I veckan har det blossat upp en debatt efter Hijabuppropet som har lyft fram det våld som många muslimer utsätts för. Kvinnor som bär slöja vittnar om hur de utsätts för trakasserier, glåpord och våld just för att de bär ett visst klädesplagg. Debatten har visat på två saker – dels att vi är många som vägrar att se på när det rasistiska våldet sker. Men också hur män i alla tider oavsett ursprung tar sig rätten att bestämma över kvinnors kroppar och liv. Rasismen och kvinnoförtrycket är som mest extrema när de tar sig uttryck i öppet hat och våld.
Det extrema våldet mot muslimer sker inte i ett vakuum. Våldet legitimeras av en samhällsutveckling där muslimer misstänkliggörs och rasistiska krafter flyttar fram sina positioner. När regeringsföreträdare pratar om människor som ”volymer” så normaliseras rasistiska föreställningar. Konsekvenserna är uppenbara och brutala.
Hatbrotten mot muslimer ökar stadigt och många kvinnor vittnar om det våld de dagligen möts av i offentligheten – enbart på grund av sin religion. Främlingsfientliga krafter i Sverige använder sig av argument om kvinnors frigörelse för att legitimera en rasistisk agenda. Men när förståsigpåare tar sig rätten att definiera kvinnoförtrycket så spelar de rasisterna i händerna. För det är knappast av feministiska skäl hatbrottsförövarna vill slita sjalen av kvinnor.
Rätten att få bära vilka kläder man vill och rätten att uttrycka sin religion ska vara okränkbar. Hatbrotten mot kvinnor i slöja och det rasistiska våldet mot muslimer måste tas på allvar.
Uttalande antaget av Ung Vänsters förbundsstyrelse 2013-08-25