Maud Olofsson kom i en debattartikel i Dagens Nyheter för någon månad sedan med ett nytt förslag på hur man ska få ner ungdomsarbetslösheten.
Hon och centerpartiet lanserade ett ”ungdomspaket” – som innebär att ungdomar upp till 26 år ska kunna avskedas med omedelbar verkan utan att några orsaker till avskedandet behöver presenteras. Samma förslag finns i ett kritiserat lagpaket i Frankrike, kallas CPE, som minst sagt har lett till en del protester. Maud Olofsson kallade det franska lagförslaget för ”populärt” i en intervju för inte alls så länge sedan. Samtidigt har tre miljoner fransmän gått ut på gatorna för att protestera mot lagändringen, landsomfattande strejker har påverkat tågtrafik, busstrafik och inrikesflyg. En del skolor i har varit stängda och under ett par dagar kom inga tidningar ut i Paris.
I sin debattartikel sade Maud Olofsson sig vara djupt oroad över den höga arbetslösheten, inte minst för att hon är förälder. På den punkten håller jag med Maud Olofsson – jag är också orolig över den höga ungdomsarbetslösheten. Inte för att jag kommer få ungar än på ett tag, utan för att jag är 20 år – och det är mig och mina kompisar som den höga arbetslösheten konkret drabbar. Det är vi ungdomar under tjugofem som är en av de grupper som har allra svårast att hitta jobb. De flesta av mina kompisar går på a-kassa, tar onödiga kurser på universitetet för att slippa bli arbetslösa eller tvingas göra som jag – springer på timvikariat.
Drygt hälften av alla kvinnor mellan 18 – 25 som jobbar inom ett LO-yrke har någon form av osäker anställning. Arbetsgivaren vet vilken utsatt position vi som går på timanställning, provanställning eller olika korttidsvikariat har. Går du på timvikariat kan för många krav, kanske en sjukskrivning ett par dagar för en förkylning, eller fackligt engagemang leda till att arbetsgivaren helt enkelt inte ringer in dig till jobbet nästa dag. Det här vet en timvikarie om – och vi vet också hur svårt det är att hitta ett annat jobb. Eftersom de flesta av oss har en hyra att betala och behöver pengarna – håller man som timvikarie helt enkelt käften på jobbet.
Därför känner jag mig inte ett dugg tacksam över Maud Olofssons förslag på hur man skulle komma till rätta med ungdomsarbetslösheten, på samma sätt som fransmännen har insett att det inte är de som tjänar på CPE. Maud Olofsson förslag innebär nämligen att vi unga som jobbar kommer få en ännu svagare ställning på arbetsmarknaden. På vilket sätt kommer mina arbetslösa kompisar gynnas av att deras andra kompisar, som redan idag är skitskraja för att vara obekväma på jobbet, kan få sparken därifrån samma dag? Maud Olofsson menar att det är anställningstryggheten som är orsaken till arbetslösheten bland ungdomar – trots att det är inom de yrkeskategorier där osäkra anställningar är som vanligast där arbetslösheten är som högst.
Det är rätt lätt för Maud Olofsson, den franske premiärministern Dominique de Villepin eller den där Jacques Chirac att snacka om att det ska bli lättare att avskeda ngdomar, när de sitter på minst sagt rätt schyssta och fasta jobb. Jag som måste vänta på att mina typ tre olika arbetsgivare ska ringa på morgonen för att få reda på om jag ska jobba den dagen eller inte, tjänar inte på Mauds ungdomspaket”. Eh, tack eller något Maud för att du säger dig vara orolig för min skull – men vad folk i min ålder behöver är mer anställningstrygghet och fler fasta jobb – inte tvärtom.
För mer information, kontakta Clara Lindblom:
0733 86 57 67, [email protected]