I natt samlades ett hundratal personer utanför Migrationsverkets flyktingförvar i Märsta utanför Stockholm för att protestera mot att Sverige skulle deportera en grupp människor till Irak. Igår skedde liknande protester i Kållered, Göteborg. Europarådet och FN:s flyktingorgan UNHCR har uttryckt oro över utvisningarna och Amnesty International har riktat kritik mot Sverige, eftersom de som utvisas riskerar livet när de nu skickas till Irak.
”Idag är en dag av ilska och frustration. En dag av besvikelse över den omänskliga asyl- och flyktingpolitik som leder fram till att människor som flytt med rädsla för sina liv tvingas tillbaka till våld och tortyr. Det är skamligt att ett land som Sverige inte gör bättre. Skamligt att man inte tar internationella konventioner eller mänskliga rättigheter på allvar. Ett land som säger sig vara för alla människors lika värde, men som i praktiken gör skillnad på folk och folk.
Rasismen har många ansikten. Den tar sig uttryck genom att osynliggöra, diskriminera och skuldbelägga, hota, spotta och slå. Eller genom att utvisa människor till tortyr och en säker död.
Irak är ett land söndertrasat av ockupation och krig. Sju är efter USA:s invasion är området en av de farligaste platserna på jorden. Oron över att inte veta, över att inte kunna planera sin framtid, ängslan över sina nära och kära och rädslan för sitt eget liv tär på människor. Att ha sett sin syster bli våldtagen av soldater, sin bror skjuten i magen och huset man vuxit upp i, bli nedbränt med möbler, fotografier och minnen sätter spår, fysiska och psykiska.
– ”Vi skickas tillbaka till en säker död”. Orden är deras egna, de människor som just nu sitter och väntar på att bli hämtade av polisen och transporterade till Arlanda för avresa till Irak. Att skicka tillbaka människor som riskerar tortyr eller döden är omänskligt och strider mot både humanitet och internationella konventioner. Tunga internationella aktörer som Amnesty, FN och Europarådet har kritiserat deportationen. Alla människor skall ha rätt att söka asyl i Sverige och alla som faller in under FN:s flyktingkonvention skall få stanna.Vi får aldrig glömma att bakom varje siffra i utvisningsstatistiken står en människa. Mammor, pappor, döttrar, söner, grannar, bibliotekarier, inredningsarkitekter, fotbollsfantaster. Alla har de en egen historia och sina egna erfarenheter att bära. Som ingenting hellre vill än att få en fristad och kanske skaffa sig ett bättre liv. Orimliga handläggningstider, husrannsakan i utvisningssyfte eller planka-razzior i kollektivtrafiken för att sätta dit papperslösa är tydliga exempel på hur paragrafer har blivit viktigare än människor. Hur politisk prestige går före
rätten till asyl.
När riksdagspartier pratar om invandringens kostnader istället för rätten till en fristad och frihet är någonting djupt fel. När den extrema rasismen tar steget att kasta av sig uniformen och istället sätter på sig finkostym eller mystofflor så vinner de mark. Då blir de upptagna i värmen och andra anammar deras förslag och retorik.
Jag vill inte en enda gång till höra påhittade siffror om vad flyktingmottagandet kostar. Jag vill inte behöva diskutera vad vi tjänar eller förlorar på att låta människor stanna. Jag vill inte veta fler uträkningar eller fler kostnadskalkyler. Fredrik Reinfeldt, Dan Eliasson och ni andra som har människors öden i era händer: jag vill inte se ett enda beslut till, inte en enda utvisning innan ni har satt er ner och lyssnat på människors berättelser. Skit för en gångs skull i pengarna, skit i siffrorna. För det här är någonting mycket viktigare, det handlar om människor!
De murar som byggs runt Sverige och runt Europa bli allt högre. Idén om en union med fri rörlighet för människor har istället blivit ett ointagligt fort för de med födelseort utanför Europas vallgravar. I Spanien och Italien vaktar beväpnad gränspolis med uniform och kulsprutor. I Sverige patrullerar Migrationsverkets byråkrater inne på kontor med kaffeautomat. Olika uttryck för samma Europeiska brist på öppenhet.Krav på visum från länder som inte ens har en fungerande infrastruktur eller att sökanden tvingas stanna i det första land de kommer till är exempel på effektiva sätt att hålla människor utanför Sveriges gränser utan att behöva använda direkt våld.
Vi behöver en helomvändning i den svenska flyktingpolitiken. Vår asylhantering ska vara ett föredöme, inte en fortsatt humanitär katastrof. Det får vara nog med undanflykter. Vi vill se en flyktingpolitik som bygger på humanitet och respekt för folkrätten, inte rasism, misstro och förakt. Någonting annat är ovärdigt, skamligt och fullständigt otänkbart.Respektera folkrätten – stoppa avvisningarna till Irak!”