Regeringen är värre än de skolbarn som Björklund vill ta i örat. De presenterar ett manifest som skulle innebära fortsatt massarbetslöshet och kallar det för jobbmanifest. Alltså, det börjar kännas som att man kollar på treornas skolföreställning istället för regeringens presskonferenser. Journalisterna beter sig som snälla skolfröknar oavsett vad statsministern och hans lekkamrater säger. Reinfeldt pekar på manifestet som i en pekbok och utbrister ”jobb”.
Nej, det är inte jobb på bilden Fredrik, det är tio procent arbetslöshet säger någon verklighetsförankrad människa. Reinfeldt svarar genom att hålla för ögonen och skrika ”arbetslinjen, arbetslinjen, arbetslinjen”. Ungefär som en unge som säger: ”kolla pappa, jag är en drake som sprutar eld och kan flyga”. Någon osympatisk jävel avslöjar att så inte alls är fallet, utan att han i själva verket är en helt vanlig pojke på sju år med livlig fantasi och smutsiga byxor. ”Det är jag inte, jag är en drake”, vrålar ungen förstås till sitt försvar. De vuxna tittar på varandra med menande blickar och säger, ”ja visst är du det, det ser vi ju nu”. Ungefär samma regler som för dagisbarnen verkar gälla för vår kära statsminister. Alla med någon slags befattning tittar bort och säger ”jaja, Fredrik vi ser, den är där, arbetslinjen”. Snälla magister Björklund ge statsministern en ordbok, räknebok och allt vad han kan behöva. Jag är till och med beredd att understödja att hemläxor skulle kunna vara en bra grej. Och om detta inte hjälper, ge honom IG på en valfri betygsskala.
För en mer seriös analys, läs Aron Etzler.