måste bli ett slut på det pågående människolotteriet som från år till år innehåller alltfler nitlotter. Att utlänningsnämnden avskaffas är ett första steg. Vi måste nu gå vidare för att återställa humaniteten, värdigheten och rättstryggheten i den svenska flyktingpolitiken. Låt 2005 bli året då järnaxeln rämnar och insikten kommer åter att en fristad är en mänsklig rättighet.
Antaget av Ung Vänsters Riksting 2005 050508