Det snackas mycket om hur viktigt det är att samhället satsar på skolan – men för de flesta av oss som går eller har gått i skolan de senaste tio åren är det uppenbart att det inte har satsats tillräckligt på mycket länge. Ända sedan början av 1990-talet har skolan varit utsatt för stora nedskärningar – lärartätheten har minskat, stödpersonal som elevassistenter, skolkuratorer och specialpedagoger är alldeles för få, samtidigt som friskolorna fortsätter att öka segregationen mellan olika skolor.
För många av oss var trettiofem personer som skulle ha hjälp av en och samma mattelärare verklighet på högstadiet, precis som att det idag inte är ovanligt med två personal på sextio ungar på fritids eller att unga tjejer får fortsätta vakna med ångest och ont i magen två veckor till eftersom skolkuratorn bara är på plats tre timmar varannan torsdag.
Men istället för att satsa på fler lärare, mindre klasser och mer individuellt stöd har vi idag en borgerlig regering som går i rakt motsatt riktning. Botemedlet på de problem som orsakats av för lite resurser till skolan heter inte mera pengar – utan mer disciplin, fler nationella prov och betyg i lägre åldrar. För skolminister Jan Björklund är det helt enkelt kepsförbud som är the shit, inte reformer som faktiskt skulle göra skillnad på riktigt.
Samtidigt planerar man att göra om den svenska gymnasieskolan i grunden. I gymnasieutredningen som kom i mars föreslår man ännu fler nationella program, att det ska bli svårare att komma in på teoretiska program som natur och språk – och att högskolebehörigheten ska bort från de praktiska programmen. Idag kan du nämligen läsa på universitet eller högskola direkt efter gymnasiet oavsett om du gått barn- och fritid eller samhälle – för att du ska kunna välja att bli någonting helt annat än det du valde när du var 15 år gammal, om du själv vill. Det är alltså en möjlighet som den borgerliga regeringen vill ta bort.
Regeringen brukar hävda att vänstern vill tvinga alla att bli akademiker – vilket inte är någonting annat än skitsnack. Att jobba för en hög kunskapsnivå hos alla elever handlar istället om att ge dem verklig valfrihet. Vi vill inte tvinga folk att plugga på universitet efter ett yrkesförberedande program – men däremot tycker vi att du ska kunna läsa till att bli sjuksyrra direkt efter vård- och omsorgsprogrammet eller veterinär efter naturbruksprogrammet om du själv vill. Plockar man bort massa teoretiska ämnen från de yrkesför-beredande programmen och låter en och samma arbetsgivare i princip ha huvudansvar för utbildningen – är dessutom risken stor att elever blir satta i väldigt snäva yrkeskategorier, med få arbetsgivare att välja mellan och små möjligheter att skola om sig ifall man riskerar att bli arbetslös. Då brukar i och för sig Jan Björklund kontra med att det alltid finns möjlighet att läsa in högskolebehörigheten på Komvux. Synd bara att hans regering skurit ner på bidraget till Komvux med 600 miljoner kronor – vilket gjort att typ 14 000 studieplatser har försvunnit.
I höst driver Ung Vänster kampanj mot den borgerliga skolpolitiken. Vi vill inte att högskolan ska vara reserverad för elever som råkar komma från familjer med akademikertraditioner, och att resten får mycket små möjligheter att påverka sitt liv efter gymnasievalet. Vi kräver istället en likvärdig skola som är till för oss elever, fler lärare och stödpersonal i skolan, utbyggt Komvux och en stopplag för privat-skolor. Helt enkelt riktiga pengar och riktiga lösningar – inte borgarnas sorteringsskola.
Clara Lindblom, förbundsstyrelseledamot Ung Vänster
Tfn: 0733-865767
För mer info om kampanjen: ungvanster.se/motstand