Svenska folket vill inte gå med i EMU och extra stort är motståndet bland LO-medlemmar. Klart att LO-ledningen och socialdemokratin är bekymrade, så därför har de nu på full front lanserat en av de dummaste uppfinningarna sedan DDT.
Buffertfonder. Konceptet är enkelt: spara och var gnidig med statsfinanserna, lägg undan pengar från överskottet varje år och bygg med tiden upp reservfonder fyllda med miljardtals kronor. Tio miljarder per år kommer att tas från de pengar som vi hade behövt till vår gemensamma välfärd, för att försöka motverka det nyliberala dårskapet.
På det här viset, hävdar LO/s-ledningen, kommer vi kunna rida ut de assymetriska chocker och kriser som ekonomer samstämmigt konstaterar kommer drabba länder inom EMU-systemet.
Lurendrejeriet är monumentalt. Det första lurendrejeriet är att oavsett hur mycket av vårt gemensammaa överskott man än väljer att pumpa in i fonderna, så kommer de ändå att vara för små för att göra någon egentlig skillnad.
Det andra lurenderjeriet är att man i ett system med buffertfonder ständigt kommer vara tvingade till besparingar. Den gemensamma sektorn kommer att vara satt på konstant svältdiet. Oavsett om det går bra eller dåligt för svensk ekonomi måste vi ständigt ha miljarder i överskott att göda fonderna med. Ett aktuellt exempel är kommunals pågående löneförhandlingar. Med buffertfonderna in action hade utrymmet för löneökningar varit lika med nolll. Samma pengar som idag utgör utrymme för löneökningar, kommer stuvas undan i fonderna för att dumpas som barlast när den nyliberala skutan börjar ta in vatten.
Buffertfonderna är för oss ingen lösning på de problem som kommer skapas vid ett svenskt EMU-medlemskap, utan ett sätt göra nedskärningspolitiken permanent. Problemet är EMU. Lösningen är att rösta nej den 14 september.
Ung Vänsters Förbundsstyrelse
30 mars 2003 Degerfors